Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 6

138
ATUAGAGDLIUT I T
ur. 19—24
nap piarai eKissaivat tatsine angnerulårtune uma-
ssungitdlat niasarsungnile tasersungnilo, taimåi-
tumik nungusariuninåisaKaoK. ipernard'le nug-
tartorssungingmat najugkanilo Kimangåsanago
masarsuit tasersuitdlo erniorfé parKersardlugit
sordlo nunanarfingne nnngutineKarslnauvoK.
Ipernatdle ardlait kamisalérKanik pissartagait
tåkiiterugtorångainik ardlamingnit påmingnar-
nérussartut ikilisarniarnigssåt ajornåsaoK. kuit
angisut mikissutdlo narnine ujai’Kat atåine pia-
rait ltarput KanoK ilioriarncK ajornartardlutik.
taimåituinik kuit sinåine tamåko amerdlaneru-
ssarput. nunap timå sinerissamlngarnit najusav-
dlugo nuånarineruvåt.
ama kalatdlit nunåne ipernaKarpoK enalung-
nit nerissarineKardlutik iluaKutaussnnik, tåuku-
le kisinen ajorput.
ipernaK avdla aussame umikut Katsordlune
alianaitdlerugtorångat tatsit Kulåne tingmiorår-
toK takugssaussarpoK. tåukua piarait taserssuit
narnine Itartut eKalungnitaoK nerissarinenartar-
put. ama eKalugkat tatsine imamut konångitsuni-
tut taimåitumigdlo Imamut pinen ajortut tamå-
kutordluartarput. ipernat taimåitut kisinen ajor-
tut untritigdlit åssigingitsut migssiliorpait. kisi-
neK ajoraluardlutik inungnit påmiginenartarto-
rujugssuput. iluaKutaoKautdle enalungnit enalug-
kanitdlo inussutiginenardluartaramik.
naggatåtigut kapisilik ernartulårdlara. Nup
kangerdluane Kapisilingne pissarinenartarpon.
ajoraluanissumik agsorssuan piniarneKarpoK,
ilame sordlo piaralutik nunguniaråt. Norgeme,
Sverigeme nunanilo avdlane kapisigdlit suait
piaraitdlo kungnit kapisileKarfingnit kungnut
kapisileKarfiungitsunut nugtertarpait. taimailiv-
dlutik kungnik sujornagut kapisileKarsimangi-
kaluanik kapisilenarfeKalersitsissarput ilåtigut
iluaKutaoKissunik. kapisigdliine kungnut agdli-
sarfinginingnut uterKiagtartunguatsiarput. tamå-
na nugterineK kalåtdlitaoK nunåne oKatartaria-
Karparput. Kapisigdlitdle kuat ka p is il i s ag l igs i-
mangårmat ukiut ardlagdlit kapisilingniarfigine-
KånglkatdlartariaKåsaoK taimailiungikåine nug-
tigagssat nåmagtut pinen ajornarmata.
måna tikitdlugo suliavnit onautigisinauvarå-
taon ukiune kingug'dlerne pingasune sugdlernit
untritigdlit migssigissait sujornagut kalatdlit nu-
nåninerinik ilisimanenångitsut uavssårisimagav-
kit. tåukuuånga 20-t migssinge nunåne avdlani-
saon ilisimanenångitsuput. ajoraluanissumigdle
sugdlernit kalatdlit nunåne nautitsiniarnerme
ajonutaussut tåkutalerputaon. tåuko påsiniar-
<llugitdlo nungutiniartarianarput.
taima kalatdlit nunåta umassuinik misig-
ssuinen nunåne avdlane ilisimatut misigssuine-
rånut atanerutinenarsinaugaluarton kalåtdlitaon
nunånut iluanutauvon. misigssuinerup tikuartu-
påtigut nunap timerssua iluanutigssarsiorfigalu-
go nanon iliorsinaussugut.
Chr. Vibe.
inussutigssat imamitut atorneKartuarnerat.
nanigtukut dr. Poul M. Hansenip radiukut
onalugiautimine suliagssat nalinginait aidisag-
kat inunerånut tiingassut suliarissane navsuiar-
pai pingårtumik kalatdlit nunåta imaine aulisag-
kat amerdlåssusisa avdlångorarnere. taimani-
kut pingårtoruj ugssuan agtornenarpon, tåssa au-
lisagkat nerissait umassutdlo imamitut nerissait,
månalo uvanga tamåna angnerutsiartumik er-
nartusavara.
tamarmik nalungilåt Imap umassorpagssue
måne kalatdlit nunåne inuit inunerånut tiinga-
viussut. tåssa arferssiiit, puisserpagssuit, tama-
nitdle pingårnerussumik kangerdlungne, sineri-
ssane ikånerssuarnilo aulisagarpagssuit, kalåli-
nåungitsut kisiåne åma taimatordluinan nunat
avdlat aulisartuisa ukiorpålugssuarne kalatdlit
nunåta imaine pigssarsivigivdluartagait.
tåssame imat tamåko imatdlo avdlat nigdler-
tut nunarssup agfåne avangnardlerme kujatdler-
milo itut umassorpagssuanarput naussorpag-
ssuanardlutigdlo kiagtut imaisa pinit amei'dlane-
rujugssuarnik. agdlåme kingugdlit tåuko lima-
ssonångingåramik umasuitsutut onautigissaria-
narneriiput. kisiåne son imat tamåko nigdler-
tut taima umassonartigalutigdlo naussonarti-
gåt? tamatumane apemuterpålugssuit inussu-