Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 42

174
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19—24
tarssuarmut pivoK natårnanik pisiortorneK su-
jorna 1950-me tå vane autdlartisimassane nangi-
savdlugo. måssåkutdlo Kåumatit mardluk migssi-
liordlugit tåvamnermine mardloriardlune usi-
ngiariartortarsimavoK pingajugssånigdlo måsså-
kut imerKilerdlune, tåssame natårnåinait pina-
git kisiåne ama sårugdlit KérKatdlo ilångutdlu-
git pisiortugarigamigit.
Holm agdlagpoK nangmineK fériaKarnine
iluagtitdlugo Jakob Sandgreen Imerigsormio
ilauvfigitsiarsimavdlugo, pingasoriardlutigdlo
aulisariaramik natårnat 180 pissarisimavait. tai-
ma pingasoriardlutik aulisariarnermingne Jakob
Sandgreen 2000 kr. migss. akigssarsisimavoK.
OKalugpalåråtaoK Abel Broberg nugkanilo
Dåve atautsimut pujortuléraKartut imaKa angu-
mik atautsimik ikiorteKåinardlutik 15.000 kr. Kå-
ngerdlugit aningaussarserérsimassut. ama Peter
Jensen Gedion Andersenilo aussaK pujortulérar-
tårsimåput 16.000 kruninik akilingmik, tåssalo
aussaK måna natårnarniarnermingne aké tåuko
tamangajaisa akililerémerarpait. taimåtaoK
Svend Sandgreenikut Imerigsormiut akigssar-
siordluarnerit ilagisimagait agdlautigai, imame
agdlagpoK: pujortuléraligtavut iluanårtorssuput.
K’eKertarssuarme natåmarniaKataussut pu-
jortulérKat 15-uvdlutik pissait atautsimut katit-
dlugit 100—120 toninut migssiliupai „Green-
land“ip nangmineK aulisartuisa pujortulérKat pi-
ngasut pissait ilångunagit.
eKalugssuarujugssuaK.
Sårdlume Nup erKåne piniartoK Gedion Eze-
kiassen ima oKalugpalårpoK:
aussaK augustuse Kåumataugå eKalugssuaru-
jugssuaK nuisåinalersimåtdlartoK takoncårsima-
varput. måtalik ångajårssutitdlugo piniarssåri-
simagaluarparput uvdluvdlo ilarssua eKalug-
ssuauneranik påsingitdluinardlugo. eKalugssuau-
ssok påseriaravtigo pujortulérKamit erKautdlu-
gulo Kainap såkuinik nauligtaraluarparput pi-
ngasuvdlutalo norKutaraluardlugo KagfagtineK
ajornardluinartitdlugo, tauvalo pérsivdlugo tu-
kaK amuinarmat isumåkiginarsimavarput såku-
gigsårtinane pissagssåungitsorssungmat.
tauvalo ortuparip 14-åne toKusimåtdlartoK
siluliarårput aussaK piniarssårivfivtine ungasi-
ngitsume.
imavtine eKalugssuit timimigut åssigipajug-
kaluarpai, sujornale — niaKua — Karnalo av-
dlauvdluinarput.
siggua måtagdlup sigguanut emainardlui-
narpoK, agdleruisa sujumut isuat niaKuata isua-
nit kingusingnerulåginarpoK. agdlerue Kilåvalo
tamarmik kussanaKissunik kigutérarpagssuaKar-
put agtumanatik akuneKalårtunik kiparikåner-
sunguanik. asiulernerane Karnata iluane nåkå-
simassut måtagdlup sorKainut åssinguvdlui-
narput Kernarigdluinartut Keratalårtut. issai
ångaj åKalutik sulugpågkap angisup issainut mig-
ssiliuput.
imarmioK avdlagissaK tåuna pivdlugo ili-
niarfigssuarme iliniartitsissoK A. Lynge imåitu-
nik oKauseKarpoK:
eKalugssuarujugssuaK siluliarineKartoK ili-
niarfigssuarme iliniartut iliniartitsissumik ila-
Kardlutik ortuparip 31-åne takuniarpåt.
påsineKarpoK tåssaussoK eKalugssuaK Atlan-
terhavip avangnå tungåmioK nunavtinile sule pi-
ssarineKarsimånginguatsiartoK brudgimik taine-
KartartoK.
masisa igdlue angutaisalo nue teriangnianit
nerineKarsimåput, avdlatigutdle ilivitsuvoK ima-
lo ugtuteKardlune: sigguata nuanit paperuata
nuanut 7,90 m. silingnerssamigut silissuseKarpoK
3,20 m migss.
angisorssuarnik maseKarpoK sorKaussatut
pissusilingnik (umassuarKanik nerissaKartugame
piniutai). Karnga kigutérarpagssuaKarpoK sani-
lerit tatdlimåkutårtunik. nerpia amiata atåne ne-
Kitut pissuseKarpoK augpalårtuvdlune, ilåle Ka-
Kuartuvdlune. tingugssua ugtorneKarame 359
kg-nik oKimåissuseKarpoK.
nerssutinguaK påsineKångilersoK.
disimpare Kitencutinga j alersoK Ausiangne
piniartoK Lars Brandt kujatimingne kanger-
dlungmut Tasiussamut piniariarsimavoK, tauvalo
kangerdlup sikuata aputåne takulersimavå pui-
ssip unerråtut issikulik. ikardlup isinerisigut Ka-
Kisimavdlune nunap tungånut ingerdlasimavoK
natsiuvdlo silissusiatut itumik aput iterssivdlugo
ingerdlasimavoK. tumai teriangniap tumainit
angnerulårtut igdlugiuput atautsikutdlo tugtarsi-
mavdlutik teriangniap tumaisut sujuleriaitut j)i-
ssuseKaratik.
nerssutinguamik taissagaK kalåtdlinit ar-
dlalingnit takuneKarérsimavoK, takussutdle ila-
ne ersiginermit pissariniångitsortarsimavdlugo.
umassumik tåussuminga takussaKarsimassut ata-
gule Atuagagdliutitigut oKalugpalårutilårdlisigut.