Atuagagdliutit - 01.03.1962, Blaðsíða 6

åssigingm ik akigssarsiaKarn igssaK
suna pissutigalugo ajornarpa?
Grønlandsudvalgip aningaussarsiornermut tungassunik påsisima-
ssaKarnerussutut sulisitå kontorchef Mogens Boserup agdlagkame
uvane erssersitsivon suna pissutigineruvdlugo Kalåtdlit-nunåne
akigssautit Danmarkimisut agtigilersmåungitsut. akigssautitdle ag-
dlisingikaluardlugit kalåtdlit inuniarnerat OKinerulersinauvoK.
KinuvigineKarsimavunga apernutit
akigssautinut tungassut uvdlune må-
kunane Kalåtdlit-nunåne OKaluseri-
neKarnerussut pivdlugit A/G-me ag-
dlagaKarKuvdlunga. taimailiorusug-
dluaipunga, kisiåne ersserKigsaruma-
vara agdlagarissara nangmininavik i-
sumagissavnik erssersitsissungmat. i-
sumat sarKumiussåka aningaussaute-
KarneK pivdlugo grønlandsudvalgi-
mut sujunersuissutut sulinivne isu-
magssarsiarisimavåka. grønlandsud-
valgip akigssautit akitdlo pivdlugit
isumaliutigingningnine sule inersi-
mångingmago atånitut uvanga nang-
mineK isumagissavnik taimågdlåt er-
ssersitsissuput.
agdlagarissara imaKa ilåtigut nakeri-
atdlangnarsinaussumik KuleKutsersi-
magavko tamatumunga pissutauvoK
pissutsit månåkutut ikatdlartitdlugit
Kalåtdlit-nunåne „akigssautit åssigit"
atulersineKarsinaunigssåt ajornartu-
tut issigigavko. isuma tamåna ardla-
lingnit akerdlilerneKåsaj ungnarsivoK,
tamånale soKutåungilaK, tåssame isu-
mat åssigingitsut sarKumiuneKartar-
nerisigut aitsåt aperKut tutsuviginar-
tumik sukumlssumigdlo erssersine-
Karsinaungmat. agdlagaK måna OKat-
dlinermut taimåitumut kajumigsåri-
nertut pissutaussugssatutdlo agdla-
gauvoK.
agdlagaK naitsuinaussoK avKutiga-
lugo soruname kalåtdline akit akig-
ssautitdlo pivdlugit isumaliutigissari-
aKartut sukumissumik erKartorneKar-
sinåungitdlat. taimåitumik åssiging-
nik akigssauteKamigssap tangerisså
erKartorniarpara, tåssa kalåtdlit Ka-
låtdlit-nunåne danskitdlo Danmarki-
me åssigingnik suliaKartut åssigigsu-
mik akilersorneKarnigssåt. agdlagari-
ssavne matumane „grønlandstillæg"
erKartorniångilara taimatutaordlo a-
jornartorsiutit ingmikut tjeneste-
mandinut tungassussut — sordlo 25
%-mik „nunalisitåungitsunut" ilå-
ngautaussartut ukiunigdlo Kulinik
maligtarissaK — erKartorniångilåka.
tåssa agdlagkame matumane ernar-
torneKartugssatuaK tåssauvoK akig-
ssautitigut ingerdlatsinerme encar-
sautigissagssat pingårnerssåt: ajornå-
ngila månåkut ukiunilunit tugdliutu-
ne akigssautit Kagfasissusiat nalingi-
naussoK (pingårtumik GAS-ime akig-
ssarsiaritineKartartut) Danmarkip i-
iaine avdlane atututut Kagfasigtigi-
Iersisavdlugo?
„åssigingmik" akigssauteKarneK
pingifsorane pissagsséunglla«
aperKutip tamatuma oKatdlisigine-
rane tungaviginiartariaaKrtoK tåssau-
vok kalåtdline inuiaKatigingne tuni-
ssagssiorneK, pingårtumigdlo nunanut
avdlanut tunissagssiorneK, pivdlugo
nalungisavut. imaKale tamåna agdlåt
Kavsinit isumaKatigingineKarérsinau-
vok. „inertiterivdluarneK avdlatdlo
pivdlugit kisitsisit atordlugit navsui-
ausiat sumut atusagavtigik," aperiu-
massoKarsinauvoK. imåingila åssi-
gingnik akigssauteKarnigssaK tå-
ssauvdlune pissagssarititaussoK nali-
nginaussoK kalåtdlit pingitsornane a-
kuerissagssatut norKåissutigisinau-
ssåt? pissagssarititaussoK aningau-
ssarsiorneK pivdlugo OKauserineKarsi-
naussunit kisitsisingordlugitdlo nav-
suiausianit akornuserneKartugssåu-
ngitsoK? danskit KeKertåine Born-
holmime Læsø-milo åssigingnik akig-
ssauteKartOKarsinaugpat sok danskit
KeKertåt Kalåtdlit-nunåt taima pine-
Karsinåungila? Kavsérssuit taima a-
periumåsagunarput.
pissutiginiagaK tamåna påsiuminar-
toK takuinardlugo nåkåinarfigerKajå-
narpoK. kalålinåungitsutdlume taima-
tut isumaliortarput. Danmarkerpia-
misaoK akugtungitsunik isuma måna
nåpitagssaussarpoK, kångunardluinar-
tussoK — agdlåtdlo racet tungavigalu-
git åssigingisitsineruvdlune — Kalåt-
dlit-nunåne iliniarsimångitsup nalu-
naeKutap akunermusiå danskine a-
kigssarsiarititaussartup agfåinå mig-
ssiliordlugo angissuseKarmat.
erKarsautigivdluaråinile påsissaria-
KarpoK pissutiginiagaK tamåna nåmå-
ngitsussoK. aperissoKarpat Bornholmi-
misut Læsømisutdlo sok Kalåtdlit-nu-
KeKertåine avdianisutdle nåmagiu-
nåne akigssautit åssigit atorneKarsi-
nåunginersut, tauva akineK ajornå-
ngilaK åmame taimaisiortOKarsinau-
ssok — aitsåtdle tamatuma kingu-
nerissagsså Kalåtdlit-nunåne danskit
maneKarsinaugpat. tåssame sordlo Ke-
KertårKame Læsø-me åssigingnik a-
kigssausersuinerup kingunerisså tå-
ssauvoK tåssane inutigssarsiornerup
Danmarkip ilaine avdlanisut atugag-
ssaKardlune unangmigdleKataussaria-
Karnera. ardlanik pissuteKartumik
Læsø-me tunissagssiorneK akisune-
rugpat tauva akigssautit åssigingnig-
ssånik piumassaKartOKaratdlartitdlu-
go KeKertame tåssane tunissagssior-
nermik autdlartitsissoKarnaviångilaK,
tåssalo tamatuma kingunerissugssåu-
agdlagaK atuaruk!
aperKuterpagssuit akine-
Kartut ilagait:
■jir Kalåtdlit-nunåt Bornholmitut iliorfigigåine Ka-
noK pissoKåsava?
åssigingmik akigssauteKarneK sunauna, sumutdlo
iluaKutåusava måna akigssautitut akigssarsissar-
nermit amerdlanerungitsunik pisisinaugåine?
^ nålagauvfik niorKutigssiornermut tapeiKisagpat
KanoK pissoKåsava?
★ fnugtaussut KanoK niorKutigssiomeK ingminut
akilersinaussumik ingerdlåneKångigpat?
-jfc- pitsunerpåt KanoK ikiorncKarsinåupat nauk akig-
ssautait agdlisingikaluardlugit?
savå KeKertame sulivfigssaileKilerneic,
imalunit sulissugssarsiarineKarsinau-
ssut nunap ilainut avdlanut akildne-
russumik tunissagssiorfiusinaussunut
nugternerat.
åssigingmik akigssauteKarneK inung-
nik nugfertitsineK — avdlafutdlunif
iliorneKl
Kalåtdlit-nunaniliuna avdlanut
rane tungaviginiartariaKartoK tåssau-
låtdlit-nunånime ingerdlatsinerme
avKutiginiarneKartoK tåssauvoK ka-
låtdlit inoKatigigtut atåinardlutigdlo
piorsaivigineKamigssåt, måssa tuni-
ssagssiornerme tungavigssaussut —
nunap tuniusinaussainut inugtutdlo i-
noKatigingnermut tungassut — Dan-
markip ilainit avdlanit pitsåungine-
ruvdluinaraluarpatalunit tamåna au-
lajangersimassoK sujunertarineKå-
ngitsugpat ajornångivisagaluarpoK
Kalåtdlit-nunåne åssigingnik akig-
ssausersuilisavdlune OKardlune tuni-
ssagssiorfit danskit akigssautåinik a-
tuivdlune ingerdlåneKåsagunik ing-
mingnut akilersinåungitsut (tåssa nu-
nanut avdlanut tunissagssiorneK ta-
mangaj angme) atorungnaersitauvdlu-
tigdlunit nunaKarfingne ikigtunguane
pigssarsiorfigingnerussune taimågdlåt
ingerdléneKåsassut.
taimaisiorumångikåinile — taimai-
siorumassoKångilardlume — tauva
Bornholmimut Læsø-mutdle migssi-
ngiussissarneK atorfigssaerupoK. ima-
lunit avdlatut oKautigalugo: kalåtdlit
aningaussarsiornerata ingerdlatinar-
nigsså piorsagaunigssålo kigsautigi-
guvtigo — tåssa KeKertap inuerunig-
sså akornuserdlugo — tauva isumav-
ta akerdlerissånik iliusångikuvta av-
dlatut ajornartumik OKartariaKarpu-
gut„ åssigingmik akigssauteKarneK
tamanut atutugssatut kikunitdlunii
piumassarineKarsfnåungitsoK." tauva
åssigingnik akigssausersuinigssaK
pivdlugo avdlatut OKausertalingmik
aperKuteKartariaKåsaugut ima oKar-
dluta: åssigingnik akigssauteKarneK
KanoK patdlimortigisinauvarput? må-
nékornit patdlimornerusinauvarput?
KanoK agtigissumik? KanoK pilertor-
tigissumik?
tåssa isumat tungaviginiagkat er-
Karsautåinarssutit Kimatdlugit nuna-
mut arKartariaKåsaugut Kalåtdlit-nu-
nane aningaussarsiornerup atugag-
ssarissai Kimerdloriardlutigik.
akigssautit „åssigit" mardluvit
pissutiginiagkanik aniatitserKeriar-
tinata manamut angusimassavut nait-
sumik OKautigisigik: OKarérpugut å-
ssigingnik akigssauteKarneK tamanut
atutugssatut kikunitdlunit piumassa-
rineKarsinåungitsoK, tåssa Kalåtdlit-
nunåne aningaussarsiornermut tu-
ngavigssaussut ingmikut itut encar-
sautiginagit. „akigssautit åssigit" (ta-
matumingalunit patdlimorissut) atu-
lersineKåsanersut aperisagåine tai-
méitumik erKarsautigissariaKarpoK
„akigssautit åssigit" atugaulernerat
aningaussarsiornerup tungåtigut Ka-
noK itunik suniuteKarumårnersoK.
tugdliutune suniutausinaussut entar-
torniaraluésavavut.
akigssausersuinerup suniutigissag-
ssai åssigingitsut mardluk encaima-
SS.ariaKarput’ ingmingnitdlo ingmi-
kortisimanigssåt pingårtorujugssu-
vok:
aperKut sujugdleK tåssaussariaKar-
poK åssigingnik akigssausersuine-
Kalisagaluarpat tamåna danskit
nålagauvfiata kalåtdline aningau-
ssauteKarnermut tamåkissumik ta-
pissutigissartagainut KanoK suniu-
teKåsanersoK,
åipagssånigdlo aperissariaKarpu-
gut åssigingnik akigssausersuiler-
neK nunanut avdlanut niorKute-
Karnerup nautsorssutainut KanoK
suniuteKåsanersoK.
åssigingnik akigssausersuinerup su-
niutigissagssai téukua mardluk ing-
mingnit ingmikortisimaneKartugpata
akigssautit åssigit pivdlugit oKatdli-
nerup ilarujugssua taima påtsivérusi-
matigisångikaluarpoK, tåssame erner-
dluta takussagssavtitut åssigingnik a-
kigssausersuineK nunanut avdlanut
niuvernerup nautsorssutainut suniu-
teKartor u j ugssugaluardlune Dan-
markimit tapissutigineKartartunut su-
niuteKångitsoK atulersineKarsinauga-
luarmat.
tåssame åssigingnik akigssausersui-
neK éssigingitsunik periuseKardlune
atulersineKarsinauvoK. „akigssautinik
åssigingnik" OKaråine isumagineKarsi-
naussut åssigingitsorpagssuit måne er-
Kartorniåsavdlugit inigssaKångilaic,
taimåitumigdlo åssigingitsut mardluk
pingåruteKartut erssei-Kigsutdlo tai-
mågdlåt tåisavåka. sapingisamik nai-
lisainiardluta sujugdleK tailarput „re-
allønit åssigit" åipålo „aningausså-
ngordlugit akigssarsiat åssigit".
akigssautit åssigtlisagpata Danmark
30 miil. kr.-nik tapissariaKarfalisaoK —
åssigingnik akigssausersuinerup
(reallønit åssigit") kingunerissagsså
tåssauvoK akigssautit Danmarkimisut
agtigilerdlutik niuvertarfingne nior-
Kutigssat akisa uningåinarnerat. tå-
ssa realløn (s. i. pisiagssat aké naut-
sorssutigalugit akigssautit angissuse-
rissåt) aningaussångordlugit akig-
ssarsianut nalerKiukåine tåukunatut
angnertutigissumik KagfariåsaoK dan-
skit realløniåtut agtigilerdlune. (ajor-
naitdlisaiumanermit nautsorssutigåra
Kalåtdlit-nunåne akileråruteKångine-
rup inuniarnermut akigssaiautaussut
Danmarkerpiame inuniarnerme akig-
ssaiautaussunit angnerussutåt naligi-
gå). „reallønit åssigit" atulersineKåsa-
galuarpata tamåna åssigingnik akig-
ssauteKarnigssamik piumassarissamut
mikingitsumik timitalerneKautau-
ssugssauvoK nagsatarissugssauvdlu-
gulo Danmarkimit aningaussatigut
Kalåtdlit-nunånut tapissutaussartut
mikingitsumik agdlinigssåt, tåssame
kalåtdline tunissagssiornermik tu-
ngavigssaKångitsumik nunap inue
niorKutigssanik amerdlanerussunik
pisisinåusagpata tamåna ardlåta aki-
ligagssarisangmago. danskit nåla-
gauvfiata akigssaiautai 30 mili. kr.
migssiliordlugit amerdlissugssåuput,
tamånalo nålagauvfiup nautsorssutåi-
ne åssigingitsunik pingasunik erssiu-
teKartugssauvoK. sujugdlermik grøn-
landsministeriap akigssaiautai agdli-
ssugssåusåput, pingårtumik GTO-p
akigssarsianut akigssaiauteKarneru-
lerneratigut. åipagssånik KGH-p niu-
vertarfingne amigartorutigissartagai
angnikigissagssåungeréKissut. sule
agdlissugssåusåput, tåssame niuver-
tarfingmiut akigssarsiait agdlissug-
ssaungmata il. il., nautsorssutigigav-
tigulo niorKutigssat akitsusångitsut
tauva akitsutit KGH-p akigssaiauti-
me agdlissutainut matussissutigssatut
isumavdlutigisinåungilai. pingajug-
ssånik tunissagssiorfit nautsorssutait
akigssarsiat tunissatdlo akisa agdli-
nerénik (kingugdleK akigssarsianik
maligtarissaKarKaj åssungmat) pissu-
teKartumik sule ajorseriartugssåuput.
avdlatut iliortoKarsinauvoK
tåssa avKutigineKarsinaussoK su-
jugdleK: akigssautit åssigilernerat ta-
måkissumik reallønimut suniuteKar-
toK. åssigingnigdle akigssauteirartitsi-
nerup atulersitaunerata angnertup
sukumissuvdlo tamatuma saniatigut
periauseK ingassånginerussoK erKar-
sautigineKarsinauvoK, tåssa „aningau-
ssångordlugit akigssarsiat åssigit"
(„lige pengeløn"), ardlagdlime OKar-
tarput narrutsautigineKartartoK er-
KungitsunerarneKartartordlo tåssau-
ssok Kalåtdlit-nunåne akigssarsiat
koruningordlugit øringordlugitdlo
Danmarkimingarnit atsingnerunerat.
tåssa piumassarineKarpoK akkorder-
nerme akigssarsiaussartut nalunaeKU-
tap akunermusiaussartutdlunit koru-
ningordlugit øringordlugitdlo Dan-
markimisut isassut, tåssa akigssarsiat
Danmarkimisut pisissutausinautigine-
rat erKarsautauvatdlårnane. erKar-
sartauseK tamåna tungavigigåine tå-
ssa isuma måna pingorsinauvoK, å-
ssigingnik akigssauteKarnigssaK a-
nguneKåsassoK akigssarsiat aningau-
ssångordlutik Danmarkimisut agtigig-
pata, tamatuma saniatigut akigssar-
sianit akilerårutit atulersitaunerat
tauvalo niorKutigssat akitsornerat a-
kiliutaussartutdlo avdlat agdlinerat
avKutigalugit reallønip aningausså-
ngordlugit akigssarsiatut agtigissumik
Kagfånginigsså anguneKarsinaugalu-
arpatdlunit.
tåssa imaisiorsinauvugut Danmark-
imisut akigssausersuilitigaluta nior-
Kutigssat angnertumik akitsordlugit-
dlo akilerårutit angnertut atulersit-
dlutigik, taima realløn avdlångute-
Karnane aningaussångordlugit akig-
ssarsiarissartagkanut agdlissutauga-
luit akilerårutitigut niorKutigssatdlo
akitsutaisigut pérdlutigik. tåssa ka-
låtdlit aningaussarsiarKortusigaluar-
dlutik niorKutigssanik amerdlaneru-
ssunik pisisinaulisångitdlat niorKutig-
ssat akitsortugssaungmata.
soruname taissavtitut ingassagtajå-
gautigingitsunik taineKartut mardluk
akornånitunik årKigssussineKarsinau-
vok. kisiåne ajornartorsiutip anigoru-
minaitsortå erssersiniåsagåine taine-
Kartut tåukua mardluk angnertuneru-
ssumik sangmissariaKarput.
aningaussat »naligit« suniutigssait
sujugdlermik apereriarta åssiging-
nik akigssauteKarneK ingassagtajå-
gåunginerpaussumik, tåssa realløn
avdlånguteKartinago, atulersisagåine
tamåna aningaussauteKarnermut Ka-
noK suniuteKåsanersoK. nåpertusori-
narpoK tamåna autdlarniutigisavdlu-
go, tåssame åssigingnik akigssaute-
KarneK taimåitoK atulersineKarsinau-
ssok misigssuinertigut påsinarsisinåu-
sagpat, tauva misigssorneKarsinau-
vok åssigingnik akigssauteKarneK
„angnertunerussoK" reallønip angne-
russumik angnikinerussumigdlunit
Kagfarneranik nagsataKartoK atulersi-
neKarsinåusånginersoK. påsinarsisa-
galuarpatdle åssigingnik akigssaute-
KarneK tamåna angnikinerpaussoK (tå-
ssa aningaussångordlugit akigssarsiat
åssigit reallønimik pitsånguatdlagtit-
singitsut) atulersineKarsinåungitsor-
dlunit (takujumårparputdlume ajora-
luartumik ajornartoK), tauva avdlatut
a j ornartumik nautsorssutigissariaKå-
savarput åssigingnik akigssauteKar-
titsineK reallønip pitsånguatdlangne-
ranik åma kinguneKartoK, sule na-
ngånartoKarnerussoK.
akigssautit 50 pcf.-imik Kufdlarne-
Késagpata —
erKarsautigeriartigo akigssautit a-
kitdlo tungaisigut angnertorssuarmik
nutaussumik årKigssussineKartoK: su-
linerme akigssarsiat danskit Kagfa-
sissusiånut agdlineKarput, s. i. avgua-
Katigigsikåine mingnerpåmik 50 °/o-
imik, tamatumalo peKatigissånik nior-
Kutigssat aké ingnåtdlagissamutdlo a-
kiliutaussartut il. il. agdlineKardlutik
taimatutaordlo akigssautit akileråru-
serneKardlutik årKigssussinerup iner-
nera imailerdlune reallønit avdléngu-
teKångitsut. nåpertutumik årKigssu-
ssiumavdluta åma avdlatut ajornar-
tumik tunissat aké KagfagtariaKarpa-
vut aulisartut pigssarsiamikut (real-
indtægt) ajunåruteKarKunagit. akig-
ssautit tungaisigut årKigssussineK tai-
måitoK kalåtdlit ilaisa kigsautigissa-
migtut sarKumiutagånut nalerKupoK:
akigssautit mikivatdlårnerat kalåtdli-
nit ajorusutigineKartarångat danskit
tungånit Kalåtdlit-nunåne akileråru-
tit atugåunginerat åmalo niorKutig-
ssat aké agdlinavitsailiniardlugit nå-
lagauvfiup tapissutigissartagai akug-
tungitsunik uparuarneKartarput. ta-
måna imatungajak kalåtdlinit akine-
KartarpoK: „tauvame akileråruteKa-
lerniarta, niorKutigssat akitsorneKat-
sailinerat Kimangniartigo Kavdlunå-
tutdle akigssarsiaKalerdluta!" tåssau-
na misigssuinivtine påsiniarsimagig-
put årKigssussineK taimåitoK atuler-
sineKarsinåusånginersoK.
kalåtdlit inuniarnermingne atuga-
rissaisa taimatut akigssautit akitdlo
årKigssussaunerata avdlångortitaoru-
j ugssuarneratigut a j OKUserneKångi-
nigssåt tungavigineKartugssaungmat
ersserKigdluinarpoK kalåtdlit ani-
ngaussauteKarnerånut danskit nåla-
gauvfiata tapissutigissartagai avdlå-
ngåteKåsångitsut. erKaimassariaKar-
pordle: taimågdlåt atautsimut tapi-
ssutaussartut avdlånguteKångitsor-
6