Atuagagdliutit - 01.10.1951, Blaðsíða 49

nr. 19—24
ATUAGAGDLIUTIT
tik angalaortut akornåne akussaK -— Kavsit iluag-
titsisimassut erKarsautigingikåine — tåssan-
ssok nagdlingnarnerpauvdlunilo asigssugauner-
paussoK. nagguvigissame åssigingitsut mardlu-
ssut sångissutai inunerdlugtarnerilo kingornuka-
jugpai; atugartussutsivme nunå ta kigdlingane
tigssardluvoK. nunalerissutut nunagssarsisimagå-
ngame — sordlo kugssup augpalugtup Koruane
taimåitoKartartoK — nukeKåssutsimigut issigine-
Karnermigutdlo KaKortunik amigdlit nagdlersi-
masinaussarpai. nagguveKatigitdle ilagalugit nar-
ssarssuarne orpigpagssuarnilo angalauginartusi-
magångame indiånernit nåkanganerulersarpoK
angutip KaKortup inunerdlugtarnera atuatdla-
riartaramiuk åmalo angutip augpalugtumik
amigdlup narssarssuanne piniarfigissartagkami-
ne nuimåssusia nuånårtunartoK avdlångujuitsor-
dlo anguniåsavdlugo piginauneKaranilo piumå-
ssuseKånginame. indiåneK angutdlunit KaKortu-
mik amilik? kingumut tusåsinaulerpå nipe enug-
sisimavdlune pileritsangnertussusennigdlo pissu-
seKarane nangminerminik tåukua ardlånik aula-
jangérKussissoK; issit aulajaitsut uteriartitagssåu-
ngitsut Kimagtersinåungisanilo ersseraivigsumik
issigissutut ilerpai. nåmagsiniagagssaK tåussu-
raa akissugssauvfigingilå, nangminerdle. (arnap)
nangmineK kisimitdlune tamatuma KanoK aju-
nginerussumik åridngneKarsinaunera kigsauti-
galugulo anguniartariaKarsimavå; ernera indiå-
ningorumårpoK — nåmik, indiåninguinarane, ki-
siåne akussaK. malugivdluarpå taimåitungorsi-
naunera ånilårutigalugo amilåmerKigdlune. er-
sserKigdluinartumilc takordlulerpå nukagpiarå-
nguaK inuserigsoK, niue pitdlagunartut, issai tår-
tut atautsikut Kigsårdlutigdlo KiinuveKangitsut
nujailo ilingalårtut. nåmik! nukagpiaraK tåuna
KaKiartorfigssaKartiniarpå! taimak itumik anå-
naKarame pissugssauvoK pivfigssaKartitåusav-
dlune. perorsagautinialerpå. niuvertoK — åminik
merKulingnik niorKutilik -— nerssutautilik —
akussångusångigpat angalåinartoK indiånerit
Wigwamikut tavagtortagssåt nunavdlo kigdli-
ngane imerniartarfingne imernialugtungusångig-
pat såriarfigssat amerdlagaluåssusé. KaKiartor-
figssaKartinialerpå. ungasianitdlo nåkutiginiar-
tugssångorpå. angutinguaK tåuna angutivingor-
nigssaminut Kanadamilo inugtaussunut ilångu-
nigssaminut avKutigssiutariaKarpoK. atalo tamå-
na ajornångingårame. tamåko tamarmik åmig-
181
ssuneKarsinåuput kikunutdlunit nåpertuivdluar-
tumik.
tåssa-tauvångungmat ånilårnine Kungujut-
dlatigilerpå. Kungujulatitdlugule tauva Kamane
ilorpiåne toi'KaserdlungneK nagdliuterKilerpoK
nalunarane isumå avdlånguleriarpat ånilårsima-
nera nagdliuterKigkumårtoK. inånåkut erKarsau-
tine pivdlugit ånilånganine Kångersimagaluarpå.
nuliane nåpiniarpå kinamigut erKigsisimavdlune
aulajaitsumigdlo issikoKardlune. nikugterpoK.
angerdia rasuarniartariaKarpoK. uvdlåkorsiorfig-
ssamut inortuerujugssuarpoK, pissutånigdlo ape-
rineKartugssåusavdlune. nå, tamåna ajornåsångi-
laK: arnap nangmåva tangmårsimavfiånut sar-
farnerssup kigdlinganut ingerdlåsimavå. anger-
dlamut autdlarpoK ilei’Korssut tiparussartoK
uingiarssuatårniavigsordlugo. tåssångåinaK er-
Kaisså tåssa ernine Paul. tåussuma indiånerup
arnap nangminerdlo nåpinertik issigingnårsima-
vå. Gaspardip sut OKauserineKarsimavdlutigdlo
KanoK iliuserineKarsimassut erKaimavdluinångi-
lai; nåpitsineratame tamatuma Kuarsårtitdlui-
narsimavå. nukagpiaraK amilårnangajagtumik
silagssorigsuvoK, ilerKorålo issertuarane OKalug-
tarneK. sume tauva takuvai? nåpineK oKaloKati-
gingnerdlo pivdlugit nukagpiaraK Kanorme-tau-
va erKarsarpa? KularutigssåungivigpoK sujorna-
gut ingmingnut ilisarisimåsassut, indiånersume
arKatigut taisimavå. Kulai’ingivigpåme taimai-
liorsimavdlune. ilisarisimangningnine miserrali-
gisinåungilå. ajungilaK! ajunginerpauvoK miser-
ratigingnigpatdlångilcåine. soruname arnaK ilagi-
ssailo angalaornermine nåpisimavai, nagguveKa-
tailo piniaKatigisimavdlugit — inuputdlume inut-
sialait nangminerminut ikiuingårsimavdlutigdlo
ikingutauvdluartut. tamåna issertortariaKångilå.
tåssame uvdlut ardlåne ernine tangmårsimavfiå-
nut tikeråKatigiumårpå; Kularutigssåungitsumik
nukagpiarKap tamåna piumassarissugssauvå.
nangminerdle isumagissagssarisavå tåssungnar-
nigssamingnut tangmårsimavfiup inueruterérsi-
manigsså. tamåko tamarmik åndgssuneK ajor-
natånguaKåsångitdlat. sorme tamåko nipitusåru-
tigissariaKåsåpat? pingårnerpaussordle tåssau-
vok indiånerup arnap ilagissaisalo piårnerpåmik
nunamit tamatumånga Kimagutitaunigssåt, tamå-
nalo ajornartorsiutigingårnago årKigssusinåu-
savå.
( nangitagssat).