Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 48
180
nr. 19—24
ATUAGAGDLIUT1T
klnåta KanoK issikoKarnigssånik erKarsautai-
sa ingerdlanerane unigtitarpåt tarningatalo ki-
ngorpiånit nimålersitardlugo.
„Gutiga, Gutiga!“ suaortarpoK agssanilo iri-
laup tungånut isagtitardlugit. „KanortoK tamåna
pingikile! KanortoK tamåna pingikile!“
nuliane nangminerdlo pivdlune toKuinaru-
sungneruvoK, taimatutdlo indiåncK arnaK mérålo
pivdlugit tOKuinaråine pitsaunerungåsagaluar-
poK. kiname aitdlernera atdlarterpå Kenunardlu-
nilo crKanilo uernlugdlune Kinerdlugo. silarssuaK
tamarme akunerit mardluiriåit ingerdlanerane
ila avdlångorsimangårame! KaKarssuit, orpit,
kugssuaK, senineK Kilagdlo tåukugaluarput, —
sordlule sul tamarmik nutåmik, erKigsinångitsu-
mik ånilårnartumigdlo KaumaueKalersimassut.
taimåitoK tåssåungilaK ajortuliå taimatut silar-
ssuarmik avdlångortitsissoK, tåssåuvdlunile på-
sineKarnigssaminut tamatumalo kinguneriumå-
gagssånut ånilångangårnera. erKarsautimigut nu-
liame kinå alarneK sapertutut ipå. issaisa tungu-
jortut tårtut, agssuardlerpalugtut, aliasugpalug-
tut ånilårsimarpalugtutdlo nåkigtaitdlutik unig-
titarpåt. nåpinigsså sujoragå. erKumitsuliortutut
isumåta misigissuseKangårtup, umåssuseKartu-
mik takordluisinåussusiata takordlugå piviussu-
tordluinaK pissuseKalersipåt. taline niai-Kume ku-
lågut isagtorterKigpai.
„tamåna silaerunertut iliorneruvoK!“ niv-
dlerpoK. „ilumut tamåna silaerunertut iliorneru-
vok! tamåna tusångisåinåsavå. Hanorme ilivdlu-
go tusåsagaluaramiuk?“
sajugtuinauvoK tukarssordlunilo sordlume
ukioK isserugtortitdlugo anérsoK. ericane Kiner-
på. Kaersortap sagdliarnartå omuartaK seKernup
sarKarsimasså ivssuatsiainik orpitdlo merKutau-
ssagdlit pilutakuinik KagdlersimassoK kajunger-
nangårame. ingminut nalussåinardlune tåssunga
nåtdlupoK, pujortåune sarKumerdlugo tupagssi-
vingminitdlo iluasårdlugo imersinardlugo ikit-
sivdlune. agssaisa sajungnerånit ingneK aular-
KajugpoK. ingminut avorKårilerpoK, mérKatume
Kugsalassutut iliorpoK. sångissutse ])ivdlugo ing-
minorssuaK ajoringålerpoK. pujortautåta ernig-
sinerulersipå. mitdluaerussårnerme pujuatdlag-
tårussårnerdlo sungiusimassai aulaneritilerpai.
agssane misiligpå. isumamigut iluåtdlagingårdlu-
go ])åsivå sajugkungnaersimassoK. Kaersortame
kialåKissume siåvigdlune nalaussålerpoK erKa-
milo issikiavia nåssiartuårdlugo Kimerdlulerdlu-
go. misigisimångisånik nunap alianåissusiata tar-
ninga putdlavigissutut ipå nipaerutititdlugulo.
erKumitsuliortutut issai silarssup ilåne alianait-
dluinartume sangmissåne åssilissagssamik ujå-
ssivdlutigdlo åi’Kigssuivdlutigdlo mig'ssingiusse-
Kåtålerput. agdlåme pisanganerata ikiulerpå. tar-
ninga suliuatålerpoK pilertoKissumik pingortitsi-
sinaunermik ])igissaKardlune.
„Kaumarnguvdle kussanåssusia, ila Kalipau-
tip pinissusia!“ OKarpoit avane naKingnigårtane
KorKup ilåne nagtorngit akornåne Kalipaut aug-
patdlarigsoK tarrajårtoK issigingnårtitdlugo. Kali-
pausiutine uvanitilerpai. nugtigagssiordlune ti-
tartaivigissartagkane angalåorångame nagsar-
tuartagkane tiguniardlugit tujulungme kaussar-
fia lcauvå. tigutdlautåt avdlanik isumagissaerut-
dlune sulikerpoK, pikoreKalune titartaiuatåler-
poK, Kagtorngit kigdlilersordlugit kisalo Kalipau,-
tit, Kaumancrup pissusia alångortatdlo nakmaer-
ssordlugitj KåKarssuit ingisa atåine Kagtorngit
KorKumut nakåssauteriarnere, Kilaup kigdlingu-
ssåvata tungånut orpit sagdliligkiagssat akulikit-
dluinartut, kugssup sølvitut KalipauteKardlune
kungnera taimatutdlo narssartat ivigagdlit ka-
juartumik kultingassumik Kalipautait tamaisa.
ilångutdlugit. akuneK nåvigdlugo tåssane sulivoK
suliane nuånaringårdlugo.
„atagume! aitsåt taimak torratdlagtigigunar-
para!“ nuånårdlune nivdlerpoie. tauva sukaKissu-
mik suliane misigssuatårpå, piaissardlune ersser-
Kigsaissardlune iluarsissaKartardlunilo.
„erninaK Kalipangniarpara,“ ingålugpoi<
nugtigagssiorfinilo kaussarfingminut mangutdlu-
go. aulanerup tamatuma manåkut pisimassup
ilungersornåssusianut ilitsorilersipå.
tupåtdlautigivigpå påsilerdlugo ånilårsima-
ngårsimanine KanoK pisimanerdlune Kångiiisi-
massoK. misigaoK agsul oKiliatdlagtitsivdlune..
„ilame nukangagaluartunga!“ OKarpoK ing-
minutdlo misigeKatiginermine iluarusugdlune
Kungujugdlune. „ilame taimak toruminartigalu-
nilo sianitdluinarsimåssuseK!" taimale oicarnia-
riardlune malugå isumakulutit nipacrsårtutut it-
dlutik liagdliussorKilersut.
„kérmiåsit!“ nivdlerpoK nikugterdlunilo. „pi-
simassoK tamåna angutitut atortariaKarpara. er-
Kungitsumik iliuleraluarsimavunga. niviarsia-
mut mérånutdlo erKortoK nåmagsiniåsavara.“
(arnap) Kitornå? erKarsautaisa avKut nutåK
erninaK atuatdlagtutut ipåt umiarssuartut tåsså-
ngåinaK anorip pilersitånik Karssuatilersutut.
nangmineK (angutip) mérå! ernera! indiåneK
KaKortumigdlunit amilik? imalunit akussaK? Ka-
noit-å! ernera? akussåme inoKatigalugitdlo sule-
Katigisimagamigit nalungilai. avdlatutdle nalu-
ngitsigå inuit nuname nutåme erKigsivfigssaKa-