Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait tamanitdlo tigulågkat inussutigssarsiornermut tunga- ssut navsuiautitdo atuartartut agdlagait pitsagåka, isu- maKarpungale amerdlanerussariaKa- raluartut. inigssaK angnerussoK pissa- riaKaraluarpoic, Kavsit nailisagaussar- mata. — maligtarissagssat nålagkersu- issutigårtut pissariaKarnerit sordlo pi- niagkat piniarungnaertarfé piniagau- lersarfilo åmalo angatdlatinut ilauni- arnigssamut tungassut tamanit ilisi- maneKarKarpatdlårmata. — kigsauti- ginarsoråka inussutigssarsiornermut tungassut OKalugpalåtdlunit piniarni- lerssårutit savauteKarnermutdlo tu- ngassut navsuiautaussutdlo. Josva Simonsen, Frederiksdal. agssagssutdlarnigsunut ilitsersut —uvanga nangmineK Atuagagdliutit ingerdlanerat ajoringeKåra pingårtu- mik jutdlip normua taigdliortunut u- nangmissutigssartalik. taima itut sar- KumilårnerussariaKarput. kreds og tværs opgaver mérKanut utorKamut- dlo maKaissinartuput. agssagssutdlar- Kigsunut ilitsersutit titartagartagdlit maKaissigunarpåka; imigagssap ator- nerdlungneKarnera OKatdlisiglnarpat- dlårnago agssait Karatsavdlo suleKa- tigingnigssåinut tungassunik nuåner- sunik alutornartunigdlo iluaKutaussu- nik sunik isumajungnaernartunik A- tuagagdliutit sangmissaKartinerussa- riaKarpåtigut. ajoKe Jørgen Poulsen, TasiussaK, Nanortalik. inussutigssarsiortup avisia ilaor- Kigsinåungila? •—Atuagagdliutit nagdliutarångata nuånårutigineKartarput, silarssuarmi- OKativut sineriangmioKativutdlo ilagi- lerdlugitdlusoK misigissaravta. imari- ssartagait tusaruminardluartutitarpa- vut ilånikutdlo iliniarfigivdluartardlu- git. amigauteKångitsutut taisinaugalu- ardlugit kisiåne maKaissigineKartar- poK inutigssarsiortup avisia ilaujung- naermat tamatumalo kingorna ilaor- KigsinaunersoK aperKutigiumaneKar- dlune. aulisartoK Peter Abeisen, Nanortalik. OKaloKatigingneK angnerussoK — uvanga Atuagagdliutit KanoK itu- mik suliarissaKarnerat angisOmik er- KarsautigineK ajoravko issornartorsiu- mik sujunersumigdlunit pitsaussumik sarKumiussagssaKångilanga, åmame isumaKaraluarama imarissartagait tu- sagagssat isumatdlo sarKumiutagkat nåmaginartumik tamåkissumigdlo sar- KumiuneKartartut. taimåitordle isu- maKardlunga Atuagagdliutit OKaloita- tigigfiunerussariaicaraluartut sumut KuleKutsiussamut pissariaKartumut i- sumat åssiglngitsut sarKumiuneKarne- russariaKaraluarmata tapersinikut a- kerdlilinikutdlunit. agdlåme agssortu- neKalårtaraluarunilunit iluaKutåusa- galuarpoK. avisine avdlane taimailior- toKaleriarångat tauva avise atuarne- icarnerulersarmat, taimalo oKaluseri- ssat soKutiginarnerulersarmata. palase Andreas Høegh, Nanortalik. „Hedtoft“ip umiunerata kingor- na tuluit aperKutåt: tuluit avisiat „Daily Telegraph" ag- dlagkame pingårnerssåne ilåtigut ima agdlagaKarpoK: „Hans Hedtoft“ip umiunerata aper- Kuterpagssuit ånernartut pilersipai. silatusårneruva pissariaKardluinarpa- lunit imaK taima navianartigissoK a- ngatdlavigisavdlugo ukiup taimailine- rane ilisimaneKarmat ilulissat ajunår- titseriåinaussut? radare ilulissanut kalerrissutigssa- tut KanoK naleitartigå pingårtumik a- norerssuartitdlugo malerujugssuit ra- darikut takussagssaraluanik inuvdlo issaisa takussagssaraluisutdle akornu- sersuisitdlugit? navianaitdlisautitut tåikartorneKar- taKissut umiarssup alingnerane Imang- navérKutit nangmitdlo Kajangnaitdli- sagkat umiarssualiorfingnit tunissa- KarnerunigssåinaK anguniardlugo a- torneKartarnerput umiarssuarnut ig- dlersutaunerunatik? inuiaKatigit ta- marmik percatigigdlutik sikunik nå- kutigdlissutitaisa suliait pissusigsa- migsut iluaKutigineKarpat? „isumanarpunga akissugssaussut ilerasutigssaKalersimasoraiugit“ „Hans Hedtoft“ip umiuneratigut iki- ngutigigdluagkap ånaineratigut alia- sugtineKangårpunga. erKåingitsorneK ajornaKaoK „tJmånaK" ukiut mardlug- suit matuma sujornatigut sermimik Kagdlersordlune åma umiungajagdlui- narmat. tamatuma kingorna OKatdli- nerme Augo Lyngemit pilersitaussume umiarssuit nålagit ardlagdlit OKarput Kalåtdlit-nunåta ukiume umiartorfi- ginerata navianauteKarnera tikuartor- dlugo; akerdlianigdle handelip ag- dlagfeKarfiane agdlagfingmiut silatut ukitinerane umiartortuarnigssamik kigsautexardlutik. mana ajunårneK pisimavOK, hande- lilo oKarpoK ajunårneK martsime ap- rilimilunit pisinauvdluartoK. ilisima- neKarpordle „Britannia" decemberip nåjartulernerane umiungajagtoK, „tJ- månaK“ jånuårime månalo „Hans Hed- toft" jånuarime umiuvdlune. erKaimå- ngilara umiunernik umiungajangner- nigdlunit martsime aprilimilunit pi- ssoKarsimanersoK. tamatuma erssersi- nguatsiarpå ukiorigsinerata kinguni- nguagut sila pitsaunerussarsimassoK, imaKa sermertornigssaK navianångl- nerussardlune. isumaKarpunga aki- ssugssaussut ilerasutigssaKalersimaso- ralugit. Rosenørn, Ilulissat. „nipilerssorneK toKujartortoK1' ilåne radiokut tusarnårdlunga OKa- lugtut ilåta imaingajagtumik tusar- dlerpånga: nipilerssutinik OKitsuinar- nik tusarnårtaraluaruvta nipilerssor- neK toKujartuinåsaoK. tamåna ilumu- vigsuvoK, kisiåneKardlunilo inuit ilåi- nut. erKaiginartigik inugpagssuit eri- niortut nunarssuaK tamåkerdlugo. ilait eriniortartut eriniugagssiarssuarnik o- Kimaitsunik ilaitdle OKitsunik. tamar- migdlo inuit åssigingissusiat nipiler- ssortausiat åssigingitsorujugssussoK nalungilarput, taimatutdlo nipilerssu- tinut sunut Kanordlo itunut sunerne- Karsinaunerunerat nalunago. erKaeri- artigik — åssersutiglnardlugo — nige- rit. tåukua nipilerssutåta nipilerssor- neratalo ingerdlanerat uvaguvtinut KanoK suniutigisinauva? OKåinartari- aKarpunga nåmivik! nauk nangmineK inugtaisa agdlåt silaerututut ilivdlut’k kivdlissutigisinaussaråt. tamåko plssutigalugit neriugpunga oKåinarsinauvdlungalo kalåleKater- pagssuavnit isumaKatigineKardlunga, uvdlune måkunane radiofonértåkut nipilerssutit OKimaitsut ingassagpat- dlåmik autdlakåtineKartut kalåtdlit tarnåinut suniusinåungitsut — agdlåt nipilerssomermut tOKujartortitsinarsi- naussut. uvdlune måkunane kalåtdlit nipilerssutit sut sangmissarait, sutdlo akilersinauvdlugit pigissarait? nalu- ngilarput kalåtdlit nipilersssuteKara- luardlutik nipilerssorsinaugaluardlu- tigdlunit nipilerssutit pigissatik Kav- sioKissut erKortumik atorsinåusångi- kait nauk nipilerssutip påssunigssånut ilikaj agaluardlutik. erKarsautiginarti- gik suputaussartartut tusåtdlatsiartag- kavut. pikorikaluit erinavdlo inger- dlaneranik åssiglngitsumik ingerdla- titsissartut. tåssauna taktimik erKor- tumik iliniarsimångineK pissutaussoK. suna pivdlugo uvdlune måkunaner- piaK radiortåkut nipilerssorneK ang- nertunerussumik iliniartitsissutigine- Kångila? sordlo åssersutigalugo 2/4 takt erinap nalungitdluagkavta taktia kisitigalugo atordlugo KanoK ingerdlé- neKåsassoK. åmalo 2/4 takt kukuvdlu- go ingerdlatisagåine KanoK ingerdlå- neKartoK erssersitdlugo. il. il. nipilerssornermik soKutigissaKara- luardluta itikakussugut taimaisiorto- Kalisagaluarpat ku] åsagaluarpugut. nipilerssussuarnume OKimaitsunut taimak angnertutigissumik ikårsårneK — autdlarKautigssénguilunit påsisi- marKigsårnagit — uvanga ingassagi- ngajagdluinaravko. imaKalunlme ta- måkununåinaK inuiangnut sujuarsi- massorssuarnut nagdlersututut isuma- Karfigileréramisigut. taimåisagpat ni- pilerssornermik autdlakåtitagssiortar- tut Kalåtdlit-nunåne Kutdlerpångorti- tariaKarput. tauva piårnerpåmik ka- låtdlit tamåkerdlutik sujuarsimassu- nut KanoK pissagssaKarnermikut nali- gititaulisagaluarput. Tv.ma kujatåne puissit tåkusimassarne- rat sivikitdliartorpoK puissit maligtarissagssaKarnigssåt ku- jatåne piniartunut isumaKatigingilara. påsissåka maligdlugit oKarsinausorau- nga kujatåne puissit tåkusimassarne- rat sivikitdliartortoK. suna tamatumu- nga patsisaussoK tamavta nalugunå- ngilarput; téssa angatdlaterpagssuit, aulisartorpagssuit puissit ingerdlåt å- tåt tåkutilernerine ingiaKatigigalugit tåkutalermata åmalo kalåtdlit nang- mingneK ima angatdlateKartigilerdlu- tik kangerdlungne aulisardlutik pi- ngitsorsinåungisamingnik ilalertua- gagssamingnigdlo. kisiånile ima maligtarissagssaliorsi- nausoråka åtåt tikerKåt junime juli- milo pujortulérKanik malerssorneKå- séngitsut, tåssame manåkut julip 15- atdlunit tikingitsoK pérutalermata. a- vatånut anitdlakarfigssaraluamikut a- vangnamut Kimåvdlutik autdlardluåi- nartalermata sineriagput kujasigsoK najorneK tujormigileramiko. sineriavtine angalassutoKaugama pi- ngårtumik ukiume tamåna takusinau- vara sineriak nunap avatå anordlera- luartumilunit orssualikagssuarmik nu- ngarutitårtarmat tåssa aulisagkat per- dlukuisa aserordlutik nitdlikåssunik. OKarsinauvungalo angatdlatit nipåt puissit ilikaleraluarpåt; kisiånile imaK tipigtoK, orssukujuk ulialo sungiu- neK saperåt najugarisinaunagulo er- Kigsisimavfigisinåunginamlkulo sine- rissap KerKata puissai manåkut uper- nariartulerångat aitsåt tåkutitsiarKig- talerdlutik sinerissap ilåne. Julius Heinrich. nakeriatdlangnaKissumik umiarssuartåK pitsagssuaK „Hans Hedtoft" måna silarssuarmik tamar- mik sajuatdlagtitsisimavoK tutsiuner- migut, mingnerungeKissumik Danmar- kip nålagauvfiane inugtaussunut Dan- markimit Kalåtdlit-nunåmtunut. umiarssuartåp sananeKamialerame „taima OKatdlisautigisimassup" nipa- ngiuneKar“nigsså inerneKarnerane ili— magineKaleraluarpoK. atorKåmermini- le alianaKissumik pinera — inugpag- ssuit ajungitsut atordluartutdio inu- nerånik ilaKartoK — nangerKingneKå- ngitsornaviarungnaerpoK. silarssuaK pakatsinartuligssuaK! inuit teknikip tungåtigut sujuarsi- måssusiat atordlugo pitsaunerpåmik isumangnaitdlisarniardlugo sanausi- mavoK. kikut tamarmik tamatumunga peKatausimåput sanatiniarneKalerne- rane sananeKarneranilo suleKataussut. inerneralo „erKortussoK" Kanigtukut atuarsimavarput, „tamånalo sujunig- ssap takutikumårå". taima OKarneK makitåssusermik tungaveKångitsoK nalunångilaK, umiarssuvdle inuit pisi- naussåt angnerpåK atordlugo sanane- Karnera kigsautinik ajungitsorpag- ssuarnik maligteKartoK tungaviugu- nardlune, ilame umiarssuartåK sivi- sorssuarmik iluaKutauvdlune Kalåt- dlit-nunåta Danmarkivdlo akornåne atéssutaorKunaraluaKingmat. inugpagssuit umiartortut pikorigsut sapitsutdlo, ilaussutdlo inuit suliv- dluartut neriutaussutdlo tamarmik uggornéssusiat tamavta misigeKårput pingortitarssup KausuitsoKarfiata i- ssigtortåtalo pissaunerisa ajornartor- titsingårnerisigut. taima angalatitsissarneK Kausuitsup ukiorssuata nalerpiåne pissalersoK i- sumaliutigssångorKinginerpoK. nang- minerdlunit nalunaernerpoK tamatu- ma isumaliutigissariaKarneranik isu- ma sarKumerérsimassugaluaK nanger- Kerdlugo, sordlo matumunåinardlunit: umiarssuit ukiunerane angalatitat ilaussoKartarnerat pivdlugo. umiartortut atorfigalugo sulivfigiga- miko taimailiorsinaunerussutut misi- gisimassarunarput angalarKuneKaru- nik, tåssa perKuneKarunik. ukiunera- nile ilaussoKartarneK — inungnik a- ngatdlåssineK — isumaliutigissariaKå- nginerpoK ilaussoKångikatdlarfigssa- lerdlugo sordlo sujornagut tamåna su- liarineKarérsimånguatsiaraluaK. umiarssuartåmik „Hans Hedtoft“i- mik, inuinik ilaussorpagssuinigdlo Kigdlugingningnivta neriugtipåtigut ukiunerane ilaussoKartarneK isumali- utigineKarsinaujumårtoK umiartorneK umiartortut ingerdlatinåsagaluarpå- ssugdlunit. Eremitten. tff'Fxpi’ri ) 1,1 o, t

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.