Atuagagdliutit - 01.03.1962, Blaðsíða 11
OMA
MARGARINE
ssivdlune Kularnångitsumigdlo ilua-
nårutigivdluarsimåsavdlugo. ukiune
tamékunane nunat tamåko piniagag-
ssaligssusimåsåput aulisartutdlo åma-
lo arfangniaf KularnångilaK niorKU-
timingnik akitsorterissarsimanaviå-
ngitsut.
angutip pineKartup nalåne Bradore
Bayime igdlut mardluinausimåput
patdligtailissardlo, tåunalume kingug-
dleK pingårnerpausimagunanpoK, té-
ssame plaissut pinarnagit åmale es-
kimut nuname tamånltul sorssugku-
matorujugssusiméput. kingugdleK
tåuna tupingnångilait erKarsautigalu-
go ukiut ingerdlaneråne KaKortumik
amilingnit perKarnéKissumik pineKar-
tarsimassut.
Strait of Belle Isle avKutigalugo
kisame ikerasak pinenartoK atuat-
dlagparput, tåssa Labradorip New
Foundlandivdlo akornåne ikerasak. i-
kerasak tåuna milit mardluk migssi-
liuinardlugit ikertussuseKarpoK agsut-
dlo sarfardlune. anordlilersitdlune au-
dlarKigpoK kangerdliumanerssup a-
vangnamut anitdlagiåta tungånut.
måna påsivarput ujagkavta KanoK i-
tumik påsissutigssaKarfiginigssait or-
nitavtine takussutigssaicartisavdlugo.
Kavdlunåtsiait Kalåtdlit-nunåta ki-
tånérsuput, sordlulo sujornagut OKa-
rérsugut ilimanarpoK akimut Akili-
nermut ikårKårsimåsassut „Hellu-
land“imik taisimassamingnut, tauva
sarfaK atuatdlagsimåsavåt kujavarter-
simåsavdlutigdlo. nunap tamatuma i-
lå Marklandimik taisimavåt — isu-
maKartoK „Skovland" (nuna orpig-
pagssualik). tauva? aperisinauvugut.
— avKUt suna atordlugo kujavarter-
simåsåpat, nunamime taima taisima-
ssamingne ilatik Kimåsimavåt nunag-
ssinialermata.
aperKutip akiniarnigssånut navsui-
autausinaussut ardlagdlit taisinauvå-
ka. Labradorip kujasigsuane kanger-
dlorujugssuit Kingortut ilånut pula-
tersimasinåuput. Strait of Belle Islep
ikerasånut pulasimasinåuput nunalo
uvavtitutdle avangnåtungåtigut si-
umiarssuit aKumiuinåinit iluarineKa-
rane åmåtaoK Kalåtdlit-nunane naju-
galingnit iluarineitåsassoK. umiarssu-
armik ukiune ardlalingne åtartornig-
ssåkut Kalåtdlit-nunåta pajugtorne-
Karnera kipeKåtånginerussumik i-
ngerdlåneKarsinaulisaoK, åmalo navi-
anartorsiortitåunginigssaK erKarsauti-
galugo umiarssup åtartorneKarnerati-
gut sujuariarneKardlune.
neriutigineicarpoK umiarssuit åtar-
tugkat handelip nangmineK atorfe-
Kartitainit inoKartitaussut amerdline-
Karsinaujumårtut, åmalo neriutigine-
Kardlune umiarssuit taimatut åtartu-
gaussut sulissartut suliumajungnaer-
simanerine agdlåt unigtineKaratik a-
ngalauginarsinåusassut.
it.a
»Jutho« atorungnaerpoK
umiarssuatoKaK tåuna aseror-
terneKartugssångorpoK
umiarssuatoKaK atancinéngitsungit-
sok ®/s Julius Thomsen taineKartar-
tOK „Jutho“mik ilimanarsivOK nunav-
tinukarKigtugssaujungnaertoK. umiar-
ssuaK tåuna 1926-me sanausimavoK
ukiorpagssuarne orssugiagsioKatiging-
nut agssartortautausimavdlune kisa-
lo sorssungnerup kingorna sinerssor-
tautingorsimavdlune. tauvale ukior-
måna Danmarkiminerane misigssor-
neKar tineKarsimavoK aulaj angerne-
Kardlunilo aserorterneKåsassoK. umi-
arssuaK tåuna umiarssuarnut påsisi-
massalingnik misigssorneKarsimavoK
OKautigineKardlunilo iluarsartinarnig-
sså ingminut akilersinåungitsoK. Ber-
lingske Tidende maligdlugo umiar-
ssuaK ima pisoKalisimatigaoK iluar-
sarniåsagaluarune 1 milliunit anguv-
dlugit akeKåsavdlune. taimåitumik
umiarssuarnik misigssuissut handeli-
lo isumaKatigiginarsimåput umiar-
ssuaK aserortmarumavdlugo. taimåi-
kaluartordle sule iluamik isumaKati-
givingneKarsimångilaK. ilimagineKar-
Pok „Disko“ aussamut sinerssortauti-
tut atorneKåsassoK taimåisagpatdlo
umiarssuaK tåuna imarpikut ikårtau-
tigineKartugssatut nautsorssutigine-
KåsångilaK, taimalo umiarssuaK avdla
åma atorfigssaKartitariaKalisaoK.
„Jutho“p atortugssaujungnaernig-
ssåtigut apereutinik ardlalingnik a-
jornartorsiutigssaKalisaoK. taimåitu-
migdlo ihandelip umiarssualiagssamik
titartarigkat pigissane „Hans Hed-
toft“ilo umiarmat unigtinarsimassa-
raluane sarKumerKigsimavai. ilimagi-
neKarpordlo ungasingitsukut Kalåt-
dlit-nunånut ministeriussoK idnuvigi-
ssariaKalisassoK nutåmik umiarssua-
liortitserKUvdlugo. taimatut pissoKå-
sagpat umiarssuagssaK mingnerpåmik
100-nik ilaussoKarsinåusaoK åmalo
„Jutho“mit sukanerungåtsiåsaKalune.
nautsorssutigineKarpoK umiarssuar-
tårtOKåsagune 15—16 knob anguvdlu-
git ingerdlåsinaussariaKartoK.
nunavtinukartautine
åtartoriauseK nutåK
umiarssuautigdlip A. E. Sorensenip umiarssuarfåva „NanoK S" handelimit
åtarforneKarfoK
erKartorneKarérsutut umiarssuau-
tigdlip A. E. Sørensenip umiarssuau-
tigsså novemberip 30-åne Svendborg-
ime singineKarpoK atserneKardlune
„NanoK S“.
umiarssuaK 3110 tonsilik martsime
aprilimilunit inerneKåsangatineKar-
poK. usigisinauvai 116.000 kubikfod,
tamatuma saniatigut Kerititsivianisi-
nauvdlutik 5600 kubikfod, kisalo oli-
anut nerissagssiornigssame atortug-
ssanut tankit 352 kubikmeter migssi-
liordlugit imaKarsinauvdlutik.
mas'kinå umiarssup aKuata tungå-
nipoK, umiarssuvdlo aKua’tungåne i-
laussunut arKaneK-mardlungnut, ma-
skinalerissunut umiarssuvdlo kivfai-
nut inigssiat iput. nålagkersuissarfia
kisalo umiarssup nålagåta aKUgtuisa-
lo inait umiarssup KerKaniput.
„NanoK S“ sikusiutigssatut Kajang-
naitdlisagarujugssuvoK, nåparutåne
sujordlermitdlune sikusiortitdlugo na-
sigtarfik. umiarssuaK 12 knob mig-
ssiliordlugit sukåssuseKartugssatut
nautsorssuneKarpoK.
danskit umiartortitsineråne aitsåt
pissumik handelip umiarssuaK ukiune
tatdlimaugatdlartune åtartorpå. tai-
matut åtartorneK „Bareboat“imik tai-
neKarpox. tåssa umiarssuaK inerpat
sananeKarnera atortuilo misiligtarne-
Karérdluti'k pissusigssam.igsut itut på-
sineKarpata OKartugssaussunitdlo u-
miarssuaK atortugssatut akuerineKar-
pat handelip umiarssuaK nangminér-
dlune inugtalersusavå nangminérdlu-
nilo ingerdlatisavdlugo nangmineK u-
miarssuautimisut plsavdlugo. umiar-
ssuaK handelip umiarssuautaisut pu-
jorfingmigut ilisarnaKuteKåsaoK, téu-
kunatut KalipauteKåsavdlune åtartu-
gaunermilo nalåne handelip umiar-
ssuaisa erfalassuånik erfalassoKésav-
dlune.
handelime OKartugssaussut aperine-
Kardlutik OKarsimåput taimatut åtar-
torneK ardlaligtigut pitsaoKuteKartOK.
ukiune ardlalingne umiarssup åtar-
tornigssåtigut umiarssuit Kalåtdlit-
nunåliartartut handelip nangmineK
pigissamisut oKautigisinaussånik ilag-
ssarsineKarput pingitsorane Kalåtdlit-
nunånut agssartuissugssamik åmalo
umiarssup aKumiue Kalåtdlit-nunåli-
artarnermingne tamåne ingmikut a-
jornartorsiutaussunik påsisimassag-
dlit handelip Kangale atorfeKartita-
riuarsimassai ukiune aggersunisaoK
handelimit atorfeKartineKåinarsinau-
lerdlutik. teknikikut angussat pitså-
ngoriartoraluartut Kalåtdlit-nunane
nik påsisimassaKardluartut pissaria-
nik påsisimassaKardluartut pissaria-
KartineKartuarput. handelimit OKauti-
gineKarpoK taimatut årKigssussineK
ujarKanik misigssuinermut
aningaussarpagssuit atusassut
månamut misigssuinerme aningaussat atugagssångortitaussar-
tut ikigpatdlaKaut
siniarKigtariaKartarmata ingmikut
sulivfigssaK misigssuissarfigssaK pi-
ssariaKaraluarpOK. taimatut utersima-
lernerme misigssuinigssamut aningau-
ssat atautsikut taplssutaussartut er-
Karsautiginagit aningaussat ujarag-
siornerme atortariaKaraluartut katit-
dlutik 4—5 miil. kruninit ikingneru-
sangikaluarput. ujaragsiornermut tu-
ngassumik aningaussartutaussartut
måna atautsimortumik misigssorne-
Kalerput ujaragsiornermut tungassu-
nik inatsisigssatut sujunersuissartu-
nit. nalunångilaK ilumut pissariaKar-
toK aningaussat amerdlanerussut uja-
ragsiornerme atugagssatut akuerssi-
ssutigineKarnigssait, tåssa taimatut
misigssuineK nåmaginartumik inger-
dlåneKåsagpat.
Danmarkime måkarma
niorKutigineKarnerpaussoK...'
fciViW:'r:,.:;;
Labradorime igdluvigånguit ilåt,
anguf såmerdleK merKulingniartu-
vok 71-inik ukiulik. 21 -nik méra-
KarpoK kingugdlerdio ukiut mar-
dlungitsufdlunit uforKaussuseKar-
poK. mardloriéinardlune nuliaKar-
nikugaluarpoK.
lassartorujugssuvOK umiartorfikumi-
naitdlivdlune. imaK tamåna puissit,
arferit sårugdligitdlo najugavigssua-
råt tupingnångitsumigdlume piniariat
aulisartutdle Kangarssuardle tamåne
piniartarfingnåKarput.
ikerasåtaoK tamåna sikuniassoru-
jugssuvoK. sikut tamåko avangnånit
aggerdlutik tamaunga unerarsinau-
ssarput ingerdlaniarfiusinauj ungnaer-
tivigdlugo.
avKutigssarput pisangavdluta Kiner-
Kigsårparput ingerdlavigisinåusane-
rigput påsiniardlugo. ajusagunånging-
mat autdlarpugut. kangivtine New
Foundlandip sineriå ersserKeKaoK ki-
tånilo Labradorip sineriå. iluliarujug-
ssuit saniorKutarpavut seKernup sar-
Karsimassaringatik tamalårpagssuar-
nik Kalipausersorsimassut.
ikerasaup timåta ilarujugssuane mi-
sigssuivdlutalo ingerdlagaluarpugut
ujagkavta ilisarnautigisinaussainik
sujumuingitsuvigdluta. tamånalume
påsisinauvdluarsorårput nuna taimåi-
tOK Kavdlunåtsiainut kajungernartu-
sorinångingmat, tåssa inungnut ner-
ssutautilingnut nunagssatut piuku-
nauteKarane.
Vinlandip nalunartuanut
påsissutigssaK?
umiarssuårarput „Halten" inger-
Hopla - man kom-
mer i perlehumør,
bare på en enkelt
skefuld
KRUSCHEN-salt /
i morgenkaffen! /(
Man bli’r let i /
hovedet, slank om
maven, og kvik
over det hele.
Humørfolk verden
rundt ta’r
KRUSCHEN.
- Prøv selv!
Fra en hytte i Labrador. Manden
fil venstre er pelsjæger og 71 år.
Han har 21 børn — det sidste fik
han for et halvt år siden. Han er
gift tor anden gang.
nerdlugo kujavarterdlutik åmale New
Foundlandip kimut sineriå sinerdlu-
go kujémukarsimasinauvdlutik, sor-
dlume åma taimatordluinardle New
Foundlandip kangimut sineriå sinl-
nardlugo kujåmukarsimasinaussut. tå-
ssa isumaga maligdlugo sisamat Ki-
nigagssåuput. ardlalingnik pissuteKar-
dlunga — kingorna navsuiarumågkav-
nik isumaKarneruvigpunga imåinékut
ingerdlanermingne New Foundlandip
avangnamut sineriå nunasiarerKårsi-
måsagåt. nuna tamåna inungnut a-
vangnåmiunut takujuminartumik
naggorissuseKarpoK tauvalo inuit u-
ngasigsorssuarmik ingerdlaordlutik
nunamik taimåitumik takuvdlutik Ki-
måinardlugo unigfiginiarsimåsångiku-
niko tupingnåsagaluarpoK.
New Foundlandip avangnå tungå i-
lisimangåtsialerérnikuvara pingårtu-
mik misigssuivdlunga tingmissartor-
tarnivne sujornångorpordle. kisalo
autdlarnersautigalugo umiarssuardlu-
nga misigssuisimanivkut igdlukunik
tamåne takussaKarnikuvunga isumaga
maligdlugo misigssordluartariaKavig-
sunik.
tauva aKuterput ipiterparput New
Foundlandivdlo avangnåtungåta sine-
riånut såterdluta.
juinik alugsaut atausTnardlunit uvdlakut
kavfisugagssaK akularsimagåine taigssaun-
gitsumik isunugigsinartarpoK. niaKorig-
sinartarpoK, nakitdlinartarpoK, sutdlo ta-
marmik eKaitdlisardlutik. silarssuarme i-
nuit isumagigsartortaisa KRUSCHEN
nerissarpat.
KRUSCHEN
Kalåtdlit-nunåta ujarKatigut misig-
ssuivfigineKarnera pissusigssatut nå-
maginartumik ingerdlésagune ani-
ngaussagssaKartineKartariaKarsima-
galuarpoK 4—5 mili. krunit anguvdlu-
git. tåukulo saniatigut åma ingmikut
aningaussagssaKartariaKaraluarpoK
misigssuissarfigssap pilersineKarnig-
ssånut ujaragsiortut Kalåtdlit-nunå-
nérérdlutik uternermikut pigssarsia-
mingnik misigssuissarfigssanik. Ka-
låtdlit-nunåne ujaragsiortut nåla-
gauvfingmit ingerdlåneKartut ani-
ngaussakitdliorpatdlårsimåput. uja-
ragsiortut pissortåta magister K. El-
litsgård-Rasmussenip ujaragsiortut i-
luamik sulisagunik KanoK aningau-
ssatigut isumagineKartariaKaraluar-
nerat nautsorssorsknavå imaisivdlu-
go: ujaragsiortoK atausinaK uvdlune
100-ne sulissugssatut Kalåtdlit-nunå-
nukartisagåine mingnerpåmik ake-
KartugssauvoK 10.000 krunit inorna-
git. ujaragsiortoK sulisinåungilaK iki-
orteKångikune taimåitumigdlo aussat
tamaisa avdlatut ajornartumik inuit
100-t autdlartitariaKartaraluarput.
taimåitumigdlo akigssarsiåinarnut,
nerissagssarsiutinut atortugssanut av-
dlanutdlo mingnerpåmik 1 mili. kru-
nit atortariaKaraluardlutik. tåukunu-
nga ilånguneKåsåput ilisimassagssar-
siornerme tamarme atortugssat atu-
gagssat, sordlo tovKit, tamåkua nug-
tartarnigssånut aningaussartutigssat
— tåssa pujortulérKat tingmissartut-
dlunit atordlugit, Kalåtdlit-nunånilo
angalaniardlune periauseK erKaxsau-
figalugo tamåko 1 miil. krunit inor-
dlugit nautsorssuneKarsinåungitdlat.
ujaragsiortut angalanermingne pig-
ssarsiaisa amerdlanerssait avalaut-
dlugit aitsåt misigssorKigdlugitdlo på-
Fiskenetfabriken
»DANMARK«
J. C. Tvede A/s
Helsingør
Fiskenet og garn
Kalut Kagssutitdlo
Kvindelige plejeelever ,
Ved Statens Åndssvageforsorg, For-
sorgscentret for Vestsjælland og Grøn-
land, Andersvænge, Slagelse, søges til
1. marts eller senere nogle flinke unge
piger ikke under 18 år.
Den månedlige løn udgør det tørste
år kr. 231,—, det andet år kr. 462,— og
det tredie år kr. 577,50 + tillæg for af-
ten-, nat- og søndagstjeneste. Desuden
ydes tri station, vask og tjenestedragt.
Efter uddannelsen kan forventes an-
sættelse i tjenestemandsstilling.
Ansøgningsskema og brochure om
uddannelsen fås ved skriftlig henven-
delse til
Forstanderinden,
Andersvænge, Slagelse
GLADE MÆND
OG KONER
ager KRUSCHEN hverdag
angutic arnatdlo
uvdlut tamaisa KRUSCIfENpissarpåt!
nukigssak nåmagtOK - Kruschen-ip tara-
11