Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 6

»inoKatigingnut ajoKusingårtumik«
„Kalåtdlit“ sujuligtaissuata Carl Brobergip agdlagå A/G-p Kalåtdlit-
nunane sulinera pivdlugo
kalåliuvdlune Danmarkimituvdlune
angisumik mianerssutigissariaKartar-
poK Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo a-
kornåne pissutsit issornartorsiorniåsa-
titdlugit, uvagut kalåtdlit Danmarki-
mltugut danskinit månitunit ajungi-
sårfigineKaKalutalo ikiorumaneKarta-
Kigavta. taiméikaluartordle nunap ing-
mikortuisa tåuko mardluk akornåne
eKungåssutausinaussut nipangiutinar-
sinåungilavut. danskit tungånit suli-
niarneK angisoK sukutdlunit asigssor-
niångilarput, kalåtdlitdle sivnerdlugit
pissugssauvfigissariaKarparput danskit
inuiait tusardlertésavdlugit ajornar-
torsiutinik sarKumertarsinaussunik, å-
måtaoK Danmarkip Kalåtdlit-nunåtalo
akornåne sujunigssame pissutsinut i-
luaKutaussugssaK encarsautigalugo.
kalåtdlit inusugtut jutdlip ukiortåv-
dlo akornåne atautsimlneréne atuag-
kiortoK Hans Lynge inusugtunit nang-
minernit kamagtorneKardlune OKalu-
giarsimavoK. tamatumane Hans Lyn-
gep danskit ingerdlatsinerat issornar-
torsiorpå ilåtigut måko taivdlugit:
1. danskit kalåtdlitdlo akigssarsia-
mikut åssigingissutåt.
2. Kalåtdlit-nunåne sule danskeKar-
poK isumaKartunik kalåtdlit inu-
ssut nikanarnerussut.
3. danskit suliartordlutik aggersi-
taussut kalåtdlit arnartåinik ator-
nerdluinerat.
4. aningaussat folketingimit atugag-
ssångortitaussut amerdlanerssait
danskit pissarpait.
5. Danmarkip ingerdlatsinera pissu-
tigalugo kalåtdlit pikorigsut pi-
ngitsailineKarput Danmarkimigi-
narnigssamut.
— ajornartorsiutit Hans Lyngep a-
tautsimlnerme taineKartume taigdlå-
ngordlugit atuarsimassai naluneKå-
ngeKaut, Kalåtdlit-nunåne månilo ka-
låtdlit akornåne OKaluserineKartaKa-
lutik.
danskit avisé avKutigalugit påsivara
tamatumiinga „Grønlandsposten" ima-
tut akissuteKarsimassoK:
„inuit, avdlatut isumaKartunut siu-
timingnik matussissartut igdluinar-
siortumigdlo issornartorsiuivdlutik
måkulorussårtuartut atorfigssaKarti-
neKångitdlat. anersa Kavdlunåt kalåt-
dlitdlo „pruvfitiarKat" KinuvigineKar-
tariaKånginerput asulerssuaK nipagsi-
mårungnaerKUvdlugit, nangminerdlo
pivdlutik sulineK akornusersornago
sulinarKUvdlugit".
kalåtdlinik inoKatigingnik issornar-
torsiuinermut tungatitdlugo „Grøn-
landsposten“ime taimatut agdlautigi-
ssaKalingilaK tamånalume tupigusuti-
gissariaKångilaK ilisimagåine:
1. atuagagssiaK nålagauvfiup avise-
rigå.
2. akissugssauvdlutik åndgssuissut
Kavdlunåginaussut, kalåtdlit på-
singnigtarnerat nåpertordlugo a-
jornakusorutinik sianigissaKé-
ngitsut.
3. tåuna atuagagssianit kisiartau-
ssok sineriak tamåkerdlugo av-
guåunekartartoK.
gusimasså inoKatigingnut ajOKUsingår-
sinauvoK.
tamatumane kalåtdlit inoKatigit a-
kornåne suliagssat pingåruteKartut tu-
nuartineKarput tamånale penatigalugo
OKautigineKardlune sulinartariaKar-
toK. tåssa atuagagssiap tungånit kig-
sautigineKéngilaK ajornartorsiutit —
agdlautigissame nangmineK pissaria-
Kartutut OKautigineKartut — OKatdli-
sigineKarnigssåt.
aningaussatigut sumut tungåssute-
Karnikut åndgssuissoKarfiuvdlo KanoK
iluarsartusimaneKarneratigut avisip
nålagkersuinermut tungatitdlugo i-
ngerdlatsiniarnera erssersineKartar-
poK. „Grønlandsposten“imut tungatit-
dlugo tamåna paitsugagssåungilaK.
månåkut Kalåtdlit-nunane ineriar-
tornerssuaKarpoK, kronetdlo milloni-
ligpagssuit tåvane atugagssångortine-
Kartarput. tåssa tamatumane tamarme
nålagauvfik ingerdlatsissuvdlunilo i-
ssornartorsiuissuvoK.
danskit akilerårtartut pisinautine-
Kångitdlat aningaussat millioniligpag-
ssuit avguatårneKarnerat iluaKutigine-
Karneratdlo nåkutigisavdlugo.
sujunersutiginiarpara danskit avisi-
liortut peKatigigfianit sivnissussunit
aussåkut Kalåtdlit-nunåliartoKartar-
Kuvdlugo. danskit kikutdlunit piuma-
ssarissariaKarpåt tåvane pissutsit piv-
dlugit igdluinarsiungitsumik navsui-
auteKartarnigssaK.
Carl Broberg.
årKigssuissoKarfiup Carl Broberg
agdlagånut Kutsavigå. tåuna ilångu-
parput, måssa tåussuma imarisså ang-
nertunerussutigut, Kalåtdlit-nunåta
radioane radioavisime atuarneKarsi-
magaluartoK, tåuna Carl Brobergip
„Ekstrablad“ime sarKumiungmago ki-
nguningua.
årtcigss.
landsrådimut ilaussortak Peter Nielsen:
kalåtdlit inuiait
nåmagigtaitdlioKaut!
A/G-p årnigssuissuata kalåtdlisut pisinåunginera påsingningnigssa-
migdlo amigauteKarnera pivdlugo „Kalåtdlit" issornartorsiuinerat
årKigssuissoKarfik Københavnimit
telegramikut imåitumik tigussaKarsi-
mavoK:
— kalåtdlit Danmarkimitut peKati-
gigfiåne „Kalåtdlit“me atautsimitoKar-
poK pissutsit Kalåtdlit-nunånut tunga-
ssut åssigingitsut OKatdlisigineKardlu-
tik, OKatdlineK landsrådimut ilaussor-
tamit Peter Nielsenimit autdlancau-
serneKardlune. ardlalingnit pissutsit,
pingårtumigdlo akigssautinut tunga-
ssut såkortumik issornartorsiorneKar-
put, taimatutdlo landsrådip Kinigåu-
ngitsumik sujulerssuissoKarnera A/G-
vdlo årKigssuissua, tåuna kalåtdlimik
taorserKuneKardlune. A/G pivdlugo o-
Katdlinerme Hans Lynge peKatauvoK,
OKardlune nalerKutingitsoK A/G Kav-
dlunåmik kalåtdlisut påsisinåungitsu-
mik årKigssuissoKåsagpat. årKigssui-
ssup KanoK isumaKarnera påsingning-
nigssamigdlo amigauteKarnera sarKU-
mertarsimavoK, kalåtdlinut tungassut
nuånersuinåungitsut Københavnime o-
KaluserineKarångata, tåuna OKausipi-
lugtarmat. A/G kalåtdlimik årKigssui-
ssoKartariaKarpoK, Hans Lynge OKar-
POK. Knud Hertling, nunavtinut mi-
nistereKarfingme atorfeKartoK, suju-
nersuteKarpoK liandsrådip A/G tigu-
ssariaKarå, kina årKigssuissusanersoK
ministereKarfingmit aulajangertariae-
rutdlugo. Peter Nielsen OKarpoK, pi-
ssutsit månåkutut ititdlugit landsråde
akuliusinaunaviéngitsoK, nålagauv-
fingme atorfit inugtagssåinik torKåi-
savdlune piginåussusekartitåungina-
me. landsrådip nangmineK atuagag-
ssiaK ingerdlåsimassugaluarpago kalå-
leK åndgssuissutut atorfinigtitausimå-
sagaluarpoK, tamåna nalericunerusi-
måsagaluarmat. tupingnångilaK pi-
ssutsit månåkutut ititdlugit kalåtdlit
nåmagigtaitdlioKingmata, landsrådi-
mut ilaussortaK Peter Nielsen nagga-
S1VOK.
nålagkersuissut
k i marngusi massut
landsrådimut ilaussortamit, palase Erling Høeghimit A/G
imåitumik tigussanarpoK:
— tåssane agdlautigineKarsimassut
såkortoKaut, malungnartineKardlune
kalåtdlinut inoKatigingnut tungassu-
nik issornartorsiuinigssaK kigsautigi-
neKångitsoK.
Danmarkerpiame ilerKUvoK sumig-
dlunit erKungitsuliortoKarångat issor-
nartorsiuissardlune OKatdlitardlunilo,
tamatumunåkut pitsåungitsut kingu-
sigpatdlålersinago iluarsiniartardlugit.
taimailiortoKarsinauvoK inoKatiging-
nut tungatitdlugit soKutigineKartut
danskit avisine sivnissoKartarmata. tå-
ssauna danskit ilaisa taimailiorsinau-
titauneK naKisimaneKångitsumik pisi-
nautitaunerup atanigssånut aperKU-
taussutut issigigåt.
soruname suliagssaK tamåna „Grøn-
landsposten“ip nåmagsisinåungilå, ili—
manarsinaugaluarpordle atuagagssiaK
avåmut sangminerussumik igdluinar-
siunginerussumigdlo sarKumiutarsi-
naujumårtoK. taimailiortoKéngilardle,
akissugssåussuserdlo atuagagssiap ti-
„Kalåtdlit" igdluinarsiortumik A/G-
p årKigssuissuanut issomartorsiutånut
Nungme inuit erKarsardluarsinaussut
februarip 9-åne radioavisikut akissu-
tåt isumaKatigåra. imaKauna peicati-
gigfik Kalåtdlit-nunåne nålagkersui-
ssutut Københavnime Kimarngusima-
ssutut ingminut isumaKartigissoK,
Kåumartartulerdlune „Kavdlunåt Ka-
låtdlit-nunåne naKisimåningniar-
tut“ kukussutigisinaussait ujåralugit.
nalungivigpara uvagut kalåtdlit, tåuko
igdluinarsiortumik issornartorsiuine-
rånik akississugut, ikiortaussutut a-
kigssarsialigtut nunamut ajoKutaussu-
tut isumaKarfigineKartugut. tamatu-
munåkutaoK åma kukuput. taimailior-
pugut pissugssauvfigput misigisima-
gavtigo isumaKångitsumik issornar-
torsiuineK, Kalåtdlit-nunåne suliniar-
nermut iluaKutåungitsoK, Kalåtdlit-
nunånilo pissutsinik erKungitdluinar-
tumik siaruarterissoK, agssortortaria-
Kardlugo. sulinerme issornartorsiuineK
pingitsorsinåungilarput, tamånale pi-
ssutigssaKardluartariaKarpoK. peKa-
tigit „Kalåtdlit" iluåne akissugssau-
ssut ilisimassariaKarpåt igdluinarsior-
tumik oKauseKartarnermikut Kavdlu-
nåt-kalåtdlit suleKatigingnerat nunav-
ta sujunigssånut pingåruteKardluinar-
toK angisumik ajoKusersoramiko. ka-
låtdlit peKatigigfiat pissariaKartutut
isumaKarfiginagagssåungilaK åmale
kalåtdlit Danmarkimut iliniariartor-
tut akornåne angisumik suliagssaKar-
poK, inusugtut Danmarkime pissutsi-
nik påsitiniåsavdlugit Kalåtdlit-nuna-
nilo iluaKutaussumik sulinigssamut
piginångorsåsavdlugit. uvdlumikutdle
isumaKarnarpoK peKatigit „Kalåtdlit"
tamanit sagdliutitdlugo kigsautigigåt
ilaussortamik kalåtdlitdlo månitut a-
kornåne nåmagigtaitdliornermik, ku-
lalersitsiniarnermik Kavdlunåtdlo Ka-
låtdlit-nunåne suliniarnerånut tamar-
mut igdluinarsiortumik pissuseKarner-
mik siaruarterinigssaK. peKatigit „Ka-
låtdlit" autdlarnerheKarsimåput inger-
dlåneKarsimavdlutigdlo peroriartor-
fingmit erKaimassanik pugtåssiniar-
tigtut. uvdlumikutdle nålagkersuini-
kut peKatigigfingorsimagunarpoK, a-
ngutit kikorpiait isumånut Kagfangni-
arnerånutdlo såkutingorsimassoK. tu-
pigusutigineKarsinåungilaK måne er-
Kigsivérussutigigavtigo, påsivdlugo
peKatigigfik inusugtortavtinik inuia-
Kativtinut sulinigssamut piarérsartu-
nik tamanik katerssuissoK taima ig-
dluinarsiortigissumik suj ulerssorne-
KartoK.
Erling Høegh, K’aKortoK.
kommunefogedimut
angutauserneK
novemberip autdlartilårnerane Ka-
ngåmiune erKartussineKarmat politit
tungånit erKartussissutdlo isumaita-
tauneratigut erKartussutit saniatigut
erKartussissut OKauseKarput.
kommunefogedimut atorfingmine
sulissumut angutausersimaneK pivdlu-
go OKauserissat imåiput:
pinerdlugtuliornerit sualugtut Ka-
ngåmiune pisimaneréne nålagkersui-
ssut tungånit agsut narrujumissutigi-
neKarpoK kommunefogede suliagssa-
mine sulisitdlugo såkortumik angutau-
serfigineKarsimangmat. inuiait Kåu-
marsagaussut akornåne atorfeKardlu-
tik sulivfingmingne sulissut avatånit
pinerdlugfigineKarnerat kussanaitso-
rujugssuarmik issigineKartarpoK. —
nålagkersuinikut nutarterinerme nu-
naKarfit tamarmik kommunefogedi-
mik sulissulerneKarput, tåunalo tå-
ssauvoK politeKarnerup tungåtigut su-
liagssaKalersitdlugo sågfigerKågag-
ssaK. inuit' tamarmik isumavdluarfigi-
ssagssaråt ikiortariaKalernerme avdla-
tigutdlo ikiortigisagigtik. taimåitumik
Kangåmiune kommunefogedimut ang-
nertumik sfissussisimaneK sujorasåri-
simanerdlo erKungitsumik iliorneru-
vok nunarKatigingnutdlo narrunarsai-
ssuvdlune. — kommunefogede ikiorta-
riaKalerdlune inungnut KinuteKarpat
nålangneKartariaKarpoK. måne kom-
munefogedip inuit ilåinut ikiorKUsima-
galuarnera nålangneKarsimångingmat
soKutigigtaitsuliorneruvoK, taimailior-
simassume pinerdlugtuliornerme inat-
sisinik uniuissutut erKartuneKartug-
ssausinaungmata soKutigigtaitsulior-
nerata angnertussusia tungavigalugo).
— politit erKartussiviuvdlo tungånit
måne nunancatigit KinuvigineKarput
nålagkersuinerme suliaKartortamik
tungånut erKortumik iliorniartarKUv-
dlugit, nålagkersuissunume piner-
dlungnerit såkortorujugssuarmik pit-
dlauteKartineKarsinaungmata.
OKalugfingme vinimik tigdligsima-
neK pivdlugo erKartussissut ima OKau-
seKarput:
nunavtine pinerdlungnerit amerdla-
sut pissartut ilåne pinerdlugtuliorner-
nik sualugtunik narrujuminaKissunig-
dlo ilaKartarput. månåkut erKartussi-
nerme angutit inusugtut mardluk pi-
nerdlugtuliornernik ardlalingnik sua-
lugtunigdlo nåmagsissaKarsimassut su-
liarineKarput. pinerdlugtuliornerit
tåukua ilåt inuiaKatigit kalåtdlit OKa-
lugtuarissauneråne angisumik narru-
narsaissuvoK, tåssa vine nerdliviliar-
nerme atorneKartartoK OKalugfingme
palasip inérånltoK tigdlingneKarsi-
mavdlune imerneKarsimangmat putu-
maniutigalugo. pinerdlungneK tamåna
pinerdlugtuliortuinarnut tungångilaK,
inuiaKatigingnutdle tamanut ånersitsi-
ssuvok. igtujuissuseK Gutisiornermut-
dlo atassunik ivdlerissaKångineK er-
ssersineKarput, tamatumunalo nunar-
Kataussut angisumik nimårutigssine-
Kardlutik. — taima pissoKarsimang-
mat erKartussiviup tungånit isuma-
Karpugut pitdlautigssatut erKartune-
Kautit sualugineKartariaKaratik er-
Kortumik aulajangerneKarsimassut. —
kigsautigingfisagaluarparput piner-
dlungnerssuaK taimåitoK inuiaKatigl-
ssutsivta OKalugtuagssartåne agdlang-
neKarKingisåinésassoK!
Lars Møller.
G