Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 11

Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 11
kugssaoKissut uvdXumile sujumugagssåungivigsut. Køer med fremskridende tuberkulose — for blot 30 år siden et almin- deligt syn, i dag umuligt at finde i Danmark. neK, imugssuit åssigingitsuliarpagssuit, imuit Kivdlertussarmiut il. il. — nu- nanut åssigingitsunut 100-t rnigssåim- tunut tuninenartarput ukiumutdlo 1 milliard kr.-t anguvdlugit aningau- ssarsissutaussardlutik. niorKUsianit ta- måkunånga Danmarkime nangminer- me — Englandimut tugdlerssordlune tunitsiviunerpaussume — atorneKar- tartut ukiumut 750 miil. kr.rnik nale- Karput, saniatigutdlo imuk 450 mili. kr.-t nalingat pulukinut neruvkautitut atorneKartarpoK. taimailivdlune ner- ssussuaK pulukinik niorKusiornermut danskit napåssutaisa angnerit ilånut ama pingåruteKaKaoK. nerssussuardle imungmiguinaii i- luatingnauteKångilaK, neKerssua — pi- ngårtumik nerssutérKat neKåt — dan- skit nunanut avdlanut tunivdluartar- pataoK. umassut tåuna taimåikame danskit ingmingnut napatineréne Ki- tiuvoK. sorunalime asårineKaKile. nerssutau- sivit pitsautiniagaoKaut, kiagsagauv- dlutik silåinarigsutiniagauvdlutigdlo tamatigutdlo evKiluitsutiniagauvdlutik. imuliornermut pissortaicarfit nåla- gauvfigdlo påsisimassartunik sulissu- lerdlutik sujunersuissoKartitsivdlutig- dlo suleKatigigput nerssussuit nåpau- tigissartagait nungusarniardlugit. dan- skit taimailivdlutik nerssussuit sakiag- dlutåt nunanit nerssussuauteKarfiu- ssunit sujugdliuvdlutik 1952-ime nu- ngutipåt. Kavdlunåt imungmit niorKU- siaisa nalunaeKutåt — „lurmærke“mik taineKartoK (tåssa suvdluartåussuit si- samat s. i. punerit puine takussagkase) ugpernarsautåuput niorKusiat nerssu- tautinit sakiagdluteKångitsunit pissu- ssut. — nerssussuit meriartarnerat tu- nitdlangnartoK ama nungutitaorérpoK, iviangimikutdlo aserutortarnerat tuni- lutartussortaoK ilungersortumik akiu- gaunermigut sarKumiungnaeriartor- POK. XJvdloriånguatc Kristiansen. Danmarkime puniliorfit atortorigsåleriartoKaut. una maskina puniliut imungmik 7000 liter imaKarsinauvon ukiumutdlo puneK 2 mili. kg sanasinauvdlugo. imuk 20 liter punermut 1 kg-mut atorneKartarpoK. Mejeribruget i Danmark er efterhånden stærkt moderniseret. De store stålkærner kan rumme godt 7000 liter fløde hver, og kan fremstille 2 miil. kg smør om året. 20 liter mælk bruges til fremstilling af 1 kg smør. OKalulinguasarKartut... — erKarsautigigåine måne Kalåtdlit- nunåne ånåussiniarnerup tungåtigut KanoK atortulugtigissugut, taimåitoK nåmagisimårdlugo OKautigisinauvar- Put ujardlernerme sila sikutdlo akor- nutaugaluaKissut cadamiut, amerika- miut tyskitdlo tungånit Kap Farvelip emåne nagnertumik ujardlertoKarsi- massoK. inuiaKatigit tåuko pingasut PoKatausimångitsugpata ujardlerneK angnikineralårssusimåsagaluarpoK, taimatut K’eKertarssup avisiane „K’å- kaliaK„-me „Hans Hedtoft“ip umiu- Peranut tungatitdlugo agdlautigissa- KarpoK. agdlautigissardlo nangineKar- Pok: — uvagut Kalåtdlit-nunåmiussugut avdlanit ilisimaneruvarput ukiukut Kalåtdlit-nunåta imartaine umiartor- neK KanoK navianartigalunilo uloria- nartoKai’tigissoK, åmalo ukiup taimai- lineratigut ilaussunik angatdlåssissar- neK KanoK silatusåmerungitsigissoK. folketingimut ilaussortap Augo Ly- ngep folketingime sujornåk sujuner- sutigisimagaluarpå ukiukut Kalåtdlit- nunane umiartortarneK unigtineKar- Kuvdlugo, pissutigssaKardluardluuni- lume taimailiorsimavoK, sujunersut- dle tamåna pissortanit akueriumane- KarsimångilaK, umiartornermik påsisi- massaKartut sujunersiorsimavdlugit pissortat isumaKarmata ukiukut umi- artortarneK akuerineKarsinaussutut i- sumaKarfigissariaKartoK. Kanordle ta- måna kingunenarpa? måna ajunårne- Karérmat takusinångorparput angat- dlatit nalautsortumik pigssarsiarine- Karsinaussut erKåisångikåine sugssåu- ngitsunik maligsiutigssarKingivigsu- nigdlo angatdlatauteKartugut. Kalåt- dlit-nunåne ånåussiniartarnermut a- tortut årKigssussivigineKarnigssåt u- kiut ardlanaKissut landsrådime OKalu- serineKartarsimavoK, nålagauvfiuvdle akuerssissartue tamatumunga KanoK OKarumåpat? asule OKalorussåginarput, isuma- Karnarpordlo tamatumuna KanoK iliu- savdlutik nalulersimassut. neriutigini- artigo ajunårnerssup ånilårnaKissup pissortat påsitikumårai ukiup Kåuma- taine Kalåtdlit-nunåne umiartortarneK akuerineKarsinåungitdluinartoK, ming- nerungitsumigdlo ilaussunik angat- dlåssissarneK. atugartussusermut ularussinartumut — Kalåtdlit-nunåt — uvatsilaK... K’eKertarssuarme telegrafbestyreremit Leo Christiansenimit A/G imåitumik tigussaKarsimavoK: KularnångilaK direktør H. C. Chri- stiansen ilumortoK OKarame „Hans Hedtoft“ip ajunårnera martsime pisi- masinaugaluartoK, umiarssuvdle Ka- låtdlit-nunåliartautip ajunårnera tu- ngatitariaKarportaoK ajornartorsiutit susupagalugit ukiune makuane umiar- ssuit tuaviupilugtineKartarnerssuånut. mianerssuaitdliorneruvoK ilulialik, tårtume ersserKardlugtumilo 12—15 knobinik sukåssuseKardlune angat- dlavigisavdlugo. nivtailartume mag- dlersumilo radare kisiat isumavdluti- giniagagssåungilaK, inugpagssuitdlo i- laussorisagåine taKamut iluagtitsinig- ssardlunit isumavdlutiginardlugo i- ngerdlaniartariaKångilaK. ajunginerusénginerdlune Kalåtdlit- nunåt atugartussutsimut ularussinar- tulingmut månåkut pingitsailiniångi- katdlaråine, atugartussuserme taimåi- sordlo brugsforeningime katerssusi- mainakasitdlartut Kalåtdlit-nunåta ministeriaKarfiane sekretæriussoK Jørgen Hertling de- cembarip autdlartisimalernerane avi- sime „Informationerne agdlagaKarpoK Kalåtdlit-nunåne ukiut nutåt pilersi- tait suniutaitdlo erKartordlugit. sekre- tær Hertling ilåtigut agdlagpoK kalåt- dlit sorssungnerup sujornagut nika- narnerussutut issigineKarnerånut tu- ngassumik. — taimanikut kalåtdlit u- kiume issigtitdlugo nalunaeKutap aku- nerpagssue handelip niuvertarfiutaine kiagsarneKångitsune ipertoKissunilo utarKissariaKartarput danskitdlo niu- vertarfiup isertarfiatigut tunordlikut iserdlutik utarKinguaratik pisiniar- tardlutik. tamatumunga tungatitdlugo A/G-me årKigssuissoKarfik niuvertumit Jacobi mit, Ilulissanit imåitumik tigussaKar- simavoK: taimanikut Hertlingip OKautigissåta nalåne niuvertarfeKarfingne åssigi- ngitsune arfineK mardlungne sulisima- vunga sordlo Nungme K’aKortumilo, najugarissavnilo ardlalingne niuver- tarfingne niuvertitsissussarsimavdlu- nga. najugarisimassavne atausinarmi- lunit Hertlingip OKautigissåtut itunik påserKaj agaKarsimångivigpunga. ta i- måitumik tupigusutigisimaKåra inuk taima pissutsinik erKuiniartigissoK i- ma erssersitsiniarsinaungmat kalåt- dlit nikanarnerussutut issigineKartar- nerinik oKalugtuliaK pisimassusimå- ngiséinartoK taimailiornermigut atati- niardlugo. taimanikut niuvertOKarfiu- ssune Kavdlunåt ilaKutarit ardlaKå- ngitsuinaussarnerisa tåuku/o kivfa- mingnik niuverniartitsigajungnerisa taimåitusoringningnermik OKalungneK Kularnarsisipå. påsissat maligdlugit kalåtdlit pisiniardlutik niuvertarfing- me isersimanigssåinartik pivdlugo i- sersimajumassånginguatsiarput aper- Kutiginago niuvertarfik kiagsagauner- sok kiagsagåunginersordlunit. åssigerdluinarpåme Kanga Danmar- kime nunåinarmiut brugsforeningi- mingne katerssusimassarnerat. toK inuit inunerat pingineruvdlugo teknikimit nålagauvfigineKarnermit, aningausseritussusermit nangminer- dlo KagfangnigssaK isumagalugo so- Kutigigtaitdliornermit sujulerssorne- Karunarmat. nipangiusimåinartaria- KångilaK inuit aussåkuinaK angalaor- tartut pingitsailinigssåt issigtup unuå- ta anorerssuine sikorssuinilo, angutit, arnat mérKatdlo angalaortineKarnig- ssånut, tamatigut ånilångavdlutik ilu- agtitsinigssamik neriuteKardlutik Kap Farvel uiartåsavdlugo. erKaimassaria- Karparput sujornatigut sikunut apor- toKartåinarmat, nalautsortumik aju- nårnertaKarsimångitsunik. ilaussunik angatdlåssineK ukiup Kåumataisa ajornerssåne tårnerssånilo tingmissartut isumagissariaKarpåt. å- måtaordle isumaKarnarpoK ukiukut imarpikortarneK ulorianartoK pivdlu- go Augo Lyngep folketingime aper- Kutå mitagdlerpalugtumik ersserKig- sameKarsimassoK. pitsaunerpågi- nait pigåvut ukiorpagssuarne tugtussaK pigsigartoK danskit sikåjutåi- nut cenitiutåinutdlo pitsauner- pånut ilisarnautausimavoK. pi- siniagssamåleruvit tamåna er- Kaimagiuk. Deres garanti for bedste kvalitet Gennem generationer har den springende hjort været kende- tegnet for det fornemste dan- ske fabrikat i cigarer og ce- rutter — husk det, når De skal foretage Deres indkøb. & åilil A. M. HIRSCHSPRUNG & SØNNER KONGELIG HOFLEVERANDØR 11

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.