Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 2

atuartartut agdlagait
tamanitdlo
tigulågkat
inussutigssarsiornermut tunga-
ssut navsuiautitdo
atuartartut agdlagait pitsagåka, isu-
maKarpungale amerdlanerussariaKa-
raluartut. inigssaK angnerussoK pissa-
riaKaraluarpoic, Kavsit nailisagaussar-
mata. — maligtarissagssat nålagkersu-
issutigårtut pissariaKarnerit sordlo pi-
niagkat piniarungnaertarfé piniagau-
lersarfilo åmalo angatdlatinut ilauni-
arnigssamut tungassut tamanit ilisi-
maneKarKarpatdlårmata. — kigsauti-
ginarsoråka inussutigssarsiornermut
tungassut OKalugpalåtdlunit piniarni-
lerssårutit savauteKarnermutdlo tu-
ngassut navsuiautaussutdlo.
Josva Simonsen,
Frederiksdal.
agssagssutdlarnigsunut ilitsersut
—uvanga nangmineK Atuagagdliutit
ingerdlanerat ajoringeKåra pingårtu-
mik jutdlip normua taigdliortunut u-
nangmissutigssartalik. taima itut sar-
KumilårnerussariaKarput. kreds og
tværs opgaver mérKanut utorKamut-
dlo maKaissinartuput. agssagssutdlar-
Kigsunut ilitsersutit titartagartagdlit
maKaissigunarpåka; imigagssap ator-
nerdlungneKarnera OKatdlisiglnarpat-
dlårnago agssait Karatsavdlo suleKa-
tigingnigssåinut tungassunik nuåner-
sunik alutornartunigdlo iluaKutaussu-
nik sunik isumajungnaernartunik A-
tuagagdliutit sangmissaKartinerussa-
riaKarpåtigut.
ajoKe Jørgen Poulsen,
TasiussaK, Nanortalik.
inussutigssarsiortup avisia ilaor-
Kigsinåungila?
•—Atuagagdliutit nagdliutarångata
nuånårutigineKartarput, silarssuarmi-
OKativut sineriangmioKativutdlo ilagi-
lerdlugitdlusoK misigissaravta. imari-
ssartagait tusaruminardluartutitarpa-
vut ilånikutdlo iliniarfigivdluartardlu-
git. amigauteKångitsutut taisinaugalu-
ardlugit kisiåne maKaissigineKartar-
poK inutigssarsiortup avisia ilaujung-
naermat tamatumalo kingorna ilaor-
KigsinaunersoK aperKutigiumaneKar-
dlune.
aulisartoK Peter Abeisen,
Nanortalik.
OKaloKatigingneK angnerussoK
— uvanga Atuagagdliutit KanoK itu-
mik suliarissaKarnerat angisOmik er-
KarsautigineK ajoravko issornartorsiu-
mik sujunersumigdlunit pitsaussumik
sarKumiussagssaKångilanga, åmame
isumaKaraluarama imarissartagait tu-
sagagssat isumatdlo sarKumiutagkat
nåmaginartumik tamåkissumigdlo sar-
KumiuneKartartut. taimåitordle isu-
maKardlunga Atuagagdliutit OKaloita-
tigigfiunerussariaicaraluartut sumut
KuleKutsiussamut pissariaKartumut i-
sumat åssiglngitsut sarKumiuneKarne-
russariaKaraluarmata tapersinikut a-
kerdlilinikutdlunit. agdlåme agssortu-
neKalårtaraluarunilunit iluaKutåusa-
galuarpoK. avisine avdlane taimailior-
toKaleriarångat tauva avise atuarne-
icarnerulersarmat, taimalo oKaluseri-
ssat soKutiginarnerulersarmata.
palase Andreas Høegh,
Nanortalik.
„Hedtoft“ip umiunerata kingor-
na tuluit aperKutåt:
tuluit avisiat „Daily Telegraph" ag-
dlagkame pingårnerssåne ilåtigut ima
agdlagaKarpoK:
„Hans Hedtoft“ip umiunerata aper-
Kuterpagssuit ånernartut pilersipai.
silatusårneruva pissariaKardluinarpa-
lunit imaK taima navianartigissoK a-
ngatdlavigisavdlugo ukiup taimailine-
rane ilisimaneKarmat ilulissat ajunår-
titseriåinaussut?
radare ilulissanut kalerrissutigssa-
tut KanoK naleitartigå pingårtumik a-
norerssuartitdlugo malerujugssuit ra-
darikut takussagssaraluanik inuvdlo
issaisa takussagssaraluisutdle akornu-
sersuisitdlugit?
navianaitdlisautitut tåikartorneKar-
taKissut umiarssup alingnerane Imang-
navérKutit nangmitdlo Kajangnaitdli-
sagkat umiarssualiorfingnit tunissa-
KarnerunigssåinaK anguniardlugo a-
torneKartarnerput umiarssuarnut ig-
dlersutaunerunatik? inuiaKatigit ta-
marmik percatigigdlutik sikunik nå-
kutigdlissutitaisa suliait pissusigsa-
migsut iluaKutigineKarpat?
„isumanarpunga akissugssaussut
ilerasutigssaKalersimasoraiugit“
„Hans Hedtoft“ip umiuneratigut iki-
ngutigigdluagkap ånaineratigut alia-
sugtineKangårpunga. erKåingitsorneK
ajornaKaoK „tJmånaK" ukiut mardlug-
suit matuma sujornatigut sermimik
Kagdlersordlune åma umiungajagdlui-
narmat. tamatuma kingorna OKatdli-
nerme Augo Lyngemit pilersitaussume
umiarssuit nålagit ardlagdlit OKarput
Kalåtdlit-nunåta ukiume umiartorfi-
ginerata navianauteKarnera tikuartor-
dlugo; akerdlianigdle handelip ag-
dlagfeKarfiane agdlagfingmiut silatut
ukitinerane umiartortuarnigssamik
kigsautexardlutik.
mana ajunårneK pisimavOK, hande-
lilo oKarpoK ajunårneK martsime ap-
rilimilunit pisinauvdluartoK. ilisima-
neKarpordle „Britannia" decemberip
nåjartulernerane umiungajagtoK, „tJ-
månaK“ jånuårime månalo „Hans Hed-
toft" jånuarime umiuvdlune. erKaimå-
ngilara umiunernik umiungajangner-
nigdlunit martsime aprilimilunit pi-
ssoKarsimanersoK. tamatuma erssersi-
nguatsiarpå ukiorigsinerata kinguni-
nguagut sila pitsaunerussarsimassoK,
imaKa sermertornigssaK navianångl-
nerussardlune. isumaKarpunga aki-
ssugssaussut ilerasutigssaKalersimaso-
ralugit.
Rosenørn, Ilulissat.
„nipilerssorneK toKujartortoK1'
ilåne radiokut tusarnårdlunga OKa-
lugtut ilåta imaingajagtumik tusar-
dlerpånga: nipilerssutinik OKitsuinar-
nik tusarnårtaraluaruvta nipilerssor-
neK toKujartuinåsaoK. tamåna ilumu-
vigsuvoK, kisiåneKardlunilo inuit ilåi-
nut. erKaiginartigik inugpagssuit eri-
niortut nunarssuaK tamåkerdlugo. ilait
eriniortartut eriniugagssiarssuarnik o-
Kimaitsunik ilaitdle OKitsunik. tamar-
migdlo inuit åssigingissusiat nipiler-
ssortausiat åssigingitsorujugssussoK
nalungilarput, taimatutdlo nipilerssu-
tinut sunut Kanordlo itunut sunerne-
Karsinaunerunerat nalunago. erKaeri-
artigik — åssersutiglnardlugo — nige-
rit. tåukua nipilerssutåta nipilerssor-
neratalo ingerdlanerat uvaguvtinut
KanoK suniutigisinauva? OKåinartari-
aKarpunga nåmivik! nauk nangmineK
inugtaisa agdlåt silaerututut ilivdlut’k
kivdlissutigisinaussaråt.
tamåko plssutigalugit neriugpunga
oKåinarsinauvdlungalo kalåleKater-
pagssuavnit isumaKatigineKardlunga,
uvdlune måkunane radiofonértåkut
nipilerssutit OKimaitsut ingassagpat-
dlåmik autdlakåtineKartut kalåtdlit
tarnåinut suniusinåungitsut — agdlåt
nipilerssomermut tOKujartortitsinarsi-
naussut. uvdlune måkunane kalåtdlit
nipilerssutit sut sangmissarait, sutdlo
akilersinauvdlugit pigissarait? nalu-
ngilarput kalåtdlit nipilersssuteKara-
luardlutik nipilerssorsinaugaluardlu-
tigdlunit nipilerssutit pigissatik Kav-
sioKissut erKortumik atorsinåusångi-
kait nauk nipilerssutip påssunigssånut
ilikaj agaluardlutik. erKarsautiginarti-
gik suputaussartartut tusåtdlatsiartag-
kavut. pikorikaluit erinavdlo inger-
dlaneranik åssiglngitsumik ingerdla-
titsissartut. tåssauna taktimik erKor-
tumik iliniarsimångineK pissutaussoK.
suna pivdlugo uvdlune måkunaner-
piaK radiortåkut nipilerssorneK ang-
nertunerussumik iliniartitsissutigine-
Kångila? sordlo åssersutigalugo 2/4
takt erinap nalungitdluagkavta taktia
kisitigalugo atordlugo KanoK ingerdlé-
neKåsassoK. åmalo 2/4 takt kukuvdlu-
go ingerdlatisagåine KanoK ingerdlå-
neKartoK erssersitdlugo. il. il.
nipilerssornermik soKutigissaKara-
luardluta itikakussugut taimaisiorto-
Kalisagaluarpat ku] åsagaluarpugut.
nipilerssussuarnume OKimaitsunut
taimak angnertutigissumik ikårsårneK
— autdlarKautigssénguilunit påsisi-
marKigsårnagit — uvanga ingassagi-
ngajagdluinaravko. imaKalunlme ta-
måkununåinaK inuiangnut sujuarsi-
massorssuarnut nagdlersututut isuma-
Karfigileréramisigut. taimåisagpat ni-
pilerssornermik autdlakåtitagssiortar-
tut Kalåtdlit-nunåne Kutdlerpångorti-
tariaKarput. tauva piårnerpåmik ka-
låtdlit tamåkerdlutik sujuarsimassu-
nut KanoK pissagssaKarnermikut nali-
gititaulisagaluarput.
Tv.ma
kujatåne puissit tåkusimassarne-
rat sivikitdliartorpoK
puissit maligtarissagssaKarnigssåt ku-
jatåne piniartunut isumaKatigingilara.
påsissåka maligdlugit oKarsinausorau-
nga kujatåne puissit tåkusimassarne-
rat sivikitdliartortoK. suna tamatumu-
nga patsisaussoK tamavta nalugunå-
ngilarput; téssa angatdlaterpagssuit,
aulisartorpagssuit puissit ingerdlåt å-
tåt tåkutilernerine ingiaKatigigalugit
tåkutalermata åmalo kalåtdlit nang-
mingneK ima angatdlateKartigilerdlu-
tik kangerdlungne aulisardlutik pi-
ngitsorsinåungisamingnik ilalertua-
gagssamingnigdlo.
kisiånile ima maligtarissagssaliorsi-
nausoråka åtåt tikerKåt junime juli-
milo pujortulérKanik malerssorneKå-
séngitsut, tåssame manåkut julip 15-
atdlunit tikingitsoK pérutalermata. a-
vatånut anitdlakarfigssaraluamikut a-
vangnamut Kimåvdlutik autdlardluåi-
nartalermata sineriagput kujasigsoK
najorneK tujormigileramiko.
sineriavtine angalassutoKaugama pi-
ngårtumik ukiume tamåna takusinau-
vara sineriak nunap avatå anordlera-
luartumilunit orssualikagssuarmik nu-
ngarutitårtarmat tåssa aulisagkat per-
dlukuisa aserordlutik nitdlikåssunik.
OKarsinauvungalo angatdlatit nipåt
puissit ilikaleraluarpåt; kisiånile imaK
tipigtoK, orssukujuk ulialo sungiu-
neK saperåt najugarisinaunagulo er-
Kigsisimavfigisinåunginamlkulo sine-
rissap KerKata puissai manåkut uper-
nariartulerångat aitsåt tåkutitsiarKig-
talerdlutik sinerissap ilåne.
Julius Heinrich.
nakeriatdlangnaKissumik
umiarssuartåK pitsagssuaK „Hans
Hedtoft" måna silarssuarmik tamar-
mik sajuatdlagtitsisimavoK tutsiuner-
migut, mingnerungeKissumik Danmar-
kip nålagauvfiane inugtaussunut Dan-
markimit Kalåtdlit-nunåmtunut.
umiarssuartåp sananeKamialerame
„taima OKatdlisautigisimassup" nipa-
ngiuneKar“nigsså inerneKarnerane ili—
magineKaleraluarpoK. atorKåmermini-
le alianaKissumik pinera — inugpag-
ssuit ajungitsut atordluartutdio inu-
nerånik ilaKartoK — nangerKingneKå-
ngitsornaviarungnaerpoK. silarssuaK
pakatsinartuligssuaK!
inuit teknikip tungåtigut sujuarsi-
måssusiat atordlugo pitsaunerpåmik
isumangnaitdlisarniardlugo sanausi-
mavoK. kikut tamarmik tamatumunga
peKatausimåput sanatiniarneKalerne-
rane sananeKarneranilo suleKataussut.
inerneralo „erKortussoK" Kanigtukut
atuarsimavarput, „tamånalo sujunig-
ssap takutikumårå". taima OKarneK
makitåssusermik tungaveKångitsoK
nalunångilaK, umiarssuvdle inuit pisi-
naussåt angnerpåK atordlugo sanane-
Karnera kigsautinik ajungitsorpag-
ssuarnik maligteKartoK tungaviugu-
nardlune, ilame umiarssuartåK sivi-
sorssuarmik iluaKutauvdlune Kalåt-
dlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne
atéssutaorKunaraluaKingmat.
inugpagssuit umiartortut pikorigsut
sapitsutdlo, ilaussutdlo inuit suliv-
dluartut neriutaussutdlo tamarmik
uggornéssusiat tamavta misigeKårput
pingortitarssup KausuitsoKarfiata i-
ssigtortåtalo pissaunerisa ajornartor-
titsingårnerisigut.
taima angalatitsissarneK Kausuitsup
ukiorssuata nalerpiåne pissalersoK i-
sumaliutigssångorKinginerpoK. nang-
minerdlunit nalunaernerpoK tamatu-
ma isumaliutigissariaKarneranik isu-
ma sarKumerérsimassugaluaK nanger-
Kerdlugo, sordlo matumunåinardlunit:
umiarssuit ukiunerane angalatitat
ilaussoKartarnerat pivdlugo.
umiartortut atorfigalugo sulivfigiga-
miko taimailiorsinaunerussutut misi-
gisimassarunarput angalarKuneKaru-
nik, tåssa perKuneKarunik. ukiunera-
nile ilaussoKartarneK — inungnik a-
ngatdlåssineK — isumaliutigissariaKå-
nginerpoK ilaussoKångikatdlarfigssa-
lerdlugo sordlo sujornagut tamåna su-
liarineKarérsimånguatsiaraluaK.
umiarssuartåmik „Hans Hedtoft“i-
mik, inuinik ilaussorpagssuinigdlo
Kigdlugingningnivta neriugtipåtigut
ukiunerane ilaussoKartarneK isumali-
utigineKarsinaujumårtoK umiartorneK
umiartortut ingerdlatinåsagaluarpå-
ssugdlunit.
Eremitten.
tff'Fxpi’ri
) 1,1 o,

t