Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 43

nr. 19—24
ATU AGAGDLIUTIT 175
Louis Bobé erKainiardlugo.
in. 1867 — toK. 1951 (25. juli).
kalåtdlit nunåta ikingutitoKaK ånaisimavå.
ånaisimavå KavdlunåK inunine tamåkerdlugo av-
dlångujuitdlune kalåtdlinik ericarsautigingnig-
tuarsimassoK, ukiunilo 1912-mit 1915-mut Såva-
nik angalavfigingnigsimassoK nunap isuanitUper-
navingmut, kingornatigutdlo kalåtdlit nunå-
ta historiånik ilisimatutut agdlautigingnigsima-
ssok, hollandimiut danskitdlo nunasiaKarniartut
tåkutalerKånerånit Knud Rasmussenip inoKatai
tikitdlugit. angalaorfigingningnerme kingorna-
tigut nunap pissusia nuånarilersimavå; kalåtdli-
nigdlo ildnguterpagssuaKalersimavoK. kalåtdlinit
utorKaunerussunit sule puigorneKarunångilaK.
Bobip agdlagarissartagai tåssåuput ilåtigut atuag-
kat angisorssuit, sordlo Diplomatarium Groeu-
landicum kalåtdlit nunane Danmarkimilo agdla-
gatorKat torKortaussut najoi’Kutaralugit agdla-
gaussoK, tåssane agdlautigineKardlutik kalåtdlit
nunåta navssårineKarnera, umiarssuarnit orning-
neKartarnera, ajoKersuiartortitsineK, nunasiaKar-
niarneK ukioK 1814 tikitdlugo (Danmarkip Nor-
gimik ånaissanarnera). *) kalåtdlit nunåt atuag-
kiaussut ardlagdlit moderniussumik agdlangne-
Karsimassut (atuagkiortunit ardlalingnit ag-
dlangneKartut) atautsimut katitdlugit atuagkia-
rineKarmata ima taiguteKartumik: Grønland i
200-året for Hans Egedes Landing (Kavdlunåtut),
tåukua naKiternerat årKigssorpå **), taimatutdlo
årKigssorpå atuagaK tulugtoK tåussuma åssigisså:
Greenland (atuagkat I-ånit III-ånut). kingugdleK
') agdlagsimavoK Meddelelser om Grønlandine, atua-
gaK 55, 1936-me naKitersimassoii.
**) naKiterneKarsimåput Meddelelser om Grønlandi-
ne, atuagkat 60-ånit 61-ånut, nunap åssinginik kalåtdlit
nunånit tamarmik pissunik ilaicartitdlugit. (naidterne-
ltarput 1921).
tåuna Københavninie Londonimilo naKiterpoK
1928—29-me. tamåko tamarmik kalåtdlit nunåta
silarssuarme tusåmaneKalerneranut ilangårKu-
tåuput.
atuagkiarssuane tamåko kingornalo Hans
Egede avdlatdlo ajoKersuiartortitat atuagkiortar-
tut nunasissutdlunit (sordlo Peter Olsen Walløe,
Egil Thorhallesen, Mathis Jochimssen, Anders
Olsen direktørilo Rink) pivdlugit agdlautigissar-
tagkane tusåmassungutigai. åmåtaoK agdlautigai
atuagkiortut kommandør Bluhme, nakorsaK
Aage Ibsen, naKiterissoK Lars Møller, avisitigut-
dlo agdlautigisimavai Daniel Bruunip, Mathias
Storchip Knud Rasumssenivdlo atuagkiarisima-
ssait * * *). kalåtdlit nunånut tungassumik Bobip
atuagkiarisimassaisa eKersimårnerssaråt atenar-
toK:Tamalåt. Landet bag hav (nuna imap unga-
tånitoK) (naKitertoK Københavnime 1918). atua-
gaK tåuna mikissungugaluardlune nuånerdlui-
narpoK (137-nik KuperneKartoK), imaralugitdlo
angalanerminik misigissai kalåtdlit nunåta niu-
vertoKarfinit, asimioKarfinit tupersimassarfing-
nitdlo, imaralugit inuit inunerånit agdlautigissar-
parujugssuit angnikitsut tamanit tamånga pissut,
misigissat tamalåt nåpitagkatdlo erKaimassatdlo
(inuit nåpitagkane torratdlavigdlugit agdlauti-
gissarsimagamigit). Bobime nangmineK misigig-
tajassuvoK. taimaingmat atuagkiainik atuartut
umatåtalusoK tigdlernera atuagkiaisa Kiiperneri-
ne tamane misigisinauvåt. atuagkiånguaK tåuna
kalåtdlisut nugtertariaKaraluarpoK.
ilisimatoK (W. Thalbilzer).
***) agdlagkat tamåkua amerdlanerssait (tamarmik?)
Grønlandske Selskabs årsskrifline 1914-mut 1930-mut
agdlagsimåput.
Atuagagdliutine suleKatauniarit.
Atuagagdliutit tåssauniåsagaluarput atua-
gagssiat incriartornerput peKatigalugo agdliar-
tortut, pingårtumigdlo kalåtdlit isumåinik, sujti-
nersutigiumassåinik, misigissåinik oKalugpalå-
riumassåinigdlo sarKumiussivigssat. atuagagssiat
tåuko ukiune 90-ine atarérput kalåleKatigingnut
pingårtinartunik iliniutaussunigdlo ukiut inger-
dlaneråne imaKartarsimavdlutik. eKérsimårneru-
lerneK peKatigalugo atago Atuagagdliutit ikiutu-
tut ingerdlatsissunigssåt ikioKatigigfiginiartigo.