Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 24

156
ATUAGAGDLIUT1T
nr. 19—24
Danmarkime igdloKarfingnik avdlanik nåpi-
tagssaKarunångilaK igdlume evKiluersårnerme
siorKanik atortoKartunik. vandrehjemmiamime
sujornatigut uvigdlarnernut igdlugitineKarsima-
ssumut pututinarama Kangame tassa siorarsung-
ninguarsse — sordlungmigsarpungalunit fernisi-
sungnimit sungiusimassavnit tipe månåkut nai-
maligara avdlaginartingåravko. igsiavit nerrivit-
dlo Kave nateK kisiat naxnagiungnaersimavdlugo
ama siorartersimåput; siorKanigdlo ipeKångitsu-
nik aigdlersarfiat igdloKarfingmit kilomiterit ku-
lit sivneKardlutik! bilinik agssartuissoKångikåine
ajorunaraluaKaoK. oKalugfiat ama siorarsungne-
Kissoic provstip Buggip atuagkiårånguamine er-
Kartorérsimangmago arignerussumik oKautigi-
ssagssartaKartikumångilara, pinersauteKånginer-
mitdle igpiginångitsungilaK.
nipaitsume nipe.
Christiansfeldt igdloKarfingnit avdlanit Dan-
markimltunit avdlaginaKingmat Katångutiging-
niat akunitarfiat kussanaKissoK nipaitsordlo iser-
simavfigitsiarérdlugo igdloKarfiup akunitarfiata
åipatuå ama putuvfigilåratdlaruj ara. angutit tat-
dlimat migssiliordlugit tåssane isersimåput, av-
Kusinerdlo nipaeKissoK igalåt sågusimassut iluå-
ne angutit tatdlimåinait nxpagsimångårmata mi-
nutit tatdlimat migssiliuinardlugit isersimavdlu-
nga. anxnarpunga imiårartugara akilipatdlåina-
riardlugo. tassa igdloKarfiup sulissartuisa ilaisa
unxikut putxikiartorfingnåvat sualungmik arfini-
ngornikut, inusugtutdlo ardlalinguit avKixsinei’-
me nåpitdlugit oKaloKatigissama KitigtarfeKångi-
nei’a ajorusutigigaluarpåt Kanordle ilioriai’sinau-
natik. filminigdle issigingnårtarfinguaKarput.
nalinginåluit.
tusartarungnarsivarse KeKertånguaK Fanø
Eslxjergip akinguamtoK. Ribemingånit kilomite-
rit 40 migssiliordlugit ungasissusextarpoK, Ribeixii-
nermale uvdluisa åipåt cyklerdlunga uvfariartor-
figalugo Fanømut atorpara uvalerdlume nånga-
jagdlugo avdlarpagssuit ilagalugit seKinårsior-
dluaKalunga Vestei'havip malialårpalårssuine
uvfai'dlunga, månalo imaK kissaK! sigssame ma-
ngarigssuairoik sioråinaussume nuåneKissumilo
anxa tassa kingorna erKaigångavko Kungujutigi-
ssartagkavnik oKalugtuagssarsigatdlaruj unga.
tingmissartoK timerssutitut atordlugo tingmissai'-
tortartungorniartunut sungiusaut sigssame rni-
tai’feKartoK Kimerdloi’dlugo KeKartunga angut
inusugtunguaK cyklerdlune tikiupoK sanivnutdlo
KerKitdlune tingmissai'toK oKauseKai’ane uixierua-
lålerdlugo. „tingmissartoK Kivdlarinåusagaluar-
migame“, kalåliusorivdluinaravko nangmineK
oKautsivtordlunga pivara. taivnaKa idviumi-
nai'iardlune oKaranilo alarpoK nåmik påsing-
ningnerminik malungnartitsingivigdlune. „ama
tåuna sumiunguaK-una ?“ nukagpiaraK tikiu-
toK aperilerpara. „Kinamio!" — soruname
cyklera tiguinariardlugo kiparterdlunga autdlåi-
narpunga, tusåsinauj ungnaermangale igdlagssai’-
ssuai’åsit nununeK sapernavigsoK Kavsex’iardlu-
nga anitdlagtortinerpara måko inuit sanericxia-
ssåka uivssumerpalugtumik issigilertortitardlu-
git. kingorna dr. Hoop Nungme radiukut oku-
lugiautimine kalåtdlit kineseritdlo åssigingnerar-
dlugit oKauseKarsimangmat piunxagaluaruma-
lunit nangariarneK saperpara imaita sujornatigut
taima pissoKai'simångerugtortoic kinesere kalåt-
dlisut OKaluteKigavko!
Fanømiut arnartait ai'dlalinguit itsånit ati-
ssatorKamingnik atortut nåpipåka. turistitdle
pineruvdlugit atissatoi-Katik atortarait OKaxitigåt,
turisteKartai'simaKingmatdlo KeicertaK taima mi-
lcitigissoK nalugtarfiup ei'Kåne akunitarfigssuit
sanileriårtut Kavsikasigssunei’sixt takuvåka ei’Ka-
mingne bilinik nunanit åssigingitsunit pissunei--
mingnik nalunaerKutalingnik uningaortoKaKi-
ssut. Eslxjergip Fanøvdlo akornåne ikårtautinguit
uvdlormut unisanatik ingerdlaortuai'put.
cyklerdlune Danmarkime angalaorncK aki-
kineruvdlunilo takussagssaKarnai’nerussaKaoK.
nangmineK iluai'issamik ilioi'iieK ajornångilaK
Kimugtuitsut bilitdliinit autdlamigssait utand-
ssariaKaratik. taimåikame kalåtdlinut inusuglii-
nguanut Danmarkiliartugssanut iixåssutigina-
icaoK. soKutiginartoi-pagssuit taimailivdlune nå-
pineK ajornångitdlat, kisalo mingnerungitsumik
taissariaKarpoK danskit inuiait mikissiinguga-
luardlutik åma inugamigdle pissutsimikut åssi-
glngissuteKartut OKaloKatiginiartardlugit påsi-
niarneK ajornarneK ajormata: Kanon kalåtdli-
nik inuinigdlo issigingningnersut, nunarput piv-
dlugo avisit avdlatdlo agdlautigissartagåinik il. il.
tamåna soKutiginångitsungilaK, taimailiiingitsoi’-
nerdlume ajornarpoK Kangarnit angnerussumik
kalåliussugut danskiussugutdlo ingmivtinut atå-