Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 38

170
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19—24
savdlugit, iluanårutigssarme migdlisitarmåssuk.
iluanårtuåinarnerdle ajornartakaseKaoK, ldsalo
ama karrit avdlatdlo txxnissavta akisa xxkixxt ta-
nxaisa tamangajaisalunit avdlångorarnerat aper-
KutaussarpoK, nunat avdlat tunitsivigissartagkav-
ta akigititait avdlångorartuartut åmalisaoK simi-
ssartukasiugamik.
— sut kai'i'it nautinerussarpisigik?
— igfiagssiagssat, suaussiagssat ivsingigag-
ssiagssatdlo kisalo atautsimortitat (blandet korn)
s. i.: sxiaussiagssat ivsingiagssiagssatdlunit nar-
ssamut atautsinxxit siaruartigkat. nuname siorau-
ssuixxe s. i.: Jyllandip Kei’Kane kitånilo avangnå-
nilo nautikuminarnerussut. Kajussiagssat Jyl-
landip kangiane KeKertanilo nautineKarneru-
ssarput.
— tåssa karrit taimaiginartitdlugit puluki-
nut nerissarititarpisigik ?
igfiaK puixeKangitsoK piumanerussåinar-
piuk? igfiaK puatdlarnarnerulåsagune punerta-
riaiiai-neratut ånxa karrit akoKartitariaKarput.
såruname sxx j ugdlennik aserorterneKasåput,
inxxuigixiigdlo vitamineKardluartumik imilerdlu-
git Katanxe aulatei’neKåsåput, tauvalo aitsåt ner-
dliutdlugit. igfiagssat pulukinut atoi’nerussarpxit,
Jyllandivdlume kerKane kitånilo najugaKartugut
pulukiutivut akigssarsiutigivdluarnerpaugavti-
gik nerissarigsårtitariaKarpavut. akugssat av-
dlat inutigssaKardluax'tut åma akuliuneKarsinåu-
put.
nerivdluarérdlune sangmerulårneK.
taima OKaloKatigigdluta igdlxia tatsip itisiar-
tuårtumik sioi’Kanik natilingmik imaKai'dlune
nalugfigssaridvigsup sinånitoK tikiparput. nautsi-
vinguane orpit ipilinik pærinigdlo paornagdlit
inei’ititsivdlxiagssamålivigsimåput, igdlxxvdlo ava-
tåne ixarssanxe masarsoKalxine ivigai’igsxuxxe histe
piarålo anerdlångajaugunartoK ivigartorput his-
tiai-aK sanimut pigsikatdlagtanguaK. nerssussuit
unungmut nerdlerneKarnigssamingnut isertine-
Karsimåput, pulukitdlo inånit tamåkupiluit kåg-
patsagsimårtut niperssuat sualugtivigsinxavoK.
igfiagssat Kåtamut kueriardlugit Mxxnckip iixxxmg-
mik akorpai aulatei’xxtdlugitdlo, nerdlei’suivfing-
nutdlo Kåtat kinguleriårdlugit kueralermagit ata-
xxie tåssa misai'palugssuaK! nerssussuit ivigkanik
pånarei'Kingnånik tunineKarput ruanik akxx-
ssardlugit, tamåkulo tamarmik nåmagsingmata
aitsåt xxvagut nexrivingmut pikunartunik — 1x1a-
ningnik, kartoflinik, neKinik, Kagdlersutigssanik
åssigingitsunik, igfianik igfianigdlo KaKortunik
— Kagdlersimassuixxut ingisinångorpugut imiår-
Kanxik, sodavandinigdlo inxungnxigdlo iggisigssa-
mauserdluta.
kivfarissat emumitsut.
sikarite ikisimalerigalo angutit nxardluk
ikioi’tai nei'ssutausivik saligdlugo sulissut xiva-
liai’tungnxat takusinxassåka oKauseKangivigdlutik
nikuiput.
— tåukulo nipaitsoi'ssuit! sxxssut-xiko ?
— silångaj årtxit, sikåtxigagssane ikiniautiga-
go Muncke akivoK.
— silångajåi'tut?
— naussoi’igsaissunut ikiortigssaileKissxuxut
Kitoi'naKangitsxuxutdlo akikitsunik ikiortigssar-
siarineKarsinaussufuangajaulersut. ukixxt ardla-
likasxngoi’tut ikiortigisimalerpåka. katerssuiner-
me ikiuneK ajoraluai'put kariåt ei'Kiissulersina-
git, nerssutaxisivingnxile avdlålungnigdlo sali-
tagssanik il. il. sulissoralxigit ajungivigput. Vi-
borgip silångaj årtunut nåparsimavianit pissu-
pxxt. sxiliamik saniatigut ingmingnuinaK påi’issu-
txit ikanxik oKaxisiligssungitdlat.
— karrinut isertei'ivit (kornsiloer) xxvaliai'-
tungmat taivatit?
— ja, inungnit atausiåkånit pigingneKatiging-
nitdlunit pigineKarajugtai’put asei’Oi'tei'ivigssuit-
dlo ei-Kåiixikajugtai'dlxxtik. åjinga igdloKarférå-
nguanxe Rindsholmime taimåitorssxxaK takxisi-
naxxvat. naussoi’igsaissut kariåt sivneiåssatik
komsiloinut txmissarpait, tåssanilo asei-orternc-
Kardlutigdlo tunissagssiarineKartai’put.
— katerssuineK inei'ångat nagdliiitoi'sifitai’-
toi'ssusimåput ?
— nxånåkut Kangatut sxialugtigixingnaerput,
katei’ssuivfigdle inei’ångat palaseKarfikutårdlu-
tik nålagissåtarput (høstgudgtjenester) kater—
ssortarfingnilo kavfisoKatigigdlutigdlo oKalugia-
Kåtårdlutigdlo Kitigtalingmik nagdliutorsiutar-
dlutik. kai'i’it erKussorneKarérångata åma nausso-
rigsaissut sulissutik ilagalugit pitsaussunik nere-
Katigigdlutigdlo inernertik Kujaniutigissaråt. ki-
salo nagdliutorsioKatigingnerme aningaussanik
katerssiiineKartarpoK åma palasekarfikutårtu-
mik, aningaussatdlo pigssarsiarineKartut palasi-
mit ilagitdlo rådinit (menighedsråd) aulajanger-
neKartarput sunnit atorneKåsassut s. i. palaseKar-
fiup iluane iluarsagagssanut, ajoKersuiartortitsi-
nermut, inuiaKatigingne iluaKutigssanut il. il..
— ruanik, kartoflinik il. il. katerssuineK ine-
rérpat?
— ja, såkutit avdlatdlo åridgssugagssarpag-
ssuit, nerssutautit isumagissagssat, upernågssa-
mut agssatdlagtereriardlune siaruarterinigssaK
il. il. sångneKartarput. narssautdlo ukioK måna
igfiagssanut avdlanutdlunit nautitsivigineKarsi-
massoK tamatumiina karrinut avdlanut atorneKå-
saoK nunaut karrinut åssiglngitsunut inutigssa-
Kåssusia nautsorssutigalugo atordluarniardlugo.
tåssa ukioK kaujatdlagdlugo uvdlåmit unung-
mut isumagissagssaeriineK ajorpugut.
— tak for mad.
— ja, velliekomme. . .
Uvdl. Kristiansen.