Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 52

184
ATUAGAGDLIUTIT
nr. 19—24
nguåkuluk sajugtoK igdlupalånguamine KiaKalu-
ne igsiassoK. KinunialerpoK, ikiutaunaviångilar-
dle. igalåkut silåmut ukissivoK. Kilak nuiaKai-poK
uvdlox’issamigdlo atautsimigdlunit takugssausso-
KangilaK. Idsa bibile Kiviarpå nei’rivingme Kånl-
toK atoi'neKajuitsordle. magperpå atxialerdlunilo
ikioi’neKai’nigssanxinik nei’iuteKai'ane. OKauserdle
tikisane nnigfigå, tåssa Jåkup agdlagaine kapita-
lime sujugdlernxe v. 5. „ilaKai’uvsile ilisimåssutsi-
kut inoi'ssartunxik, Kinuvigiliuk Gute tamanik tu-
nississåinai’toK agpisalussinane, tunineKarumår-
poK tauva. ugperdlunile Kinule nakimaiiane.“
Herberte niante agssangminilc igdlugtut pa-
tisinxavdlugo igsiavoK atxiagardlo issigalugo, sor-
dlume oKautsit ingmingnut oKausiussut. „ilisimå-
ssut,“ tåunax’piauvox’nxe piumasså. tåssångalo na-
lxxj ungxxaerpå aixxigautinxinik Kinulnai'tariaKai'-
dlune akueiåneKardlunilo ugperdlune Kinusav-
dlune.
tauva séi’KumiarpoK Kinuvdlunilo måssåkut
neriuteKardlune. Kinutigå tårsiornermine avKu-
tigssaminik unersuneKarumavdlune; sordlulo
issai xiisitaxissut. påsilerpå ingmiixut asåinai'dlu-
ne inusimanine ingminulnardlo isumagissarsi-
nxavdlune avdlat pivdlugit sumik nåmagsissaKar-
niångitdlulnarsimagame. måna aningaussaute-
KångilaK, KinuvigissagssaKai’anilo WillytorKap Ki-
ssuminiussuanik KaKitsiartoi’tugssamik avgui-
ssugssamigdlo. — imaKale ikiortigssaKarsinåu-
sassoK Jonesip ei'neranik ilerKorigsumik Jimi-
mik? oKaloKatigisimångikaluarpå, uvdlutdle ilå-
ne issigingnårsimavå Smithip savautainik neri-
sitsissoK, savårånguai'dlo tigumiardlugo agssang-
minltunik nei'isikå. taimantkutdlo Herbertip Ki-
nxugsiussissuata nålagke oKai-figisimavå Jime
tåuna kikutdlunit ikingutigssamingnik ajoi-ssar-
tut tatigalugo ildngutigilersinaugåt.
ikingiimik amigauteKartut! — tåssame Her-
bertip amigautå, imaKame tåuna navssårisinau-
gine. tainxalo ei'KarsauteKalerame nuånålerpoK
inardlunilo, aulaj angerporme aKago tatdlimanul
makitdlune Jime nåplniai'umavdlugo. tauvalo si-
nilerpoK.
singnagtuminile agdlåt WillytoKaK aKago id-
ssxigssaKangitsoK isumakulutigiuarpå. singnagtu-
lerpoK makeriai'dlune takusarine WillytoKaK Ka-
noK KiatiginersoK. avKusinlkut ilisarivdluagkami-
gordlune nautsivingmut isei'ame igdlup matua ai’-
ritsunguamik angmarpå. WillytoKaK nalavoK si-
nigdlunilo, sinigfigdlo Kxdangersinxavdlugo ingile
KaumaKissoK sei-nigssuissutut KeKai’poK. utorKar-
ssuardlo mérKatut singnai-igpoK siningmine ku-
ngujulårdlune. ingililo Hei’bertimut idviai-poK
OKardlunilo:
ima agdlagtarit:
-ssarpoK. isumå: Kavsériardlune, Kagdlendg-
tumik oKalut -noK-mik naggateKai’ångat:
aniuoA: anissarpoA, nerissarpugut, sulissar-
tut, pisissarpoK. — Kerissarmat, nxatussardlugo,
kapuissalerpoK, igassaleriaruvit, akigssai’sissaj-
torssuångoi’poK, sangussardluta.
-sarpoK. isumå: 1) Kavsériardlune OKalut -ler-
poA-mik naggateKai'ångat, 2) ima ilioi’poK OKalut
-poA-mik naggateKarångat:
1) pilerpoK, pilersarpoK, KunulersarpoA', aju-
lersarpoK, takulersarpara, inigiler.sarpd.
2) kussagsarpoA, pior sarpoK, kamag sarpoK,
igdlugig.sarpo/i, nunagig.sarpo/f, erKarigsarpoA,
sulugigsarpoA, amerigsarpoA, nunalisarpoA. —
amerigsaut, ukutserig.smitigssaK, Kanei’igsaruso-
Kaunga, silagssorigsardluariai’ama.
-sok. isumå: takuminartoK, ardliginai'toK -toK
atortinago OKalut -uoA-mik naggateKai'ångat:
pualauoA, pualasoK, tald.soA, itisoA, ivssusoA,
portusoA, angisoA, sångisoA, sulcasoA, idlasoA,
nerrer.s'OA. — amerdla.sdrssuångorput, mavtusu-
piloi’uj ugssuvoK, nardlusuliorsimavoK.
N. Rosing.
ikitsisinik erKarsauterssutigssat.
ikitsisinik entarsauterssutigssaK nr. 12
|7Pi
igdlo tåuna igdlua tungånut såtineKåsaoK ikitsi-
sit mardluk nutdlugit.
inernera nonnorume tiigdlermisaoK.
akissugss. årKigssuissoK: Kr. Lynge.
åridgss. suleKatauss. Ras. Berthelsen.
(nangitagssal).
Ntingme nanitigkat