Atuagagdliutit - 01.03.1962, Blaðsíða 17

tå
.
nånup neKå King-
minut nerissagssar-
KeKissoK amia nå-
nungniamuf erKai-
måssutigssarKig-
dluarpoK.
tugtup nagssuisa ugtorneKartarnig-
ssanut ilitsersut:
A. nagssuit isorpiaisa ingmingnut
ungasissusiat ugtorneKåsaoK.
B. nagssuit avåmut atitussusiat ug-
torneKartanpoK niaKuata saorngata
KerKata nalågut sanimordluinaK ug-
tordlugo nagssuisa isuisa avasilaner-
ssait ugtutigalugit.
C. nagssuisa i’luatungimikut ing-
mingnut ungasingnerssåt taimatut å-
ma niaKuata Kitenpiåta nalågut ugtor-
neKåsaoK nagssuit iluliumårnerata
ingmingnut ungasingnerssåtigut. ki-
sitsit tåuna nagssuit takinerssåta dg-
tutånit tangnerugpat nikingåssutå
ingmikortOK 4-mut ilångautigssanut
ilångutdlugo agdlangneKåsaoK.
D. nagssungne avaleKutit Kavsiu-
ssusiat. avaleKut taimatut issigineKå-
sagune mingnerpåmik Vs tommemik
(1,27 cm) takissuseKåsaoK, tåssalo
nagssuvingmut atanermigut atitussut-
sime ugtutånit tangnerusavdlune.
nagssup nua avaleKutitut nautsorssu-
neKåsaoK, avaleKutitutdle ugtorneKa-
rane.
E. nagssuit takissusiat ugtorneKå-
saoK mångorpiåinit nagssup avatå’tu-
ngå atuardlugo isorpiåta nuanut.
F 1, 2, 3. avalenutaisa takissusiat ug-
torneKåsaoK månguinit avaleKutit
nåinerssaisa tungånut sinarssua atu-
ardlugo ugtordlugo.
G 1. avaieKutip atdlerpåp avaleKU-
titaisa atitussusiat ugtorneKåsaoK i-
sordliup isuanit isordliup isuanut.
G 2. nagssup nuata silissusia Ugtor-
neKåsaoK avaleKuténcat akornåne ati-
tunerssåtigut.
H 1, 2, 3, 4. nagssuit avaleKutérar-
taKångigpata H 2 ama H 3 ugtorne-
Kåsåput avaleKutit atdlerpåt tugdlisa
avaleKUtitdlo Kulånitut atdlersaisa a-
kornåne nagssuit aminerssaisigut.
pissanut erKaiméssutigssap Kanos
suliarineKarnigsså:
tugtup pangnerup nagssue angner-
torujugssussarput taimåitumigdlo
tugtup niaKuanik nagssugtalingmik i-
migauteKartOKarniarune erKaimåsavå
niaKuisaguniuk amertaKardluartumik
pérnigsså. niaKuata amertagsså su-
jugdlivisa kigdlingisigut pérneKåsaoK,
tåssa åriåta amia Kungasiata amianut
ilåusavdlune. tauva nagssuisa mångu-
isa kigdlingatigut amia sanimut sing-
neKåsaoK Kungasiatalo amia pukusua
atuardlugo nagssuisa kigdlingatigut
sipineranut atassumik sisavdlune. tai-
maisivdlugo niaKuata saoma tamar-
me kangartineKarsinaulisaoK tarajor-
sinaulerdlunilo.
manigsumut torKavilerdlugit inig-
ssiniaråine pukusuata saornatigut i-
ssilerfisa tungånut pilagtorneKåsaoK,
tåssa Kauata sordluisalo saorne nag-
ssuinut atassugssångordlugit.
Kalåtdlit-nunåta tugtue OKautigine-
Karérsutut Amerikap avangnardliup
tugtuinut ilåuput tauva ilångutisavå-
ka Amerikame avangnardlerme tug-
tut pissausimassut ugtorneKarsima-
ssut angnerpåt.
1. Labradorime ukioK 1929 pissau-
simassoK ugtuteKarpoK 1205,86 ma-
nalo Amerikame katerssugausivig-
ssuarmiipoK.
2. Alaskame pissausimassoK 1928-
me ugtuteKarpoK 1089,66 manalo A-
merikame ■ katerssugausivigssuarmit-
dlune.
3. Canadap avangnåne Yokonime pi-
ssausimassoK 1812-ime 1080,77-inik
ugtuteKarpoK manalo Amerikame ka-
terssugausivigssuit ilåne pigineKar-
dlune.
tugdliutdlugit erKartusavavut uma-
ssut erKaimåssutigssanik pivfigine-
Karsinaussut imånut tunganerussut.
umassut tåuko atautsimut ilisarnau-
tigissutut ipåt amimik ikiatigut or-
ssoKaramik ivssusumik OKOrsautigi-
ssamingnik. umassortanit erKaimåssu-
tigssat KanorpiaK suliarineKartartut
asiunavérsårneKartartutdlo naggasi-
utdlugit erKartorneKarumårput.
umassunik imånut tunganerussunik
points
niarKup saornata takissusia
cm-imut .................... —
niancup saornata silissusia
cm-imut ....................... —
katitdl.
ugtutit pineKartut erKordluinartu-
mik ugtortarneKåsåput mm-imigdlu-
nit nikingéngitsumik skydelære ator-
dlugo.
niarKup takissusia ugtortarneKar-
tugssaK agdleroKésångilaK åmalo ta-
kissusiata nalunaeKutsernerat sapi-
ngisamik vinkiliuvdluinåsaoK. sani-
mut silissusia 5ma taimatut vinkiliu-
ssumik ugtorneKåsaoK.
Fig. VII
A. ttigåt avasingnerssait ..........
B. isuisa ungasissusiat ............
C. tugåt kångarsimavdl. takissusiat
D. 1 månguata nigartuss.............
D. 2 kuartiata nigartuss..............
D. 3 KerKata nigartussusia ..........
D. 4 3/4-ata nigartdssusia ..........
A. tugåt ingmingnut avasingner-
ssåt ugtorneKåsaoK sanimordluinaK.
B. isuisa ungasissusiat norpianit
igdluata norpiånut ugtorneKåsaoK.
C. tugåt takissusia tugåp avatåtu-
ngåtigut ugtorneKåsaoK najungårnera
ilårdlugo nuata tungånut.
aorrit pissausimassut ugtorneKarsi-
massutdlo angnerpåt ukuput:
1. New Yorkip umassunut katerssu-
gausiviånitoK ugtuteKarpoK 301,62 cm.
2. Københavnip umassunut kater-
ssugausivigssuane ugtuteKarpoK 299,08
auvermik pilang-
neK. amia ivssoKi-
ssok ipigfumik sa-
veKardlune pilå-
savdlugo pissaria-
KavigpoK
sujugdliutdlugo taissariaKarparput
nanoK imalt. issigtup nanua. umassup
tåussuma amia sungarpalungajagdlu-
ne KaKortoK pissarisimavdlugo erKai-
måssutigssauvoK kussanaKissoK.
uvanga Tunup avangnåne piniaKa-
tautitdlunga nånut 30-rdluinait pissa-
risimavavut, umassunilo tåukunane
malungnarnerpåK tåssa nerssutit ta-
måko angissutsimikut åssigingissusiat.
nanoK arnaviaK angutiviardlo piaraK
ilåtigut aj ornartorsiutigivatdlårnagit
kisimitdlune Kamutinut KaKineKarsi-
naussarput. angutiviaKartarpordle i-
nersimassunik oKimaingårtaramik ni-
kisiatdlangneKarsinåungitsunigdlumt,
taimalo avdlatut ajornartumik pissa-
rineKarfiåne pilarKårtariaKartartunik.
nånut angutivissat anginerit pissari-
simassavut 500 kg sivnerdlugo OKi-
måissuseKartarput norgemiup Odd
Lønøp — Spitsbergenime nånut arfi-
neK mardluk pissaussut ugtortarsima-
gamigit pingasut OKimåinerit kiloKar-
simåput 441, 452 ama 486,5 kg, tåssa
aue ilångunagit.
nånut angissusiata ugtorneKartar-
nera silarssuarme tamarme åssiging-
mik niaKuata saornata angissusiatigut
nalunaerssomeKartarpoK, sordlo åssi-
lissame takuneKarsinaussoK.
aorrit atautsimortut
imånut avalagfut.
sikune sigssamilunit
seKinermit kissag-
tineKarsimassume
Kagssimatitdlutik
paneriarångamik i-
månue avalang-
nigssartik orni-
giungnaertarpåt.
cm. tåunalo nalunaersimavoK Kalåt-
dlit-nunåne pissausimassoK Kanga ki-
mitdlo pissaussoK nalunaerneKarane.
3. åma tåssane pigineKarpoK Kalåt-
dlit-nunånisaoK pissausimassoK ugtu-
teKartordlo 296,54 em-inik.
kisalo pissanik erKaimåssutigssatut
kussanaKissumik pigssarsiviusinau-
ssok tåssa KilalugaK KernertaK latine-
risut Monodon monocerosimik taine-
aitsåt malungniutarput, tåssalo ameK
kajornerssalik kussanåssusigssamisut
pinissuseKarneK ajorpoK. ameK or-
ssortaiarérsimassOK KaKorsauserdlugo
errorneKåsaoK Keratasunigdlo børsti-
lerdlugo kumitdlugo, tåssa merKuisa
Kåtigut mameråtigutdlo. KaKorsauser-
dlugo errorneKarérpat imermut ajor-
nångigpat kungmut errortorKigsåme-
KåsaoK panerserniaråinilo pilagtor-
nerdlukunik arssanigdlunit maminga-
Kilalugkap Kernertap tugava, takissusia 212 cm. må-
ngua silissusia 19,8, OKimåissusia 3,5 kg.
nånut pissausimassut ugtomeKarsi-
massut anginerpåt katerssugautigine-
Kartut ukuput:
ukioK 1929-me pissausimassoK A-
laskame ugtuteKarpoK 72,54 cm måna-
lo Amerikame katerssugausivigssuit
ilånttdlune.
ukioK 1954-ime Alaskame pissausi-
massoK ugtuteKarpoK 72,23 cm pigine-
Kardlunilo A. J. Columbusimit.
ukioK 1875-ime Alaskame pissau-
simassoK ugtuteKarpoK 71,59 cm ma-
nalo pigineKardlune Amerikame ka-
terssugausivigssuit ilåne.
nånumut tugdliutitariaKarpoK iv-
ssoKissumik amilik auveK latinerisut
Odobenus rosmarusimik taineKartar-
tOK.
Fig. VIII
21,3
20,0
54,5 52,6 2,1
17,4 17,4 0,0
19,5 19,8 0,3
16,5 16,3 0,2
12,5 12,2 0,3
120,4 118,3 2,9
tauva 1 åma 2 katitdlugit .... 238,7
ilångautigalugo 3 .............. 2,9
tamarme inernera ............... 235,8
KartartoK. tåunale ingmikut KanoK
ugtomeKartåsassoK maligtarissaKå-
ngilaK månamutdlo tugåva imaisiv-
dlugo ugtorneKåinartarpoK: takissu-
sia, månguata atitussusia tugåvdlo ta-
marme OKimåissusia.
puissit tamarmik niaKuisa ugtorne-
Kartarnerat nånut niaKuisa ugtorne-
Kartarneråtut pissarpoK.
piniarnermik nuånarissaKartunut
tamanut uparuartariaKarpOK Kalåt-
dlit-nunåta kigssaviarssua tamåko a-
tordlugit autdlainiartartut pilerigi-
ssartagaisa angnerssaringmåssuk. kig-
ssaviarssuk tåuna KaumassuvoK lati-
nerisutdlo Falco rusticolus canadians-
imik taineKartardlune.
naggasiutdlugo erKartorneKåsaoK u-
massut pissarisimassat erKaimåssutig-
ssatut imigautigalugitdlunit pinersau-
tigssatut piginiaråine perKigsårtumik
suliarissariaKarmata. OKautigerérpar-
put umassut imånitut (puissit, arferit
nånutdlo) ivssusflmik orssoKarmata.
umassoK taimatut orssulik amérniå-
satitdlugo sianigissariaKartOK angner-
påK tåssa ameK ajoKUsernavérsårta-
riaKarmat, tamånalume pivdlugo pi-
lagtut amerdlanerit umassup orssua
amianut atatitdlugo pértarpåt. nånut
amé ukiutitdlugo issigdluartitdlugulo
orssuiångikatdlardlugit Keritinarne-
Karsinåuput silap åmerivligiuminarsi-
nigsså utarKivdlugo. aussamilo av-
dlauvoK, tåssalo ameK sapingisamik
piårtumik orssuiarneKartariaKarpoK
orssua merKuinut simerutdlune kajor-
tissutéusångigpat. nånutdlo merKue
orssumik pitarsimassut erromerisigut
gut tagiartomeKåsaoK orssortaKarsi-
naunera mitdluartikumavdlugo.
umassut niaKue amertalerdlugit i-
migautiginiaråine — sordlo puissit
aorfitdlunit niaKue suliariuminaitsu-
ssarput pingårtumik umerdluisa kig-
dlinge, tåssa umé amertik pitavigdlu-
go mångoKartarmata. pingårtumik
aorrup amia tomme avitdlugo ivssuti-
gissoK suliariuminaitsuvoK ipigdlui-
nartunigdlo såkoKångikåine tOKunar-
tumigdlo arrornartumik arsenik-imik
atugagssaKångikåine avdlatut ajor-
nartarpoK kisiåne tarajordlugo. amia
tarajorsimagåine (soruname saunertå-
nit kångarterérsimavdlugo ikiagut ta-
rajortariaKaipoK) taratsut akulikitsu-
nik taorsertariaKartarput.
påsineK ajornångilaK Kalåtdiit-nu-
nåne umassorniarnermik nuånarissa-
ligpagssuit ardlaKaKissut iluagtitsi-
ssåsagaluartut umassunik angissutsi-
mikut KaKutigortunik pissaKartarsi-
måsavdlutik. taimåitumik piniartunut
nangminernut pinarane avdlanutaor-
dle nunagissavtaoK avatånitunut so-
Kutiginartuvdlunilo nunagissap ilisi-
maneKarneranut agdlisautåusagaluar-
POK dmassunik pissarisimassanik er-
Kaimåssutigssatut katerssugauteKar-
nigssaK soKUtigineKarneruleraluarpat.
tamånale pisagpat silarssuarme ta-
marme atorneKartunik ugtuteKartari-
aKarpoK tamékulume måna agdlause-
rissåkut uvguna sapingisånguavnik
erssersiniarsimavåka.
Finn Christoffersen.
silarssuarme famar-
me autdlainianit
pissarineKasav-
dlune Kalåldlil-nu-
nåia kigssaviarssua
piuminarnerssau-
vok. faimaifordle
perKussufit malig-
dlugit kigssaviar-
ssungnik amianig-
dlunit avalåussineK
inerferKutauvoK
KRYOLITSELSKABET ØRESUND
A/S
KØBENHAVN
A/S Dansk glasuldfabrikimit igalåmernglt amutdlarnerinik uvsigsauslat Issimut, klssamut nipimutdlo pitarnavSrsautigissarnlåkit
Aktieselskabet
Dansk Glasuldfabrik
(Aktieselskabet for Kemisk Industri >
17