Atuagagdliutit - 24.08.1961, Qupperneq 15

Greenlandiafish Akunåne
tunissagssiorfiliulerssårpoK
Kalåtdlit-nunane aktiesclskabit inuinarnit piginenartut sujug-
dlersåt sapisernialerpoK K’aKortup ernåne 10 miil. kr.-nik ake-
Kartugssamik fabrikiliornermigut. pilerssårutit nautsorssutigi-
neKartutut ingerdlåsagpata suliaK tamåna åipågumut autdlune-
KalersinauvoK
sujumortumik
soKutigingningnen
Kalåtdlit-nunane aktieselskabit su-
jugdlersåta autdlarnersalernera Ka-
j agssuångitdluinarpoK. isumagssarsi-
neKarpoK 1960-ime ukiukut, 21. fe-
bruar aktieselskabe pilersineitarpoK,
majime peKatigit umiarssuautåt kili-
saut — ImaKalunit ningitagarssumik
taigåine erKorneruvoK — aulisaler-
Pok manalo Akunåne millioninik ar-
dlaligssuarnik akeKartugssamik tuni-
ssagssiorfiliorniartoKalerpoK. ImaKa
tamåna ingassaginangajagsinauga-
luarpordlunit, kisiåne peKatigigfing-
mik ingerdlatsiniartut angutåuput
angnertumik sulerusussuseKartut pi-
lerssårutime iluagtisinåusagpata ta-
måna pissariaKardluinarpoK. Kunuså-
rissut mianerssorKussissutdlo amigau-
tausimångeKaut, tamåkuale sujuler-
ssuissussut tusångitsussåginarsima-
vait. malartitagssaunatik mianerssu-
ngåratigdlo ingerdlatsiniarput.
umiarssualivik pitsavik
peKatigigfingme direktøriussoK Kir-
keby Hansen, K’aKortoK, OKauseKar-
Pok: — anguniagarissarput tåssauvoK
K’aKortup encåne „Nordafar nutåK“
pilersiniardlutigo, agdlåme tamåna
nåmaginago anguniarusugparput,
ukioK kaujatdlagdlugo suliavtinik i-
ngerdlatsissarnigssarput, tåssa ukiu-
neranisaoK ingerdlatslnartarniardluta.
isumap tamatuma pigineKarKålernera-
ta nalåne norskit savalingmiormiutdlo
kilisautåine tusarniaissarsimavugut,
tåukualo ilalersuissarsimåput tåssa
aulisartarfitik K’aKortumut ungasig-
sorujugssungingmata.
ukiunerane
ingerdlajuartarnigssan
åssigingitsunik pissuteKardluta tu-
nissagssiorfigssap tåussuma K’aKortup
Kanitåne Akunåninigsså kigsautigisi-
mavarput. téssane pitsavingmik u-
miarssualiveKarpoK. tåssane sineriaK
KutårdluinauvoK imaK itisuvdlune
taimalo umiarssuit angisut K’aKortu-
mut pissartut agdlåt talisinåusavdlu-
tik. taimågdlåt sigssap Kanitåne ikar-
dluk atauseK ajoKutauvoK. sigssiug-
kame pissarnertut Kårtitererujug-
ssuartarnerit akisut ingalangneKarsi-
naunerat ingmine iluatingnautileru-
jugssorérpoK.
tamatuma saniatigut sanaortornig-
ssaK pivdlugo udvalgip atautsimine-
rane OKautigineKarsimavOK K’aKortoK
agdleriarfigssaerutugssaussoK 4000-
nik inoKalerune. Akunåne inigssaile-
KinångilaK, téssame fabrikip agdlissu-
tigissånut pinarnane inuinarnutaoK
sanaortorfigssaKarame. ilimagårput
Akunåne inuit 3000-t inigssaKåsassut,
tamatumalo saniatigut erKaimassaria-
KarpoK avKUsiniaujumårtugssap kig-
dlingane inigssaKåsangmat.
ikiorserneKarnigssamik utaricilu-
ginarneK Kimatdlugo
pilerssårutigineKarpoK fabrikertåg-
ssame aulisagkat umassutdlo imar-
miut tamarmik tunissagssiarineKarsi-
néusassut, taratsunut perKumausivig-
ssuaK, tankit, maskinanik iluarsai-
ssarfik il. il. sananeaartugssåuput,
åmalo umiarssuit atorfigssaaartitatik
åssigingitsut, sordlo imeK, neKitagssat
avdlatdlo pisinauniåsavait, arnat suli-
ssujumårtugssat eraarsautigalugit pi-
lerssårutigårput fabrikertågssaK bør-
nehavertaKåsassoK, åmalo neriniar-
tarfigtaKåsaoK tamatumuna KaKortor-
miut sulissugssat nerivfigssap nalåne
angerdlåussortariaerutisangmata. åma
fabrikip erKåne igdlusissarfik ming-
nerussoK pilerssårutinut ilauvoK.
autdlarKåumut
ajornartorsiutaussut
— K’aKortup kangerdlua Kåumatine
ardlalingne sikorssuarnit avsserneKar-
tarmat ukioK nåvdlugo tunissagssior-
nigssaK icanoK iliordlune anguneKarsi-
nåusava?
— pilerssårutigårput fabrike ima
åndgssuniardlutigo Kerititsivit ma-
skinait ukiup Kåumataine silåinaK ki-
ssartOK atordlugo supdrisinångordlu-
git tamatumuna kugssartitaliorneK a-
ngusinauniåsagavtigo.
— tåssa pilerssårutigineKartut; pi-
lerssårutitdle KanoK ilivdlutik piviu-
ssungortineKarsinåusåpat?
— kangerdliumarnup åssiliornera
autdlartisimavarput. tamatuma sania-
tigut kangerdlup tamåkerdlune KanoK
ititiginera misigssorneKalerérsimavoK,
månamutdlo påsissavut maligdlugit
imåinguatsiarpoK tikineKarsinaunig-
ssåta tungåtigut ernumateKartaria-
Karnane. ukioK nåtinago ugtortainer-
put inerérsimåsagunarparput, tauvalo
neriunarpoK åipågumut sulinerput
autdlartisinauj umårigput,
— aningaussauteKarnermume tu-
ngassut?
— pilerssårusiat piviussungortinig-
ssåt nautsorssutaugatdlartut malig-
dlugit 10 mili. kr.-KartugssauvoK. ta-
matuma saniatigut K’aKortumit Aku-
nånut avKUsiniagssaK 2 mili. kr. mig-
ssiliordlugit akeKartugssåusaoK. av-
Kutigssap ilåne Kårtitererujugssuarta-
riaKartugssauvoK, uvagutdlo kisivta
månåkut avKUsiniortoKarnigssånik so-
Kutigingnigtugatdlaravta nangminér-
dluta akigssaiautigissariaKartugssau-
gunarparput, kisiåne kingorna inui-
narnit igdluliorfigititerneKalersug-
ssaugunarmat ilimagårput avKusineK
taimanikut nålagauvfiup tigujumårå.
inuit aningaussauteKardluartut ar-
dlagdlit pilerssårutinik soKUtigingnig-
tut påsinarsisimavoK, pingårtumigdlo
ilåt atauseK suleKatigerusugkaluar-
parput neriugdluardlutalume.
karsinit åssigingitsunit aningaussa-
nik atornigssarput kigsautigingilar-
put, ikiorneKarnigssarme utarKinar-
patdlårtariaerutariaKalerparput inui-
nait angnertunerussumik KanoK-ilio-
riuseKartalerneratigut. Kalåtdlit-nu-
nane inutigssarsiornerup umarigsar-
neKarnigsså pissariaKalerpoK.
umiarssuarsineK pisanganaru-
j ugssuångitsungilaK
— pilerssåruterujugssuit tamåkua
piviussungortineKalingikatdlarnerå-
ne måna autdlarnerigkase KanoK i-
ngerdlåpat — umiarssuaK „K’aKor-
toK"?
— autdlarKåumut pilerssårutausi-
magaluarpoK aktieselskabimit umiar-
ssuaK pisiarineKåsassoK, autdlarKåu-
mutdle ajornartorsiuteKarsimavugut
tåssa umiarssuartårtinane isumat so-
KutigineKalersineKarsinåungingmata
åmalo soKutigingningneKartinago u-
miarssuaK pisiarineKarsinaunane.
autdlarKåumutdle isumamik ilapig-
tuissusimassugut taimaitdluta palase
Erling Høeghimit agdlagarsivugut u-
miarssuarmik pitsavingmik pisiagssa-
Karaluarneranik, iluagtitsigatdlardlu-
ta piviussungortitsinialerpugut. tai-
mane pisanganakiséngilaK, tåssame
pisineK Ålesundime årKigssuneKartug-
ssaungmat. Erling Høegh Danmarki-
milo peKatigigfingme direktøriussoK
Jørgen Jørgensen, tagpavungnarput
åmalo påsisimassaKardluartunit u-
miarssuaK pitsaviussoK OKautigine-
Kardlune. norskeK pigingnigtoK piår-
nerpåmik tunisserusugpoK, tåssame
aulisartarfik nagdliuteréraluartoK u-
miarssuaK uningåinarmat isumaKati-
gingniarnerit kingunerénik. taimait-
dlune erhvervsstøttemit aningaussa-
nik atornigssamik neriorssut kisime
amigautaulerpoK, pigingnigtordle utar-
KerKigkumajungnaermat akuerssissu-
mik pinatalunit sule Erling Høeghip
Jørgen Jørgensenivdlo umiarssuaK pi-
siaråt. agsut encigsiatdlagpugut ta-
matuma kinguninguatigut landshøv-
dinge nalunaeruteKarmat aningaussat
atorniagkavut akuerssissutigineKarsi-
massut.
piårnerpåmik umiarssuaK aulisar-
tineKalerpoK, taimåikaluartordle Kåu-
matinik mardlungnik inortuivdlune
aulisarnerput autdlartisimavoK tai-
måitumigdlo ukioK måna angussag-
ssat nautsorssutigineKardluarsinauna-
tik. ukioK måna umiarssup aulisarne-
rata iluanårutaunigsså ilimagingilar-
put åmalo nalungerérdlutigo nautsor-
ssutigisinåungikigput Akunåne tuni-
niaiviliagssavta autdlarKåumut ilua-
nårutaorujugssuarnigsså.
„K’aKortoK" 23-nik savalingmior-
miuinangajangnik inoKarpoK åmalo
nålagå savalingmiormiuvdlune. kalåt-
dlit tatdlimat saKissordlo kalåliussoK
landslægertåK Viggo Bech landslæ-
gemutdlo kingorårtausimassoK Eigil
Nielsen landsrådime sarKumiussag-
ssamik navsuiausiorsimåput, tåssanilo
takuneKarsinauvoK 1960-ime gonorr-
hoertut aitsåt taima sualugtigisima-
ssut tåssa nalunaerutigineKartut
2.976-usimagamik. 1959-ime ikileriar-
nerigaluat sujumut ilimagineKarérsu-
tut amerdleriangåtsiarnermit maling-
neKarsimavoK — tåssa 20 %> migssi-
liordlugo. 1. november 1960 Nungme
gonorrhoemik misigssuivfigtåme dr.
Eigil Nielsen sulilersimavoK. angussat
pitsaussutut issigissariaKarput, måna-
lo nåpauteKartut nåpauteKarnerat er-
ninardluinaK påsineKarsinångorpoK
nåpauteKartut erninaK påssuneKarsi-
naulerdlutik. Kåumatine påssussissar-
fiup atarérfine Nungme gonorrhoertut
34°/o migss. ikileriarsimåput sujor-
naungmat nalendutdlugit. misigssui-
ssarfigtåvdle KanoK suniuteKartigiu-
mårnera OKautigineK ajornaratdlar-
poK sujunertarineKarpoK tingmissar-
tut angalaordluarfisa nalåne igdlo-
Karfingnit Nup ungasingitsuanltunit
misiligutigssat tiguneKartalisassut.
tamatuma saniatigut navsuiåume o-
KautigineKarpoK toKUssutaugajung-
nerpaussoK sule tåssaungmat aju-
nårtarnerit. 1959-ime inuit 99 ajunår-
dlutik tOKUsimåput, tåukununga inuit
95 „Hans Hedtoft“ip umiarneratigut
toKussut ilångunagit.
1960-ime ukiåkut K’asigiånguit na-
korsartårtineKarput måssa tåssane
nåparsimaveKarnane taimågdlåt på-
ssussivinaKaraluartOK, åmalo nakor-
saK angatdlatigssaKarnane. nauk ta-
måko amigautaugaluartut ukiunilo
ardlalingne utancerKårtariaKaraluar-
toK taimåitOK påsisorineKarpoK tåva-
nimiut nakorsartårnertik agsut nuå-
ilåuputaoK, nuånårutigingitsugagssåu-
ngilardlo umiarssup nålagå OKarmat
kalåtdlit pitsauvdluinartussut.
sulivfigssualiagssaK pivdlugo kig-
sautiginartitavta anguniagkavtalo ila-
gåt kalåtdlit danskitdlo angnertumik
suleKatigigsinaunigssåt.
suleKatigingnen
atautsimik ersserKigsaerusugkaluar-
punga sinerissap ilåne isumaKartoKa-
lersimangmat Greenlandiafish tåssau-
ssok tarKavanimiuinarnit peKatauvfi-
gineKarsinaussoK. taimåingilarme. —
autdlarKautånitdle sumiugaluartut-
dlunit pigingneKatausinautineKarsi-
måput.
— mianerssorKussissut ikigtuinau-
simanatigdlo ikingeKaut —
— taiméipoK, kisiåne tamåna piv-
dlugo ajornartorsiuteKalersarångavta
OKausingnåra taimågdlåt OKauserlnar-
sinauvara: agssortitdlune erfalassoK
kussanarnerpaussarpoK —!
månåkut nalunaerutigineKarpoK
danskeK tuluit nunåne nunasinikOK
direktør Svend Aage Dohm, K’aKor-
tumisimangmat tunissagssiorfiliagssa-
mut pilerssårutit misigssuatåriartor-
dlugit, Nungmilo tusarssauvoK piler-
ssårutiningOK ilalersuissoK. uvdlune
måkunane Svend Aage Dohm grøn-
landsministeriamik isumaKatiging-
ningniarpoK sulile tamåna pivdlugo
OKauseKarusungikatdlardlune.
nårutigigåt. sapingisaminik nakorsap
tåussuma IlimanaK Akugdlitdlo åma
isumaginiagagssarai. nakorsaKarfing-
me tåssane nåparsimavingmut pissug-
ssat Ilulissane nåparsimavingmut pi-
sineKartaratdlåsåput.
nakorsaKarfik Kangale kigsauteKar-
simagaluarpoK „Dronning Ingrids
Hospital“ime nakorsautitigut ingmi-
kut ilisimassaKartumik nakorsauner-
tårnigssamik, månalo finansudvalgip
akuerssissutigisimavå nakorsauner-
mik honorarilerdlugo akilersugkamik
ivertitsineKåsassoK. téssane sulivfe-
Karfigssap pilagtaissarfigtutdle sineri-
ssamit tamarmit nåparsimassut ing-
mikut ilisimassaKardluartumit sulia-
rineKartugssat tigussartugssåusavai
nakorsaunerdlo nunaKarfingne assigi-
ngitsune nåparsimavingne konsulenti-
tut suliaKartugssåusaortaoK.
sujorna nakorsat ingmikut ilisima-
ssaKartut nåmagtut Kalåtdlit-nunane
pineKarsinausimåput aussaunerane
månisimassut, tåssa issinut nakorsat
pingasut, siutinut sordlungnut torKU-
ssånutdlo nakorsat mardluk, timimi-
kut inardlutilingnut nakorsat mar-
dluk, psykiater atauseK, mérKat na-
korsåt atauseK ilisimajungnaersitsi-
ssarnermutdlo nakorsaK atauseK, u-
kioK månale issit nakorsaisa piniarne-
rat ajornakusorsimavoK. siutinut il. il.
nakorsat mardluk pineKarsimåput,
psykiater atauseK, åmip nakorså a-
tauseK kisalo Seruminstitutip niviar-
siapilungnerup bakteriainik misigssu-
issarfiane pissortaussoK. téukua sani-
atigut nakorsausiorfingne atorfeKar-
toK nåparsimavit nakorsautinik pigi-
ssait misigssoriartordlugit tamånisi-
mavoK tamatuma saniatigut jumut u-
ningatitåinik misigssuisimassoK.
sanaortugagssanut tungassut piv-
dlugit nakorsat tåukua mardluk ag-
dlagput iluarigigtik ukiune aggersune
atuarfit tungåt angnertusaivfigineKa-
lermat, måssa tamatuma kinguneri-
ssagssaisa ilagigaluaråt perKingnig-
ssap tungåtigut sulivfeKarfingne ang-
nertusainiarnerit kigsautiginartutut
agtigisinéunginerat. ukioK månale
„Dronning Ingrids Hospital“ime sulia-
rititarfigssaK Ilulissanilo nakorsaKar-
fingme sulissut inigssåt suliarineKa-
lersugsséuput. 1962-ime Kangåmiune
rækkehusiliornermut ilångutdlugo
nåparsimavéraK påssussivigssaK sana-
neKåsaoK, åmalo 1965 nåtinago sa-
naortugagssanik angnertunerussunik
pilerssårutigineKartunit taineKarsi-
nauvOK Narssame K’asigiånguanilo
nåparsimavit tåukunanilo sulissut ig-
dlugssait, Manitsume nåparsimaving-
rae sulissut igdlugssåt tJmånamilo ki-
gutilerivfigssaK. K’eKertarssuarme
néparsimavigtågssaK tåssanilo suli-
ssut igdlugssåt kisalo Påmiune nåpar-
simavingme sulissut igdlugssåt per-
Kingnigssamik isumagingnigtut tu-
ngånit puigorneKångikaluarput, ili-
manångilardle 1965 sujorKutdlugo sa-
naneKarsinaujumårnigssåt. —
På kæmnerkontoret i Egedesminde er en stilling for dobbeltsproget
kontormedhjælper ledig med omgående tiltrædelse.
Aflønning efter G. A. S. overenskomsten.
Håndskreven ansøgning bilagt afskrift af anbefalinger og eksamens-
bevis fremsendes kæmneren i Egedesminde.
aperKut:
igdlora ikuatdlåsagaluarpat inigssaKarumav-
dlunga nutåmik igdluliortariaKåsaunga. igdlu-
liorneK akisuvoK. aningaussat sumit pisavåka?
aklssut:
ikuatdlagtornigssamut sitdlimaserniarit! tau-
va igdlut ikuatdlåsagaluarpat akigssaKalisau-
tit. kæmnerimukarasuarniarit, „Kgl. Brand"-
ime sitdlimasertinigssangnut ikiorsinauvåtit.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring I Grønland siden 1882
Kalåtdlit-nunSne 1882-lmtl sitdlimasIssartOK
Svendborg
A. E. SØRENSEN
REDERI
Danmarkime måkarTna
niorKutigineKarnerpaussoK...!
gonorrhoe sualugtisimaKissoK
Nungmile ikileriarujugssuarput
gonorrhoemik misigssuivfiup pilersineKarnerata kingornagut
gonorrhoertut 34#/o-imik ikileriartut
15