Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 41

nr. 19—24
ATUAGAGDLIUTIT
173
takorånersutut pigingitsugagssåungitsututdlo ma-
Kaissigissagssångortitaussartut.
nunavtine nutångorsainerme ingerdlalersu-
me amerdlanerpaussugut Kujagalugo atuligkav-
tine atuarfigtigut sujumukariarnerujugssuag-
ssaK Kaumassunik amilingnut tamatuma tungåti-
gut nagdlersusmångornigssavtinik kinguneKar-
tugssaussoK nagsataKåsaoK kalåtdlit Kavdlunåt
OKausinik nangmingncK inungusimigtunga j ak
atuisinaulerdlutigdlo iluaKuteKalernigssånik. ta-
mavtalo tamåna erinigalugo Kilanårårput. tama-
tumalo saniatigut sujuaissavtinit erKaimassat pe-
Katigigfigtigut toKutsailiordlugitdlo ingerdlåsi-
nauguvtigik inuiait avdlanertat takussagssaKar-
tisinåusagaluarpavut silarssuarme mugtatut av-
dlatutdle ilivdluta piginåussuseKartugut atanri-
nåssuseKardlutalo sulissutagssavta tunissutisiav-
talo akisunerpåt ilåta atandneKautigssånik.
neriugdlunga peKatigssanik påsingnigtunik
någatdlarpåka pissariaKalisagpat tutsiuterKisa-
gama.
Thorvald Simonsen, Sarfånguane.
piniarnilerssårutit.
tugtut amerdliartulerpat?
Kangåmiune piniartumit Lars Goliathsem-
mit ima agdlagarsivugut:
soKutiginatdlåraoK inuiagtut avdlatutdle
uvagut kalåtdlit nunavtine tusagagssamininguit
tåukuinangajaugaluartut nalunaerutigineKarå-
ngata.
KangerdlugssuaK-una pivdlugo tusagagssiui-
lårniartunga uvavtutdle soKutiginartigunarav-
siuk tugtoKarfiata (imalunit nunåta) oKautigi-
savdlugo nuånei'siartiunarnera. oKautigisavdlu-
go nuånersuvoK ukiune måkunane Kangerdlug-
ssuaK tugtoKardluartorssuångormat. Kangaune-
russoK KanorssuaK peKarsimanera nalugaluardlu-
ligo månåkut sugdlunångitsorssuarnik tugtoKa-
lerpoK. tugtunialerKårussarama peKarnersiordln-
git auvarfigissarsimassavut tugtunik tikineK ajor-
narsivigput. aussarme måna ama peicariåinavig-
sorssuput. Kanga aussivigissartagkavut (uni-
ngaorfigissartagkavut) tikikåine KimangårneK
ajornarsivigput. kisiåne Kangarnit imannit Ka-
nigtoK pisangnerulerpoK, imamitdle tivfartitsia-
råine tugtutagssaK ajornarungnaerdluiuartar-
poK. auvardlune autdlaråine uvdlup ilåinaralå-
ngua atordlugo tugtutat nåmagilerértariaKartar-
dlutik.
OKarérpunga tugtuniartalerKårama tugtut
uningaorfiginerussait tugtunik atautsimltunik
tåkuvigineK ajornaraluartut. niånale Kanga pi-
sagdluinarfiåne ilånime aussarssuaK atausitua-
mik tåkuvigissartagkavtine ilåtigut 20-t anguv-
dlugit atautsimltunik tåkuvigissalerpavut, erKå-
nguånilo mardliikutåt, pingasukutåt ilånilunit
Kulit erKåne takugssaujuartardlutik. — taimåi-
kame Kanga pisoruloraluardlune takungitdlui-
nartarsimaneK erKaivdlugo oKalugtualåsavdlune
pilerinardluinarpoK; ilame ama erKarsarnartar-
poK ilumutdliukua nerissagssarsiagssåinartut pi-
niagaunatilc aningaussarsiutigssatutdle iluaKu-
tigssarsiutigssarssugaluit. (uvatse tåuna ernar-
tondgkumårpara).
naggatågutdle tugtut taima amerdliartorne-
rat misingnaKissoK sumerpiaK pissuteKartoK sule
månamut påsineKarneK ajortOK erKartulårdlara.
erKoriarneKartartoK tugtut igdluartarnerat ag-
ssortungilara ugpernarsautigssaKartinagule. una-
le nangminérdlunga agssortugagssaunangalo på-
sivara: tugtut inatsisitigut igdlersugaunerat ki-
nguneKardlualekaoK. tugtut inatsisitigut igdler-
sorniagaulermata agssortuinerpå j ussarsimaga-
luarsimassutdlunit påsingitsugagssariungnaer-
påt iluaKutigssaK sujunertaralugo inatsiseKarti-
taussaravta! inatsisimiukua agssortortimingnut
ajoKutaussut, nålagtimingnutdle malingnigtunut-
dlo iluaKutauvdlutik.
K’eKertarssuarme natårnamassorssuit.
K’eKertarssuarme nalunaerasuartauserissoK
Julius Holm aussaK måna umiarssuarmut
„Greenland“imut tunioragkanik natårnarniar-
neK pivdlugo ima agdlagpoK:
aussaK jule nålersoK „Greenland11 K’eKer-