Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 13

nr. 19—24
ATUAGAGDLIUTIT
145
git piarsinaulisagåine atorfigssåinutdlo nalerKU-
tiingordlugit angissuseKartut seKungnerungitsut
Danmarkimut nagsiusinaulisagåine.
— månalo tåssa tuluit nunånut angerdlaler-
putit ....
— tåssame, suleKatigissåkalo ikiortigalugit
kalåtdlit aumarssuait pivdlugit påsissåka grøn-
landsdepartementimut agdlautigineKåsåput, ilua-
tingnauteKåssusiatdlume pivdlugo ama nalunae-
ruteKåsaugut.
kalåtdlit aumarssuaisa iluatingnauteKarne-
rat dr. Dinsdalip måna tuluit nunåne agdlautigi-
lerpå, kalåtdlitdlo nunåne aumarssuaKarfit Ka-
noK pineKasanersut KaKugo tusarumårnerigput
sule nalunaratdlarpoK, aumarssuitdle isumav-
dlutigssaussut måna naluj ungnaerparput, måna-
lume påsineKarpoK aumarssuarsiomerme ajoKu-
tausimassut aumarssuit ajomeragaunerånut pi-
ssutaussut.
Tuberkulose pivdlugo.
kalåtdlit nunåne tuberkulose sule nåpau-
taungmat navianarnerpåK nalunaerfigilårniar-
pavse tuberkulose pivdlugo KanoK iliorneKartoK,
Kanordlo iliortariaKarnersoK nakorsanit nåla-
gauvfiuvdlo tungånit nåpaut nungutiniarniar-
dlugo, åmalo ilivse nangmineK nåpåumut tarna-
tumunga KanoK iliorsinaussuse. OKalugiaut nuå-
nei’sungilaK, tåssame oKaluserissaK ilungersu-
nartoK nuånersusinåungingmat. Kulamångilar-
dlo sarKumiussagssat ilait tusåsavdlugit nuåna-
rinaviångikaluarise. månale OKarérdlanga: ta-
måna pissariaKartuvoK, åmalo OKautiginiagkåka
iluaKuserumavdluse OKautiginiarpåka.
tubei'kulose kalåtdlit nunåne napautitoKai-
ssuvok. ilivitoi-Kane nutåungeKissune saunikuti-
gut nåpautip tåussuma nalunaeKutai erssei’iiig-
sut navssårineKarsimåput, nalunaerutinilo piso-
Kaunerpåne åma tamåna erKartorneKai’simavoK.
ajoraluartumik kalåtdlit nunåt silai'ssuai’me
tubei’kuloseKai’nerssauvoK. misigssuinerit ang-
nertut Kavsit nalunai-ungnaersisimavåt kalåtdlit
nunåne inuit 15 pi’ocent migss. nåpåumik tama-
tuminga nåpauteKartussut. nåpauteKartune tåu-
kunane ax-nat angutinit amei’dlanei'ujugssujxut.
toKussutaussunit tamanit 36 pi’ocent tubei’kulosi-
mit pissuput. kalåtdlit nunåne ukiumut inuit
560 migss. toKussai-put tåukunångalo 200 migss.
tuberkulosimik toKussuteKartai-put. tåssa imåi-
poK: inuit toKussut pingasugångata pingaj uat txi-
berkulosimik toKussuteKai’sinxåsaoK. kisitsisit
tåuko erKarsautigivdluariarsigik påsiniardlugu-
lo nunavsine tuberkulose Kaiioic siåmarsimatigi-
SSOK.
tubei'kulose umassuaritanit (tuberkelbacil-
ler) pingoi'tai'poK. tåuko mikissuararssuput ag-
dlisei'ujugssuardlugitdlo aisåt takugssaixlersar-
dlutik. åmåtaoK akiutitdlai'Kigsoi’ujugssuput
amerdlasorssuvdlutigdlo inungne tubei'kulosi-
lingnitai'dlutik, tåukunångalo tunitdlåutai’put
Kuei’sornikut pingårtumik Kitserarnikut. ituei’-
sornei'it tamaisa nuaminiararssuit Kanikut anit-
(llåussox-neKartai’put tordlungmit puangnitdlo
pissut. nuaminiarai’ssuit tarnåko tubei’kulosiling-
mit pigunik umassuai’Kat (bacillit) nagsatai'isi-
nauvait taimåtaordlo soi'una KiseK tamåkuninga
ilaKartardlune. taima tunitdlåussuineK pissutiga-
lugo puagtigut tuberkuloseKalerneK atorneKame-
rujugssuvoK.
nåpaut Kavsitigut malugineKai’sinauvoK. na-
lunaeKutaile ei’ssei’Kingnei'påt tåssaugajugput:
KasorKaneK, sanigoriartorneK, KuersorneK, unud-
kut aitdlersarneK sakissatigutdlo kaportoKarneK.
nalunaeKutit tarnåko ilait nuåinaxrne åma malu-
gineKarsinåuput, uvdlutdle 14-it sivnerdlugit tai-
måisimagåine erKarsautigissariaKarpoK taimåi-
neK nuåinarnerunginei'soK tauvalo misigssortita-
riakåsavdlune. Kavsitigut — pingårtumik inuit
mianerssorpata nakorsavdlo inåssutigissai ma-
leruai'patigik — nåpaut unigtarpoK tauvalo Kav-
sitigut avdlamik pissoKångikatdlai'tardlune. nå-
pautdle ingerdlåinai’pat puait amei-aussait ase-
romeKartarput, uvdlutdlo ilåne puangne tancat
putuneKartarput nåpai’simassox'dlo agsilersai'-
dlune. agsineK amerdlanertigut mikissungussar-
poK, åmåtaordle toKussutausinaussumik agsine-
KalersinauvoK. kalåtdlit nunåne agsinerit nxing-
nerussumik augtaKartarput, tåssa nunåne avdla-
ne pissartunit navianarpatdlånginerussarput. ta-