Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 30

162
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19—24
ra KaumarKuteKangivigkaluardlungalunit nalu-
ngeKigavko taK akornutigivatdlårnago ilungmu-
karpunga. KiakujoKalune pulåtarfingmut pula-
gåine ikugtaleriardlune unalertornartaKingmat
ldangmik kugtuinångortarpugut. put ulivkårå-
ngavkit akulangmigdlugit uniaussårdlugit sila-
mut ånisisavåka Kimugsit atauåssut. kiname pisi-
naussoK uningåsava K’utdligssårarmiut K’utdlig-
ssarmiutdlo uvdlåjungmatdle tusardlerneKarér-
simagamik.
usigssåka nåmagileravkit uvdlorpålungne
pularKingilcatdlåsavdlunga anitdlagpunga. åju-
ko kanginguavne Kimugsit ardlarit tauva Kångiu-
tut. ilarssuat inugsiarnerpatdlaKaoK, niperssuane
igdlugå talerssuanilo Kuleralugit. inugsiarniku-
loKingmat kigutitunginerssuarmisut torrajaugu-
nartilerdlugo aumai-utigssanik usilerKuvara. sav-
ssiat avdlat taimåitorssuit usigisavdlugit nakeri-
gunångikaluaKigait aulaniarpatdlåKaoK. utar-
Kiumavånga anguguvne usilerniardlune. usiler-
soriardlunga naKitarigama poK atauseK ilivara
aj ungerssuaxmut tori’ajagssuarmut ujanriusiu-
tiniardlugo. tikcriaKara åmauna taimaeKassuar-
minik KamuteKai-mioK, Kamutikale punik såni-
kåtitanik nåsimagavkit KanitoK poK atauseK ti-
gusagamiuk iluarivatdlåKa. KamuteKateKarmat
utoi-Katsikajåleraluarama „susassoK ajungilår“-
tuinarmat tuniutinaKåra.
KimugsersiagssaK ajornångeKaoK. sujunivti-
ne Kimugsit kingunivtinilo ardlaligssuit tikiuti-
lersut. autdlarpugut, utsigssiniaKissordle kingu-
mut åungåinai'poK.
savssat inuit tamarmik Kimanarissait ornig-
niartitdlugit sukåipatdlåne KamuteKatauneK iti-
ngunartarsimavoK. takulerpara Kimugsime kig-
dlerKatigissavne angussuaK napariarsiortoK ar-
patårdluaKalune nalunagulo tåussuma Kamute-
Katigingiså. inuk taimailiortoK ilaginåinartaria-
itångilaK naparissat nusuatdlagtarnerinik Kamu-
tinik mångangiarpalugtitsinarame. ikerKuniå-
ngikåine ajungineruvoK pérKuinardlugo. årime
Kamutit nålagåta Kiviakutdlagteriardlugo pér-
KorpatdlåinaKå. asume pissaK, uvanga aitsåt tai-
ma inugssuarmik nuånårtunartigissumik, nålang-
nikut maligagssaK. Kangale iperarérpai. soKuti-
gingilara nagdligiumernagulo igssimavfia ernå-
nisangmat taimalo ikilertusavdlugo. ila ardla-
lingnik anersangilanga. tungmarpalugssuarmik
aliortulerama tunungmut KivialertoKaunga. av-
dlanåsaKautit, åsit tåunarssuaK tauvalo nåpari-
ssåka tigutdlarai. KungujoKingmanga Kungujui-
naKåra sunauvfa mersersaiginarfigssai’a. avKU-
ssuanile silarssup ajortortåinavinik nåpitaKaler-
Kunago ikerKuvara ai’ngajuei-serKxivdlugo ilanxe
anei-neKaKingmat. oKausigssåinaK nålagunai’a-
miuk Kangai’ssuardle aunxai'utigssat Kane igsiaua-
l'érpoK. ilame såkutoi’dlunit pitdlåmångorugtor-
toK taima ikei’iatåtdlarKigtigisinaugunångilaK.
isumaKarpunga anei’iiei’igsigune Kimåsagånga.
sunauvfale avKutå taixxåt oitimailoi'Kutagssai’a
taimalo usitigalunga. niunigsså nikatdlut-
dlugo asimioKarfik OnartoK KanigissuginaleKi-
gavko niunigsså kigsautiginavigdlugo aperi-
lei-para: „åipat tJnai'tume utarKisaviuk?“
„åp,“ naitsumik påsinavigsumik akivoK. tug-
dlutiuminarpunga Kingmika oKiliatdlag-
tusangmata, nigguvigssåme tikilerparput.
igdlut tugdlit avatangilei’avtigik KanoK-una
oKalulei'soK: „susalunit åipai’a utai’Kinago Alå-
ngormut KamuteKatiginatdlåsavavkit.“ Kinorpa-
lugtumigdlunime nipeKångilaK. pingitsailivdlugo
niox’Kusinåunginavko nåmagigtåinarpunga. ila-
me silatusåvigsimavoK. K’utdligssanit autdlara-
mik sanei’KuneKartarnertik nåmaginaralxiarsima-
vå avKutåtale ilåne itingulerame piårnerussumik
tikei’usulersimavoK. tauva iixiailiorpoK: Kimug-
sip sukanei-ussup anguvdlutik sanencutileriar-
lxiatik Kamutinit niuvoK, Kångiutilersordlo napa-
l'iax-siordlugo åipe Kimagpå. kingoi-na avdla sii-
kanerussoK sanensutilermat tåussuma napariai-
nut nugpoK. taimailioramilo åipe KimalertoKå tai-
malo igssimavingnxinut kuj anaKissumik persa-
Kutaunane. imågdlåt åipe sule issisiortoK igdlu-
me kiagtumilerérpoK. ilame agdlåt pingitsailiv-
dlune naparissanit pérKUssissiminit sujugdliuv-
dlune igdlusimavigssaixiinut iserpoK. KujanaKi-
gujordlo avKutåne mamavigsumik cigai’itiler-
lxxanga.
linuaroriartorneranut KimugseK tildtuatsiå-
ngorpoK. åkavna pisiniarfik Kivinardlune soi’dlo
KåralugtuartoK.
aKagugssaK KilaxxåmaKingmat itanganit pig-
gakineruvdluta inajårtariaKarpugut, uvdlåku-
me itei'iax’tai'iaKaravta. sivitsungitsoK sinårpalu-
tilei’put. uvangale nauk sinigssara? tåssalume
åma nalåutagkåka pitsaussuinaulisanatik. ila pi-
lei'isungneruj ugssuannik malugisimassaKangika-
luarpunga, kisiåne Kilanårpunga. seKungeralua-