Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 39

nr. 19—24
ATUAGAGDLIUTIT
171
inuiagtut erKaimassat tåmatsailiornigssait.
„Dansk Folkemindesamling“ip (Danmarki-
me inuit inunerånik erKaimåssutigssanik kater-
ssugauteKarfiup) atuagausivigssuarme kgl. bib-
liothekime Københavniimtume itup tapersersor-
simavå tusagagssiaK (10000-ngordlugo naKiterne-
KarsimassoK) „Kajumigsårut kalåtdlinut Grøn-
landimitunutdlo tamanut,“ matuminga sujuner-
taKartoK: Kinuvigimnavdluse kalåtdlit nunåt ta-
måkerdlugo tamavse peKatigilerKUvdluse, nuna-
KarférKane tamane niuvertoKarfingnilo tamane
peKatigiararpagssuångordluse — kalåtdlit inuiag-
tut erKaimassaisa erKåissutigssaisalo ilerKuisalo
sule puigorneKångitsut atatineKarnigssåinut.
sorme erdlingnartut itsarnitsat kinguårit pi-
gissait igivingneKåsåpat? OKalugtuat, ilerKUt, år-
nussat il. il. itsarnisaussut amerdlanerssait pui-
gorneKarsimagaluarput en< a i n emir k in gn avéru-
nardlutik atorneKalerKisanatigdlo. taimåitordle
— amiåkue!
sordlume inuiait kulturigdlit kalåtdlit nunå-
ta avatånitut tamarmik sujuaissamik itsarssuaK
pigissait katerssugausivingne, erKumitsuliane
issigingnårtitsivingnilo issigingnårtitsissutaussar-
tune, atuagkane agdlagatorKanitune (bibliothe-
kine) torKorsimagait — sordlulo ilivse nangmi-
neK uvdloK måna tikitdlugo narssane arssåutar-
nerit atortuarise, taimatut ama Kilautit atissatdlo
itsarnitsat amiåkue pisitdlo (ivngerutitdlo) Kitig-
tautsitdlo pinguautitdlo (sordlo ajagkat) amiå-
kue avdlatdlo ilerKUt nuånersut, ilerKorssutit
ilerKutdlo ajortumik ilaKångitsut ukiut 100 matu-
ma sujornagut kalåtdlit nunåne atorneicartarsi-
massut Kitornavsilo ilivsilo inersimassut utor-
Kaitdlo takuvdlugit nangminerdlunit atordlugit
nuånårutigisinaussait puigorneKatsailiorsinauva-
se. — ukiume unugtusitdlarångat unukitdlisau-
taussåsagaluarput aussamilunit seKinilitdlarå-
ngat nuånårneK agdlisartåsagaluarpåt ukiut tug-
dleriåt atorneKartardlutik.
sorme kalåtdlit nungutisavait inuiaKatigig-
dlutik tarnikut pilersitarisimassatik, ukiut tusin-
tigdlit inerititait (imaKalunime ukiut amerdlane-
russut 3000-tdlunit inerititait), nunane issigtune
nordpolip erKainitune inunerup atugaussartutdlo
pilersitarisimassait? — sorme tamåko tugdlusi-
mårutigineKåinåsånginerpat, sujuaissatdlo sapit-
suliarisimassait nersugåusånginerpat? historiap
ingerdlanera nalivtinut uvdlunut inuvfigissavti-
nut, ilisarisimavdluagkavtinut ajorissagssåungi-
vigsumutdlo atåinavigsoK.
inuiait silarssuamutut avdlat tamarmik
nangmingneK ilaKutatik (nagguveKatitik) tugdlu-
simårutigissarpait, kingornussarisimassatigdlo
erdlingnartutitik nuånårutigalugit. nakuarssuar-
pagssuit kalåtdlit OKalugtuåine ivngerutåinilo
nersorniardlugit ivngerutigineKartartut Kåg.ssag-
ssuk ilaginarpait.
„ilaKutarit sujuaissamik avKutåt atuatdlåsa-
våt Kilangmit nipit maligdlugit“, puigungisåinå-
savdlugit nipit sujuaissat anersåvånit sapitsuliåi-
nitdlo pissut.
sule Kågssagssuk, UiartoK Kiviordlo avdlat-
dlo kalåtdlit nunåne inussunik nakussanigdlo ki-
nguåKarput, taimatutdlo ama Beringsstræde tiki-
vigdlugo (Alaskame, Sibiriame Akilinermilo).
kikut kalåtdlisut oKalugtut tamarmik ilisareKati-
gingniartariaKarput ilisimåssuteKarfitoi’Kaming-
nitdlo nutaussunik iliniardlutik.
foreningertåp nipitorKat eKérsarniardligit!
nangmineK nipise atorniarsigik, inuiaKatigigtut-
dlo sujunigssaK piarérsarniarsiuk nunavsine asa-
ssavsine! sapingisamik sujunigssaK orningniar-
siuk sujuaissat tumait atuardlugit.
inuvdluaritse.
als. Ilisimatoii ( W. T.)
„sujuaissanit erKaimassat“.
ukiume Kångiukiartulersume kalåleKativta ssanit erKaimassat" nunavtine tiingavigalugit ka-
Danmarkimitut pi'ofessor W. Thalbitzerimit piu- låleKatima ilåinit soKutigineKardlutik ilalei'ne-
massamikut kåmagtorneKarsimavdlutik autdlar- Karnigssåt neriutigigavko matumuna tamatumii-
nerniarsimassåt peKatigiliorniardlutik „sujuai- nga tungassumik tusagagssiuilårniarpunga pi-