Atuagagdliutit - 17.02.1959, Blaðsíða 29

PETER FREUCHEN:
»K’imugseriarssuarme
piniartut...«
(inuit arKe atuagkame agdlagsi-
massut atuagkap nugternerane å-
ssilivdluåinagåuput. — nugt.)
(nr. king. nangitaK). — nugt. H. H.
aitsåtdlime-una sujugdlerpåmik
Piulip suliånik suvdluångineraisso-
KartoK. angutitut pissarssuartut issi-
gineKartåinarpoK, kalåtdlinut tamanut
ikingutauvoK umiarssuarmilo kivfane
isumåkingisåinarpai, månale angala-
pilorsimavdlune ilungersuanartorsio-
rérsimaKalunilo angussamisut tipait-
sutåta sungitdluinåssusia. Piulivme
OKalugtusimavåtik anguniagkane u-
kiorpagssuarne pilerigalugo encaima-
juartagkane kisame angunerardlugo,
taimalo OKarmat Odåp kalåleKataisalo
erKumigissorujugssusimavåt, ilame ti-
kisartik sumigdlunit piniagagssaKå-
ngingmat — uvfalume maungåinar-
ssuaK periardlutik utimut sågkamik
— sormitauva! Piulile aitsåt taima
pitsausårtigalune tunissiortorpoK, ni-
pangersimåinaratigdlo pilerpåt mé-
rarpatdlangnerunerardlugo angunia-
gaK soKångitsorssuaK tunårtareriar-
dlugo angussissussåriardlune piuma-
ssane pinerardlugo OKarmat. taima o-
Karnertik Kungujutiginarmago nang-
mingneK ileKimisagtåinarput, KasoKi-
gamigdle utimut sångnertik Kujanåt-
dlagivigpåt. kisiånile avKutertik må-
ngertuinarssuångormat piumagunik
sujumut ingerdlaninarsinausimaga-
luarput.
utimut sågkamik Kasutagtupiloru-
j ugssusiméput sanigorsimaKalutigdlo.
kisiåne Piulip angalanigssamingne pi-
lerssårutine uniorumavatdlångika-
luarnermit ilane singnakilårtituarsi-
mavai, aitsåtdle anorerssuarångat si-
nik mamaraluartinartarsimavåt. uv-
dlåt tamaisa Piuli suaortåinaK itersai-
ssarsimavoK, ilalo singup unganartar-
simagaluåssusia. kisiåne Piuli Kati-
malugfigineK ajornarsimatd'låraoK.
ama taKussatik agsut mianerssusima-
vai kigdlilingmigdlo avguåutarsimav-
dlugit. Piuli Kungujulauardlune tai-
mailiortarsimangmat kamangnigssau-
galuaK sumltarsimanerpoK, kingorna-
lume isumasiornåraoK, uvdlut ardler-
dlugit umassunguarsisimanatik ta-
Kuaerutulerfingme KanoK isiomigssaK
nalornissornarujugssuåsagaluaKing-
mat.
„nunarssup Kalasia" angorérsimav-
dlugo angerdlamut apunerme kingor-
na Piuli Kasuersårérame K’idlugtoK
aperKUtiglnarsimaKå. eskimut tåukua
pingasuvdlutik nikatdluangauvaler-
dlutigdlo ånilångåinalersiméput, isu-
maKatiglsimagaluarputdlo Piuli uti-
mut tikitinago nunaKarfigtik Ki-
måniardlugo. K’idlugtuvdlo angala-
Katine OKarfigai ilimagalugo Pearyp
utimut tikinermine nuånårnine sule
angnerulersiniardlugo Marvin ilagina-
go tikisimagamik Kularnéngitsumik
autdlaivdlutik toKUsagåtik. taimåitu-
mik nulé ArnaluaK nuånångeKalune o-
Karfigå AKioK Inukitsupalugdlo ilaga-
lugit umiarssualiarnialernerardlune.
ikingutineKalune Kungujulaortui-
nauvdlunilo Pearyp parssiarsimavai
nerissagssanigdlo Kingmitdlume neri-
ssagssåinik Kimatsivigiartorsimang-
matik Kutsavigisimavdlugit. taimaisi-
orsimaneråne pissutaussut ilagåt Pea-
ryp „nunarssup Kalasia" angorérdlu-
go perdlasinane utimut apusinausima-
neranut. OKarfigai Marvinip toKunera
ajussårutigisimaKigine, ånåisinausi-
mångimåssugdle nalungerérnerarpå.
taima OKariardlune Piulip tugpatdler-
sarpai OKarfigalugitdlo ilamigsutdle
tnissutisitdluåsanerardlugit — umiar-
ssuarminutdlo neriartorKuvdlugit.
tupanik, tinik avdlarpagssuarnigdlo
nuånårutigingågåinik tuniorarpai. på-
seriaramiuk K’idlugtoK ArnaluaK tuti-
garlnalersimagå sujunersorpå nulig-
ssiutlnarKuvdlugo. kisamilo umiarssu-
armingnik Etahmut uteramik tåssani-
lo Itukusuk nåpikamiko Pearyp aula-
jangerpå ArnaluaK nuliariungnaerå
OKautigalugo, K’idlugtumutdlo nuli-
ssiunerarpå. kinguningua Pearyp Ka-
låtdlit-nunåt Kimépå nunanutdlo 1-
ssigtunut kingorna uterKigane, taimåi-
tumik Marvinip toKunerata ilumortor-
tå ukiorpagssuarne eskimut kisimik i-
lisimavåt. tauvale kingorna avdlamik
amilårnartumik toKutsineKarmat K’i-
dlugtup issertugå sarKumerpoK — to-
KutsineK erKumikaluaKissumik Marvi-
nip toKuneranut atåssutilik ..
Pearyp Kalåtdlit-nunånit nunami-
nut uterdlune autdlalerata kingunitsi-
ånguagut amerikamiut ilisimassag-
ssarsiortut avdlat Etahamut tikiuput
Donald MacMillan — imalunit eskimut
Nålagapalungmik ateKartitåt — nåla-
garalugo. Pearyp angalaKatigissarni-
kungmago ilisarisimavdluarpåt, aku-
tanigdlo ardlalingnik ilaKarpoK, tau-
valo Etahp enrånguagut ångajårssu-
armik igdluliorpoK. angutit tåukua-
sordluna Piulimit silatusårnerunguat-
siartut, nunamingne navssårniartu-
nguatsiarmata, Kalatsimik takuneKar-
sinåungivigsumik navssårniapalugka-
luarnatik taimaisivdlutigdlo asulerssu-
aK nukerssortariaKaratik. Itukusuk
Kanga dr. Cookip angalaKatigisimasså
åiperiuteriardlugo MacMillan nuna i-
noKångitsoK sujunerfigalugo sivisu-
migdlo angalaniardlune autdlarpoK.
tåssane eskimut åma igdlarterujugssu-
aratdlarujai OKalugtuarame dr. Cook
angerdlamut aputdlune nunarKatimi-
nut OKalugtuarneraramiuk „nunarssup
Kalasia“nik tikitseKatausimanerminik,
uvnialugoK nunarKataisa ugperigåt. ila
sordlume-una Kavdlunåt påsisimana-
viångikåt taimatut angalaniarnerup a-
jornakusussusia. sordlume ama påsisi-
manaviångikåt nunarssup Kalasianik
ujåssisinaussutuaK tåssaungmat Piuli.
sunalunit pingortaringilaK mardlung-
nik KalaseKardlune — taimåipoK inu-
galuarune nunarssugaluarunilunit;
taimak MacMilann erssericigsumik o-
Karfigåt, taimåikame dr. Cook nang-
minérdlune tåssanlsimanaviångilaK.
MacMillan amerikamiunik ilaKar-
poK nangminerminit Pearyvdlo anga-
laKatainit avdlauneruvdluinartunik.
ilagåt Green, inusugtunguvoK Kungu-
joKångitsoic. eskimut ateruseKartipåt:
„KolerssuaK", inusugtorpatdlagdlunilo
ingassavingmik arnerituvoK. arnaK pi-
nivigsoK AleKasinamik atilik sinigfigi-
ssalerpå. arnap tåussuma uvigå Piu-
aitsoK, Greenivdlo arnaK nuånåki-
ssautigiuarsinarpå uvia sumigdlunit
apererKårnago. PiuaitsoK-una ikingu-
tingnerussoK, taimåikamilo nulé Kav-
dlunåmut téssunga isumaminértlnar-
dlugo. kisiåne Kavdlunåp taimak pe-
rorsarsimarpalungitsigissumik pissu-
seKarnera tupigikulugpå. taimåikalu-
artoK Greenip taima kigsautigissaKar-
nera påsivdluarpå, Greenilo nulilo ki-
simérKunermit ungasiliardlune pinia-
riartalerdlune, taimaigdlåtdlo ilånéri-
ardlune nulé OKarfigalugo sineKatise-
rissarpå.
upernarmat MacMillan pilerssåler-
poK Kimugsumik Ellesmere Landip i-
tivitdlugo ingerdlaniardlune. Piuait-
sup Etah Kavdlunåtdlo Kimagkusutsa-
vigpai. åma Green AleKasinamut pine-
Kissumut kussauj ungnaeralugtuinar-
poK, uvianutdlunime patdlerKujung-
naerpå. unuat tamåkiavdlugit Piuait-
sup igdluanltalerpoK matualo nangmi-
neK parnaersauserivdlugo, agdlåme ki-
sa PiuaitsoK piniariarsimavdlune a-
ngerdlamut tikikångat magpiukumå-
saerpå. tauva avdlatut ajornartumik
PiuaitsoK inungne avdlane unuinarta-
riaKalersarpoK, taimailineralo pivdlu-
go nunarKataisa umisårtalerpåt, nu-
narKatåinaringisaminutdlo agdlåt nu-
naKarfingne avdlamiunut igdlaruau-
tigssåinångopoK.
avdlatut sapilerame angutinguåku-
lup tåussuma nulé Kimagdlugo Etah
KimagtariaKalerpå, tauvale MacMilla-
nip kajumigsårpå sivisumik angalav-
dlune ilisimassagssarsiornigssamine i-
laorKuvdlugo — kisa kimigiserpatdlå-
leKingmat någgårneK sapilerpå. tang-
mårsimavfingmingne pisimassunik
MacMillan ilisimassaKångivigpoK, a-
ngalanigssatdlo årKigssuteriaramigit
aulajangerpå PiuaitsoK Kimugsimik
avdlamik åipalinardlune Eureka Soun-
diliåsassoK, Kavdlunåtdlo ilagsså aula-
jangerpåt — Green.
(normume tugdl. nangisaoK)
LEVERANDØR TIL DET
KG L. DANSKE HOF
JENSEN & MØLLER A/s
VED AMAGERBANEN 39 • KØBENHAVN S
kågérKat
kågérKat tungusungniisut akulerit
kågérKat sagdliligaussat
Danmarkip kågéraliorfisa angnersaralugulo nutåliaunersåt
Danmarks største og mest moderne kiksfabrik
FERD’NAND
Helgarderet
a)
sitdlimarérdlune
ajungitdlåraoK
29