Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 2

Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 2
atuartartut agdlagait tåssa ajornarsivingnerdlune KuleKutsiussåkut erKarsautigåra nu- naKarfingne Kavsine ajoKigssaileKine- Kalernikut ilagingne sulissugssatigut mérKatdlo iliniartitaunerisigut ajor- narsileriartuinarnerup OKiliatdlagti- niarnigsså sujunertaralugo ajOKit a- tuarfiat atausiardlunilunit atoratdlar- sinåunginersoK. tusaréraluarpara 1961-ime lands- rådip atautsiminerane tamåna entai- neKaraluarmat skoledirektøre akisi- massoK skoledirektione isumaKartOK ajOKit atuarfiat uvdluvtinut nalerKu- tingitsoK agdlåt ajornartorsioraluar- fiup nalåne. atugagssaujungnaivigsi- maneratale pissuterpiå taineKångilaK, ilimagårale isuma månaussoK: uv- dluvtine iliniartitaunerup pitsångor- sagaorugtorfiata nalåne iliniarfik tåuna atusavdlugo mikivatdlårineKa- lersimassoK. kisiåne sordluna pigssaileKineK tai- ma agtigilersitdlugo nunaKarférKat sulivfiginiarnerinut sule iluaKutausi- naugaluartoK, agdlåt uvdluvta nalå- ne. uvdluvtinume sule nalerKutingi- nerussoK atorneKalerpoK avdlatut a- jornartumik ,,tiguinagkat“-(gut) ator- tariaKalerdlutik. tamåna uvanga Ka- nga pissutsinut kateketskolip atugau- nerata sujornagut pissusiusimassunut utersårnertut issigåra. igdloKarfingne pitsångorsainiarne- Kartitdlugo nunaKarfingne mingneru- ssune tamatumuna ajornartorsiuleri- artorneK ernarsautigalugo norKaiu- mernaKaoK, igdloKarfingnime skole- hjemit atugauleriartorniarnerat arré- KaoK, atugauleraluarpatalunlme er- Kåmiussut mérartait tamarmik igdlo- Karfiliarsinåungitdlat tamåkunani- saordlo iliniartitauneK pissariaeruti- sångilaK. pingårtumik piniartoKarfiu- ssune igdloKarfit nunaKarférKanik a- valeKuteKartariaKarnerat takuneKa- rérsimavoK, tamåkualume ajoKigssai- leninerat agdliartuinartoK KanoK iliu- seKartoKångigpatdlo agdliartuinåsa- gunardlune. ajornartorsiorneK tamåna ikiorserniartariaKalerpoK. ilumutdle imailiortOKarsinaugalua- rune: angnerussumik atorneKarsinåu- ngigpat atausiardlunilunit kateket- skolimut iliniartugssarsiortoKardlune iliniartugssat amerdlåssusigssait taiv- dlugit. inusugtorpagssuime akornånit piumassoKångitsorsinåungikaluarpoK. taimailiornikutdlo a j oKigssaKångitsut ajoKertårtineKåsagaluardlutik. åma Tunume ajoKigssaileKineK pi- ssutigalugo KanoK-iliortoKarsimanera iluarinartuvoK, kitånisaoK atorneKar- sinaugune iluaKutausinåusagaluardlu- ne, kitåtame ilåne ajornartorsiorneK Tunumit mingnerugunångingmat. Jørgen Petersen NiaKornat Hår nyt LIV Vil De ha' sukces - brug BRYLCREEM Moderne mænd bruger hver dag Brylcreem, for Brylcreem får håret til at sidde perfekt og naturligt hele dagen — uden at fedte. Gør det bedste for Deres hår, brug Brylcreem. Grønlandsk vejr er GA-IOL vejr Det er i disse måneder, De mere end nogensinde har brug for en pakke Ga-Jol. Den lindrer halsen og giver omgående en frisk og behagelig ånde A S GALLE & JESSEN l.ev. lit del kfil. danske hof palasip Lindip agdlagånut akissut palasip Lindip Atuagagdliutine ag- dlagå „nålagkersuinerup tungåtigut kristumiussutsikut ingerdlatsineK“mik KuleKutalik atuariaravko agdlauseri- ssaminut tungavigisså pivdlugo ag- dlagaKalårniarpunga, pingårtumik ag- dlauserissame naggatåne „anersåkut sitdlimaniarneK“mut tungassumik er- Kartugai pivdlugit. palase Lind agdlagpoK „issertugau- gunångitsoK peKatigigfik tåuna Ame- rikame aningaussautiligssuarnik tu- nuleKånguatsiartoK“. tamatumunga atuagaK uparuaru- mavdlugo OKautigiumavara ateKartoK „Frank Buchmannip issertugai" a- tuagkavdlo Kupernerisa 18—19-iat, tå- ssanilo agdlagsimassut: „Buchmann a- ningaussanut mianerssortorujugssuvoK een øringuardlo tamåt nautsorssuga- rerKigsårdlugo. agdlagkanik nagsiu- ssaKångisåinarpoK ilisimagångamiuk inugssånut ingerdlatinarneKarsinau- ssut. asiussoKarnigsså umigssugarå, taimåitordle suliariniagkame nåmag- sineKarnigssånut aningaussat aulaja- ngissutingisåinarpai. misigssorKårtar- på perKigsårtumik suliariniagagssaK ajungitsunersoK, tamånalo påsigånga- miuk ugperdlune ingerdlatitsissartoK. sordlo inuit 250-it migssåne amerdla- tigissut issigingnårtitsinermutdlo a- tortugssait silarssuarmik kaujatdlai- sitdlugit angalaortisimavai 50.000 km- inik isorartutigissumut angalassug- ssat, naugdlo angalanigssåt tamåt ani- ngaussagssaicartingikaluardlugo ugpe- risimavå Gutip ikiuneratigut angala- ssugssat tikitagagssamingne pissaria- Kartitamingnik ikiorneKartarumårtut. ukiut 50-it ingerdlaneråne unigtisi- naussaminik pigissaKarpatdlårsimå- ngilaK, taimåitordle KanoK iliuserissa- .riaKagkaminut tamatigut nåmagtu- mik peKartuåinardlune". ilåne Bombayimititdlugo avisilior- tut aperssorujugssuarpåt amerika- miut milliuniutiligssuit inuit OKartar- nerat maligdlugo angutip tåussuma suliånut aningaussalissartut kikuner- sut, taimale aperssorneKalerame a- ngut tåuna ilumordlune nalunaiaisi- mavoK, OKardlune: peKatigigfik „aner- såkut sitdlimaniarneK" aningaussaler- sugauvoK inuit tusintiligpagssuit tu- nissutaisigut, Kavsitigut angisorssu- ingikaluartunik, pigigsårtorssunerdlo pissutigingikaluardlugo inungnitdle suliariniagkap pingåssusianik påsing- nigsimassunit tunissutaussut. tauva naggasiutdlugo erKaigamiuk inoKar- toK OKartartunik sulivfigssuautilig- ssuit aningaussauteKaKissut ikiunera- tigut suliane aningaussalerneKartar- toK oKarpoK Kungujugdlunilo: „ilåne ilumuvigdlunga kigsautigissaraluar- akikitdlissarujugssuit akiussartut agfåt migss. arnat singusait agdlagdlit inersi- massunut 6,85, si'ngusit takisut arna- nut 8,85, niviarsiarKanut singusit 4,85. nukagpiarKanut Kardlit utini- kussat nlngusut 2-nit 6-inut ukiu- lingnut 11,85, 8-nit 14-lnut ukiullng- nut 14,85. niviarsiarKanut Kardlit ta- kisåt ama taima itut taimatut akig- dlit. arnanut Kardlit takisut 14,85. angutinut Kardlit 19,85. kjolet arna- nut Terylenet tamalånik angissusig- dlit tamanigdlo Kalipautigdlit 39,85. mérKanut kjolet, tamanik angissu- sigdlit, terylene 15,85—19,85. mérKa- nut ilupaKutit ilue merKUluagdlit, niviarsiarKanut, angissutsit tamalåt 1,98. igsiavingnut Kågssiat skum- fummit 98 øre. sialugsiutit nylonit ssuarniutit italiamiut sanåve arna- nut angutinutdlo, angissutsit tama- låt, Kassertut, tungujuårtut, Korsor- palugtut 47,85. niviarsiarKanut 1-mit 3-nut ukiulingnut kjolet agdlagdlit 3,98. niviarsiarKanut kjolet, tamanik angissusigdlit 5,85. arnanut kjolet agdlagdlit, angisunik angissusigdlit 8,85, kjolet nårtfisit 5,85. naussilsi- vingnut, Kalianut anérsuartarfing- nutdlo igalårtagssiat 120 cm siligti- tigissut meterimut 3,98. Cowboyit Kardlé takisOt sigtartugdlit, tungu- jortut sungårtutdlo 9,85. sulivdlune kitilit 3,85, kitilit takisOt tåkajånlk ågdlit 8,85. angutinut alersit naitsut crepet 2,98. arnanut alersit netny- lonit katineKångitsut 0,98, 1,98 åma 2,98, crepnylonit 3,98. nukagpiarKa- nut Kardlit polysterit 2-nit 6-inut u- kiulingnut 11,85, 8-nit 14-inut ukiu- lingnut 11,85. niviarsiarKanut Kardlit takisut taimatut akigdlit. alersit naitsut crepenylonit arnanut niviar- starKanutdlo, tamalånik angissusig- dlit 1,98. tæppenut atdleKutagssiat skumgummit 100X200 9,85. eKåtigssat 33 øre. mérKanut Kardlit Kfitigut u- jatsiutaussagdlit 1-nit 5-nut 4,98. i- nersimassunut tungit 6,85. Kipiup pQa 10,85. akitsip pila 1,98. naterssuit kinamiut suliait 85X175 18,85, 155X200 38,85. tungmarfit 5.85. atdlarutit pa- nertåtit, agdlagdlit 1.39. såliaKutit 0,98, sakiaKutaussagdlit 2,98. ikitsi- sit portat 0,69. ikitsissuit pårtat 0,45. igfianut Kagdlersugkanut påpiarar- tagssat 0,38. nasartautit nylonit åssl- gingmik Kalipautigdlit 3,49. anguti- nut kåkigsarfit arfinigdlit 3,98. ni- viarsiarKanut ateKUtit agdlagdlit ta- malånik angissusigdlit 5,85, inersi- massunut 7,85. arnanut ånoråt (blu- ser) agdlagdlit 6,85. inersimassunut Kipigssuit ikiagdlit 29,85. inersima- ssunut 5,98. mérårKanut tujOluit nasagdlit 2,98. taskit plasticit angisåt sitserneK a- lortut 35X40 migss. angissusigdlit 1,49. pileriså rutine takungisangnik pi- niagaKarniaruvit .... agdlagfiginiar- tigut, tamaisa pigåvut. Varehuset HORNUM Helgesvej 4, København F. akiligagsséngordlugit frimærkingordlugitdltinit akigssait nagsiiineKarsinåuput para inuit taimatut OKartarnerat iiu- musassoK“. ilånilume taimatut pissoKarsima- vok. Amerikame angutit pisunerssai- sa ilåta ilåne Buchmannip pisinåussu- sia takusimavdlugo Kinuvigisimavå sulivfiutine pissortauvfigerKuvdlugo. angutip tåussuma Buchmann sulivfe- Karfigssånik igdlussårssuåravigssuar- mik neKerorfigå suleKatigssainik ani- ngaussanigdlo kigdleKångitsussånik. kisiåne Buchmannip påsilertorsimavå angutip tåussuma taimatut neKeror- nermigut sujunertarigå sulinine nå- kutigilerumavdlugo. taimåitumik Buchmann KujåinarsimavoK. Buch- mann ilisimatineKarsimavoK angutip uma neKerorutai tigujumångikunigit ilimagisinaugå angutit avdlat ameri- kamiut ikiutigisinaussåinik pisinau- jungnaernigssane. Buchmannile ima akisimavoK: „Gute nålagtariaKarpara, inuit pinagit. Gutip ikiorumårpåtigut. Frank Buchmannip suliniarneratalo autdlarnersimaneranut pissutaussoK unauginarpoK angutip tåussuma Kris- tusip såningassulianik ilisarssisimane- ra, såningassuligdlo tåuna avKutiga- lugo Gutip asangningnerata nangmi- neK Gutimit avigsårsimanerujugssua- raluame pérsimaneranik ugpernera. ilåne angut tåuna ima agdlagpoK: „påsissara KanoK Kristuse avKutiga- lugo Gutip tungånut ungasigtigilera- luarsimanera ikårtarfilerneKartordlu- sok åmalo nutåmik inorKussaulersi- massungalusoK ilisimaleravko OKalug- fingmit angerdlarpunga aulajangivig- dlunga misigissara tamåna inoKativ- nut åma KanoK iliordlunga misigiti- niarniarumårnerdlugo aulajangerdlu- nga. tauva Amerikame pissortaussu- nut arfinilingnut umigssorsimassara- luavnutdlo agdlagpunga OKalugtut- dlugitdlo sumik misigissaKarsimaniv- nik åmalo såningassugdlip atånilera- ma sok ingminuinaK isumaliutigissa- riaKarsimassunga, uvanga nangmineK ajortika kisisa erKarsautigissariaKar- simagivka agdlagkavnut autdlarKau- titut tamatigut ima autdlartitarpunga: „ila såningassulik issigileravko, såningassulik tåuna ånaussissima to- Kusarfigisimasså, tauva pisussutit issigissåka sujung- naerput uvangalo pingårutiginasugissåka nunguput". tamatuma kingunerå angut tåuna inunine tamåkerdlugo sulinialermat påsitiniardlugo Kristuse inuit inune- rat tamåkerdlugo nålagaussugssau- ssok ikommunistiugaluarune kitåmiu- galuarunilunit. tamånauvoK angutip tåussuma mi- sigisimasså Kristusip såningassulia- nik nåpitsisimanerme kingorna pi- ssugssauvfigilersimassututdlo påsisi- masså, nuname sumilunit inine aper- Kutiginago. agdlagaK una agdlagpara uparuå- ngitsorsinåunginavko kalåtdlit kikut- dlo avdlat avisimik atuartugssat su- liniaKatigit „anersåkut sitdlimaniar- nermik“ sujunertaKartut tåssåunging- mata palasip Lindip agdlauserissåtut itut. kialunit atuagkamik tåssånga „Frank Buchmannip issertugainik" atuartup nangmineK suna pineKartoK påsiumårpå. Kristen Kristensen, Lichtenau. ivdlit påsiviuk? nuånerpatdlångitsumik nalunaeru- teKartorpoK A/G-kut nåpautipalåK TB-lo pivdlugit nalunaerutikut sar- Kumersukut. sujugdlermik kisitsisit taineKartut agsorujugssuaK nanerti- narput nåpauteKartut amerdliartui- narmata. åssigingitsunit pissutsit tamåko u- paruarnøKartarput pingårtumigdlo nå- pautipalåK pivdlugo OKatdlineKangåt- siarneKarérsimavoK. tupigingitsugag- ssåungilardle agdlauserissausimassut pingårtumik inusugtorpagssuarnit su- supagineKarsimangmata, ernginar- dluinardlo puigugausimavdlutik. uv- dlumikume agdlåt sordlo imaileriar- tortoK: OKauserpagssuit pissutsitdlo issornartut pivdlugit agdlauserissau- galuit asule iluaKutaunatik kigdlor- mut kinguneKéinartut. Kavsinik åsser- sutausinaussunik navssårsinauvdluar- pugut, kisiånile nalunaKaoK iluaKU- tausimésanersut. uvdlumikut isumat åssigingitsut sarKumerartuartitdlugit åma inusugtoK asulértoK nunavtine påtsivérukiartorpoK. perorsaivfigine- Karnera ilåtigut ima såkortutigaoK agdlåt nalunarsivdlune avKutigssaK sordliunersoK iluanårdluarfiussug- ssaK, aulisarneK erKåisångikåine. su- liniaraluarpoK, nunavtinutdle Kavdlu- nåt tikerartuarnermit inuniarnera ar- tornarsisineKariartorpoK, suliagssara- luime Kavdlunånit tiguneKartarput tåukua pikorissutsimikut Kavsériåu- mik sukaneruvdlutigdlo angussaKar- nerusangmata. taimatut inusugtoK kalåleK issornartorsiutigineKarpoK i- ssigingnåginartoK. åmalo kingunerå Kavdlunåt pitsaussuinavigssuit nuna- lisineKartångingmata. uvagume ka- låtdlit ilitsorilerpugut Kavdlunåt-nu- nånut atagavta inugtavut iliniarfig- ssaralugit, tåssauvordlo åma pissutau- ssoK sungitsunik iluaKutigssåungitsu- nigdlo nunavtinut erKussuineK, tåssa- lo ilåtigut puiorneKarsinaussartoK. amerdlanertigume pitsaussuinavigssu- neK ajorput, suna tamatumunga pi- ssutaussoK ersserKigpoK. inusugtorme sulissartunit iliniarusugkaluartoK i- kiorneKarusugkaluartordle kigdlormut ingerdlåneKartarpoK, nuånerpatdlå- ngitsumigdlo kinguneKartåinardlune. inusugtussugut påsissariaKalerpar- put KanoK sujunigssavtine nunavta issigineKarnera pingårtigissoK kisitsi- sime uvagut nangmineK nunavta issi- gineKarneranut tuniussavut nåpauti- palåp atugaunerata tungågut tugdlu- ssutigineKarnaviångitdlat, imaKalo ig- dlaruautigssåinångorsinauvugut. inug- pagssuaKarporme Kavsinik tamåna pivdlugo nikanartitsinartunik. ilua- Kutigssauniartunik tamavta angussa- KarniartariaKarpugut pitsaunerussoK anguniardlugo, OKautsitdlo isumåt Ka- nordlo uvavtinit piumassaKartut på- siniartardlugit. isumaKarpunga OKausinaK nåma- gungnailersoK såkortunerussumigdlo iliornikut akiorniarneKalisassoK asu- lérnerssuaK. sordlanigkiartusaguvtame inuiaKatigit kalåliussugut inusugtor- tavut sujunigssame isumavdluarfigi- ssat nåmaginartumik angussaKarna- viéngitdlat. Gymnasieelev Kristian Olsen Sorø Akademi. atuartartut agdlagait Klip. 3-me nangisåput imerusuerdlunilo 2

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.