Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 14

atuarfit, inutigssarsiutit igdluliatdlo
sipårniarnermit erKorneKasasimangitsut
sapingisatigutdle sipartonartugssaungmat, Kangerdlugssuarme
mitarfiup igdlutigssånik sananigsså kinguarlmeKartugssaussoK
nunavtmut ministerip Mikael Gamip oKautiga
Kalåtdlit-nunåne kinguarsimavfiu-
simagaluartut Kavsit ineriartortitau-
nerat peuatigalugo inuit sonutigissa-
Karnerat agdlisimavoK perérsimassut
plnarnagit åmale pissugssat pivdlugit.
sujumut issiginiarssarititdlune åni-
långanartoKarsinaunera pissusigssa-
misordluinarpoK atuagagssiatigut ra-
diukutdlo nutårsiagssaicarångat er-
Kartuissunik Danmarkime sanaortor-
nerup unigtitauneranik ilevKårniar-
nernigdlo ingmikut itdluinartunik.
Atuagagdliutit atuartartue ilevKår-
niarnerit tamåko Kalåtdlit-nunånut
KanoK suniuteKamigssånik påsisilåru-
mavdlugit Kalåtdlit-nunåta ministe-
ria, Mikael Gam, OKaloKatigilåruma-
simavarput.
— aningaussat nålagauvfiup ukiu-
mut atugagssai pivdlugit aulajanger-
sagagssat folketingimut sarKumiune-
KarKårtugssaungmata folketingimitdlo
akuerineKarKårtugssauvdlutik aper-
Kumut tamatumunga tungassut må-
nåkut soruname iluamik oKautigine-
Karsinåungikatdlarput, taima mini-
stere OKarpoK. taimåitordle nautsor-
ssutigårput sujunersutivut atortine-
Karsinåusassut, taimåisagpatdlo ta-
måna nåmaginartitugssauvarput.
— sujornamut sanigdliussineKarsi-
nauva?
—- sujornagut sanigdliutdlugit ka-
låtdlinut inuiaicatigingnut taimatu-
ngajak itugssåuput. sanaortugkåme
pivdlugit maligtariniarneKartoK imåi-
Pok påsineKardluinarsimavdlune ine-
riartornermut Kalåtdlit-nunåtalo i-
nuinut tungassut ikilisisagaluaråine
umassumik ilångarterinertut agdlåt
malungniutugssauvdlutik.
taimåitordle sipårfiusinaussutigut
sipårneKartugssauvoK, åma Kalåtdlit-
nunånut tungassutigut, taimåitumik
ilungersutigårput Kalåtdlit-nunåta i-
nuisa sipårniarnermit sapingisamik
erKorneKarnavérsårnigssåt. sipårniar-
nerit Kangerdlugssuarme mitarfingme
sanaortorneK erKornerusagunarpåt.
sanaortugagssat kinguartineKaratdlar-
simåput, sorunalume tamåna angala-
ssunut Kangerdlugssuarmik avKusår-
sissunut nuånitsumik nagsataxarsl-
nauvdluarpoK, sorunalume åma i-
nungnut angalassunik sulissussissu-
nut, avdlatutdle ajornaKaoK.
Kalåtdlit-nunåta inuinut tungassut
pivdlugit isumaKarnarpoK inussutig-
ssarsiornermut, atuarfingnut igdlug-
ssanutdlo tungassutigut — tamåko
ukiune måkunane pingårtitdlugit sa-
naortortariaKartutut isumaKarfigisså-
ka — 1963-ime kigsautigissavut na-
lerKiltut erxutitdlugit sanaortugagssa-
TOMS FABRIKKER A/S
Leverandør til det Kgl. Danske Hof
GULD BARRE
Den lækreste De kan tænke Dem! Danmarks mest solgte
chokolade
mamardluinåssusia usseriåsagit aitsåt tåssa!
Danmarkime sukulåtit pisiariumaneKarnerssåt
Lige hvad De trænger til
atago dicdtdridsagit
GULDKARAMELi
___________j
ingmivsinut nudnårutigssl-
gitse kukarnåt
Toms Guld Karamel
r""™
Glæd hinanden med en
Toms Guld Karamel
nut pilerssårut autdlarnersinåusagig-
put. taimåitordle åma sanaortugagssat
pingårnerussunit tåukunånga taine-
Kartunit avdlaunerussunik ilaxåså-
put. ilimanauteKarpoK igdluliorner-
mut tungassutigut sanaortugkat ag-
dlisineKarsinaunigssånut tungavig-
ssanarsinaussoK, tamånalo sule ilua-
mik aulajangivfigineKångilaK.
tamatumunga atatitdlugo såkor-
tumik ersserKigsarumavara Dan-
markime aningaussat tungaisigut
sipårniarneKaraluaKissoK suli-
ssartunigdlo pingårtumik igdlu-
liortartunik sulissugssaileKineKara-
luartoK Kalåtdlit-nunåne ineriar-
tornermut Kalåtdlit-nunåtalo inui-
nut påsingningneK angnerpåK er-
ssersineKarsimangmat.
nuna kinguarsimassungilaK
— ilåne tusarnartarpoK Kalåtdlit-
nunåt nunavta ilåtut ineriartorsimå-
ngitsutut (U-land) taineKartartoK, i-
ssigingningneK tamåna isumaieati-
gaiuk?
—■ Kalåtdlit-nunåt nunatut ineriar-
torsimångitsutut taineKarsinaunersoK
agssortussutigineKarsinauvoK, erni-
nardle OKartariaKarpoK uvdluinarne
OKalugtarnerput maligdlugo nunamik
ineriartorsimångitsumik påsingnigtar-
nerput nåpertordlugo Kalåtdlit-nu-
nåt taimåingitsoK, åmalo nunat avdlat
Kalåtdlit-nunånik nunatut ineriartor-
simångitsutut issigingningnigssåt piu-
massaringikigput. kisiåne ineriartor-
nermut tungassut kisisa erKarsautigi-
guvtigik isumaKatigigsinauvdluarpu-
gut Kalåtdlit-nunåt tåssaussoK nuna
ineriartorfiussoK, nuna ineriartomig-
ssamik pissariaKartitsissoK måssa nu-
natut ineriartortitsiviussutut uvdlu-
mikut nunat tamalåt ikiutåinik pi-
ssartutut kinguarsimatiglngikaluar-
tOK.
Kalåtdlit-nunåta nunatut u-land-
ivigtut issigineKarsinåungineranut er-
sserKigsautitut pfssusigssamisusaoK a-
ningaussat Marshallip ikiutigssiaisa
sivnerisa atortitaunigssånik sujuner-
sut tåisavdlugo. sujunersutigineKarsi-
mavoK aningaussat tåuko sivnere nu-
nanut kinguarsimassunut ikiutigssatut
atorneKåsassut tapersersutauvdlutik
atuarfingnut atorfeKarfingnutdlo inu-
sugtut nunanit 'kinguarsimanerussu-
nit pissut iliniagaKarfigisinaussåinut,
sordlo måne Danmarkime Den inter-
nationale Højskolemut.
imaKa inuit ilåinut apemutigeru-
sungnardluinarsinauvoK aningaussat
Marshallip ikiutigssiaisa sivnerisa a-
tugagssdngortineKarneråne Kalåtdlit-
nunåt ilaussariaKarsimagaluarnersoK.
soruname taimåitoKarsinaunigsså mi-
sigssorsimavara, misigssuineruvdle ki-
ngunerå ilimagisimassara: aningau-
ssat taimåitut Kalåtdlit-nunånut tu-
ngdngitdlat Kalåtdlit-nunåt Dan-
markip nålagauvfiata ilagingmago.
taimåitumik aningaussat tamarmik
nunanut ineriartornikut kinguarsima-
ssunut atugagssångortineKarput.
nunat kinguarsimassut pivdlugit ag-
dlagfik pilerdlåK pivdlugo taimåipor-
taoK. ikiutigssat agdlagfiup tåussuma
atugagssångortitai sumitdlunit pissu-
galuarunik Kalåtdlit-nunånut atugag-
ssångortineKarsinåungitdlat.
— sanaortugagssat pivdlugit piler-
ssårutit erKartortitdlugit pingårtitdlu-
go taivat inussutigssarsiornermut, a-
tuarfingnut igdlugssanutdlo tunga-
ssut pingårnerpårtaussut, ikiuissar-
nermume tungassut (sociale) KanoK
ipat?
— tåuko OKauseKarfigiumavåka i-
kiuissarnermut tungassut atåssuteKa-
ngåtsiaKingmata sanaortorfiussugssa-
nut pingasunut tainenarérsunut.
1950-ime piorsainerup autdlartine-
rane påsineKarpoK aperKutit ikiui-
ssarnermut tungassut tåssaussut Ka-
låtdlit-nunåne rådit iluarsartuneKar-
Kåmersut nangmingneK isumagisi-
nauvdlugitdlo nåmagsiniarsinaugait
akitsutitigut landskassep isertitaisi-
gut. taimåitumik ikiuissarnermut tu-
ngassut landsrådimut kommunal-
bestyrelsenutdlo suliagssångortine-
Karsimåput.
kalatdlit suliniardluarnerat
tåuko tåssaulerput kalåtdlit nang-
mingneK suliagssait, sutdlo tamaisa a-
tautsimut issigalugit OKartariaKarpoK
— mingnerungitsumik suliagssat i-
kiuissarnermut tungassut suliagssat-
dio avdlat landskassep ikiutigssai a-
tordlugit kalåtdlinit ingerdldneKartut
— sulivdluarneKarsimassoK inuiaKati-
gingnutdlo tungassutigut nersortaria-
Kardluinartumik sulissussineKarsima-
ssok. 1960-imit Grønlandsudvalgime,
udvalgi p suliagssaisa ilagingmåssug-
taoK ingerdlatsinermut tungassut ta-
måko misigssusavdlugit, åma nersu-
taussunik OKauseKartOKarsimavoK på-
sineKarsimavdlunilo tamatumane nå-
mag sineKarsimassut tungavigssauv-
dluinartussut kommunit nangming-
nérdlutik ingerdlatsiniarnerata ineri-
artortineKåinarnigssånut.
måssa suliat ikiuissarnermut tunga-
ssut landsrådip kommunalbestyrelset-
dlo suliarisimassait nersornardluinar-
dlutik iluarineKartutut issigineKarsi-
naugaluartut taimåitOK uvdlumikut
Kalåtdlit-nunåne ikiuissarnermut tu-
dansklt ktlnglkuinlk pllersuissok
ngassut tamarmik iluarsartussivigine-
Karnigssåt pissariaKalersutut isuma-
KarfigineKalersimavoK. tamåna lands-
rådip påsivdluinarsimavå, taimåitu-
migdlo atorfinigtisimavå socialins-
pektør Kaj V. Petersen Randersimit
pissoK, tåunalo ukiune kingugdlerne
angalassarnermigut pissutsinik påsi-
niaisimavoK åmalo Kalåtdlit-nunåne
ikiuissarnermut tungassut påsiniarsi-
mavdlugit iluarsartussinigssamut pi-
ssariaKartumut taineKarérsumut suju-
nersutigssarsiumavdlune.
imåitarpoK inuit ingmikut påsisi-
mangnigdluartut tamarmik Kalåt-
dlit-nunånut pissut — inuime tamar-
mik aitsåt sujugdlerpåmik Kalåtdlit-
nunånut pissut — nunaKarfit ilåine
pissutsit ilait amilårutigerKajåssar-
dlugit. soruname åma taimåipoK so-
cialinspektørimut inungnik ikiuissar-
nermut tungassut pitsaussut åridg-
ssutdluagkatdlo najorsimavdlugit ti-
kiutumut. inuitdle ilioriauseKartarne-
rat åssiglngitarpoK, kisiåne sordlo
socialinspektøre måna åssersutigiguv-
tigo Kalåtdlit-nunånukarsimassoK pi-
ssutsitdlo Kalåtdlit-nunånut tunga-
ssut åmalo amigauteKartut ilångut-
dlugit Kavdlunåt issåinik issigalugit
ilisarilerdlugit, tauva oKautigineirar-
sinauvoK inuk tåuna nangmineK su-
jugdlerpaussoK iluarsartussissutigssat
icavsit atortineKartugssat pitsångo-
riautigssanigdlo kigsautiginartunik
ernutitsiniartugssat ilåtut.
ikiuissarnermut tungassut iluarsar-
tussivigineKarnigssånut atugagssat
KanoK ilivdlune pigssarsiariniarneKar-
nigssåt aperkutauvoK avdla, åmalo a-
per.KutauvoK suliagssat ikiuissarner-
mut tungassut 1960-imit Grønlands-
udvalgimut KanoK ilivdlutik atåssu-
teKartineKåsassut, tåssame suliagssat
ikiuissarnermut tungassut kångartine-
Karsinåungingmata Kalåtdlit-nunåne
pissutsinit avdlanit tåukununga tu-
ngåssuteKartunit, sordlo akit akig-
ssautitdlo pineKarnerånit. tamåko ta-
marmik ingmingnut ataKatigigtaria-
Karput. suliagssanut ikiuissarnermut
tungassunut aningaussartutigssat ag-
dlissutigssait akitsutit agdlisineKarne-
risigut, akilerårutitigut imalunit nå-
lagauvfingmit tapissutitigut pineKå-
sanersut uvdlut ingerdlanerine påsi-
narsiumårput.
isumaKarKajåvunga ineriartor-
nerup tamatuma tungåtigut inger-
dlanigsså imåisinaujumårtoK: Ka-
nigtukut socialministere OKaloKati-
gisimavara isumaKatiglssuteKarfi-
galugo atorfilik atauseK socialmi-
nisteriamit pissoK atauserdlo grøn^
landsministeriamit pissoK pissutsi-
nik påsiniaerKigsåsassut suliagssat
sarKiimersiniardlugit navssåriniå-
savdlugulo suliagssat avguaKati-
gingnigssåt socialministeriap grøn-
landsministeriavdlo akornåne. tau-
va kingorna suliagssat grønlands-
ministeriamut suliagssångortine-
iKartut ingerdlaterKingneKarumår-
put, ilåtigut Kaj V. Petersenip su-
linerme nalåne misiligtagai tunga-
vigalugit.
lungaviussunik
påsisimassaKarnigssaK
aperKume tamatumane pingårtoru-
jugssuvoK tamatuma tunuleKutåta er-
KaimaneKartuarnigsså nalilersuisagåi-
ne, KanoK issusermik misiliniartitdlu-
ne OKauseKarniartitdlunilo. tamatu-
mane uvanga peKatausinauvdluaru-
narpunga ukiut 35 matuma sujorna-
tigut sysselrådimut ilaussortångorsi-
magama taimane sysselrådit suliari-
ssarmatigik aperKutit ikiuissarnermut
tungassut ikiutigssatdlo akuerssissu-
tigissardlugit. pingårtitdlugo ersser-
Kigsarumavara ikiutit tåuko tåssåu-
fø'BUKO
Hl borets...
14