Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 25

»Gertrud Raskip encåissutigsså«
nagdliutorsiormat 25-ngordlugit
palase Jens L. A. Chemnitz OKalugpalårtoK uvdlorsiornerming-
nik nuånersumik
mérKanut angerdlarsimavfiup
„Gertrud Raskip erKåissutigsså“ta u-
kiunik 25-nik angussivdlune nagdliu-
torsiornera pividlugo misigissuseKar-
pugut KujaniutigssaKartariaKardluta
„Gertrud Raskip erKåissutigsså“nik
nuånaringnigdlutik ikiuiniartarsima-
ssunut tamanut. tåukume ikiuissarsi-
manerisigut ukiut 25-t angunere nag-
dliutorsiutigisinaugavtigik sisamå-
ngortume augustip 30-åne. taimåitu-
mik Gutimut tugdlerititdlugit inuit
tamaisa aningaussatigut avdlatigutdlo
ikiuiniartarsimassut Kamångavik ki-
ssartumik Kutsavigåvut.
arnartavut ulapilortuarput nagdliu-
torsiornigssamut inerniarssaralutik.
angerdlarsimavfiup Kaliata avangnå-
tungåta iluarsåuneranut sanassoK pi-
ssariaKarsimavarput; ermigtarfigssap
årKigssuneKarneranut Kaliavdlo igdlu-
ata tungågut sikåviliordluta, kamig-
pangnut sko-nut avdlanutdlo atugag-
ssamik. Kaliavdlo ilå Kalipagdlugulo
ungalitsersoriarame sordlume nutå-
vigssuaK, najoruminarsiveKalunilo.
pingasungortume unukut provst
Rasmussen OKaloKatigingnerput ma-
ligdlugo Nanortalingmit tikipoK tike-
rårtigssavut sujugdlit nagsardlugit,
tåssa angajora Kåle nulialo ernutar-
tik mérartaralugo. provste sujorKu-
titsiardlugo uvanga Igdlorpangnit ti-
kipunga Katånguma pania Gerda, K’a-
Kortume Røde Korsip mérKanut a-
ngerdlarsimavfiutåta ningiua
Schmidtivdlo nulia ilagalugit, Igdlor-
ipangne igdlorma Titkenip ilissaunera-
ne najukiartorsimavdlunga. unukut
nerisitdluta angerdlarsimavfingme Ki-
tornarsiarisimassarput Priscilla (Nu-
ka) uvialo Kitornatigdlo mardluk K’a-
Kortumit, Josef Mouritsen nulia pa-
niatdlo Augpilagtunit tikiput, nang-
mingneK pujortuarKamingnik.
uvdlåK silag'CKissoK
tauva uvdlussårssuaK autdlarner-
poK. uvdlåkut nal. 7 OKalugfiup sujar-
na sujanertitdlugo mérKat åssuardlu-
tik angerdlarsimavfingmit aggerput
uvaguvtinut. nukardlersåta tunissu-
tigssartik nagsardlugo, atuagaussaK
åssilissanik katerssuivfik, mérKat å-
ssinginik angerdlarsimavfiuvdlo åssi-
nginik imalik nuånårutigeKissarput.
tåukununga ilauvdlutik nunaKarfing-
miut aggerput silatangiariartordluta.
uvdlulåp seKernanik KatsungaKissume
silageKissumilo nunaKarfinguarput pi-
nersarsimatitdlugo, silatangiutigalugo:
„tarniga NålagaK nersoruk". taima
pineKarnerme umat Kanilårsagauv-
dlune Kujaniarnermigdlo ilungerne-
KarpoK Kujaniutigssarpagssuit Gutip
inuitdlo asangningnerisigut isumag-
ssuinerisigutdlo ukiune 25-ne perér-
sune pivdlugit.
tauva nerrivingmut naussunik aug-
palårtuarKanik, mémanut utorKar-
nutdlo tunissutigssanik pinersarsima-
ssumut igsåvugut. Kimagtarneruvdlo
nipånik mérKat nipigtutivigdlugo tu-
nissutisiamingnik puiåiput. titorérsi-
nardluta ilerKorput atordlugo tugsia-
Katigigpugut.
nal. 10 nunaKarfingmiut tamarmik
OKalugfingmut naussunik pinersarsi-
massumut alterialo Kåtårsimassumut
nuliama Katångutåta tunissutånik,
nålagiariartorput nagdliutorsiornerup
autdlarniutigssåinik. provste nålagiar-
titsivoK, ilagitdlo nuåneKissumik i-
lungersortumigdlo OKalussivfigalugit.
ilagitdlo ilungunartumik unersiuti-
gingnissutinik Kujaniutinigdlo tug-
siarput; nipit nålangnarpalugtit-
dlugit. (nålagiamøK sujoncutitsiardlu-
go palase Anda Høegh nulialo Ag-
dluitsup påne palasikune unuisimav-
dlutik tikiput). nålagiarérsugut nag-
dliutorsiornermut nalunaeKutaussu-
mik nunaKarfingmiut erKaratdlari-
put.
nal. 12 tikerårtivutdlo uvdlåkorsio-
rérdluta Kasuersåtsiarsinardluta nu-
naKarfingmiutdlo nal. 14,30 katerssor-
tarfingme kavfisoKatigingnermut ka-
terssupugut, (taimanikutdlo palase
Lauf nulialo Agdluitsup pånit tikiput).
nagdliutorsiornermilo palasit Høegh
Laufilo OKalugiarput angerdlarsimav-
fiup ingerdlatitaunera, sujunertarisså
suleKatigigf iussusialo kuj aniutaussu-
mik erKartordlugit. nunaKarfingmiut-
dlo ilåta nunaKarfingmiut tunissutig-
ssåt aningaussaK angerdlarsimavfing-
mut tuniupå. avdlalo angerdlarsi-
mavfingmut tuniupå. avdlalo anger-
dlarsimavfiup nunaKarfingminera i-
ngerdlatitauneralo pivdlugit OKalu-
giarpoK, tåssanilo sulissut Kutsaviga-
lugit. taimatut atåne atsiortunga nag-
dliutorsiornøK pivdlugo nunaKarfing-
miunut OKalugiartunutdlo Kujåssute-
Kardlunga OKalugpunga. — OKalugiar-
tartut akornisigut erinarssoKatiging-
neKartarmat erKigsinartumik nuåner-
sumigdlo katisimaKatigigpugut. kater-
ssoKatigingnøK inertordlo tikerårtig-
ssavut kingugdlit, Katånguma pania
Marthine uvinilo savauteKarfiup nå-
lagå Jensen Kitornatigdlo pingasut ti-
kiput, taimågdlåt aterfioravtigik ti-
kitdluar.Ku j artordlugit.
nererssuarneK
kavfisoKatigingnerup kingornagut
mérKat tamarmik kågikårssuarmik
tamuågssarsitineKarput OKalugfiuvdlo
såvane paormarssuarsivdlutik oriar-
tungeKisamingnik. mérarpalårdlutig-
dlo KimaKalutik Kujaniarnermigdlo
suaortardlutik Kimagutarput.
arnartavta nagdliutorsiomerme ne-
reKatigingnigssamut piarérsagagssat
ulåputigissariaKalerpait, tamarmik
piarérdluarsinaorKuvdlugit nerivfig-
ssaK nagdliutinago. nereKatigilersinata
mérartavut tikerårtitik ilagalugit 16-
iuvdlutik uvagut nerissarfivtine ne-
rerssuarput.
nal. 18,30 utorKait mérKat anger-
dlarsimavfiånut 20-uvdluta nagdliu-
torsiornerup nerrivianut neriartorpu-
gut. nereKatigingnerme angerdlarsi-
mavfiup ningiua Kirsten Kristensen,
angerdlarsimavfiuvdlo panigsiarisi-
masså Priscilla (Nuka) atånilo atsior-
tunga Kujaniutinik OKalugiarput, pa-
lasivdlo Anda Høeghip angerdlarsi-
mavfiup ningiua sulivdluarsimanera
pivdlugo skåléKatigingnissutigå. nere-
réravta uvaguvtinukåvugut inigssa-
Kardluarnerussume kavfisoKatigigdlu-
ta nuånersumik erKigsinartumigdlo
nagdliutorsiomerme unukorsioKati-
gigdluta.
telegramerpagssuit pivdluarKussutit
tigusimavavut Danmarkimit Kalåt-
dlit-^nunånitdlo. biskorpimit ilagit siv-
nerdlugit nangminerdlo pivdluarKu-
ssutå, minister Gamimit ministerie
sivnerdlugo nangminerdlo, landshøv-
dingimit landsråde sivnerdlugo nang-
minerdlo, skoledirektørimit, folketing-
imut ilaussumit N. Rosingimit piv-
dluarKussutit. taimatutdlo Danmarki-
me kredsivtinit nunavtinitdlo ikingu-
tinit Kavsinit.
tunissuterpagssuit
telegramit saniatigut tunissuterpag-
ssuit tigusimavavutaoK inungnit åssi-
gingitsunit, sordlo landsrådip akuer-
ssissutigisimagai 15.000 kr. angerdlar-
simavfiup palasivdlo igdluata elektri-
citetilersornigssainut atortugssat. uva-
gutdlo 15.000 kr. pigeréravtigik, tauva
taima anguniagarput angusinångor-
parput. vaskemaskinertårsinångordlu-
talo elektricitetimik ingerdlassumik,
taimalo sapåtit akunere avdlortardlu-
git errorsissarneK arnartavta OKiliat-
dlagtisaKaut. landsrådip tunissutaisa
saniatigut uvdlOK tåuna tunissutisia-
risimavagut 500 kr. palasit atautsi-
muit tunissutait il. il. katitdlugime a-
ningaussat 2.059 kr. Danmarkimit
Kalåtdlit-nunånitdlo tunissutisiarisi-
mavavut. tamåko pivdlugit Kamånga
kissartumik Kujavugut.
KR. 495,00.
FORLANG BROCHURE OVER
DENNE PRAGTFULDE
TRANSISTORRADIO
HOS RADIOHANDLEREN
Import: Frode Herløv & Co., Kbh. K.
nagdliutorsiorneK nuånersumik kiv-
dlingnartumigdlo ingerdlasimavoK
Gutip inuitdlo ukiut ingerdlanerine
isumagssuinere asangningnerat ikiui-
nerilo uvavtinut Kujaniutaungårtit-
dlugit. uvdloK nåvdlugo silageKing-
mat seKineKalunilo sordlo silarssup
åssuarsimavdlune nagdliutorsioKati-
ginaråtigut. sordlulo Gute tamatu-
muna OKarniartOK: „igpagssaK uvdlu-
me någssåungitsumutdlo ituinarpu-
nga“. taimåitumik Kujaniardluta naki-
maitdlutalo Gutimik tatigingningni-
kut ugpernikutdlo, sordlo ukiune 25-
ne perérsimassoK, taimalo kredsit iki-
ngutitdlo peKaitaorKingnigssait Kinu-
ssiuarnigssaitdlo • tugpatdliutigalugit
suliarput Kujanerup atåne nanginiå-
savarput. Kujavdluta asangnigtumik
inuvdluarKussivugut.
mérKat, Kristen Kristensen,
Tove Holst, Valborg
Jens Chemnitz.
RANDERSIME
AGDLUNAUSSIAT
ATUKIT!
agdlagtoK
HERMAN MELVILLE
(nangitax)
„Kaigit — umåk, Kaigit", Peleg o-
KarpoK issigernalo erKumigilerdlugo
OKatdlarsinardlunga perKigsimilivig-
kaluarpunga. „umåk-å tusågit. Pe-
quodimileruvit taimatut oKåsångitdlu-
inarputit, sumilunit taimatut OKarnia-
rujugssuaKiinak. umiarssup nålagå
nangminérdlune taimatut atserniku-
ngilaK. tåussuma arnåta sianitsup si-
långajårtuvdlo taimatut atsersimagå
uvigdlarérdlune inungmat, mérKav-
dlume inuneranit Kåumatit aricaneK-
mardluk Kångiutinartut arnå tåuna
toKUsimavoK. taimåitorme arnaK tåu-
na silångajårtoK ateK taimåitoK suju-
mut ajungitsugssamut sujuligtutauju-
mårtoK. Kularnångilardlume arnat ar-
natut tåussumatutdle sianitsigissut i-
lumornerardlugo OKarumasinaugalu-
arput. uvangale sujumut OKarfigerér-
sinauvavkit: tamåna sagdluneruvoK.
umiarssuit nålagåt Akab uvanga na-
lungitdluarpara. ukiorpagssuarne a-
Khgtuneruvfigalugo umiartoKatigini-
kuvara. nalungilara KanoK itussoK —
angutauvoK ajungitsoK — ugpertu-
ngitsoK, kisiåne ajungitsoK sordlo
kaptain Bildaditutdle, ajungitsoK ki-
siåne perKarnitsoK — uvavtut inga-
jagtoK kisiåne uvavnit naleKarneru-
jugssuaK. tåssame, tåssame nalungi-
lara inugsiarnisångisåinartoK, åmalo
nalungilara ilåne arfangniarérdlutik
angerdlartitdlune isumagigsårpatdlå-
rungnaersimagalaurtoK, kisiåne tåssa
tamåko tamarmik pissuteKåinarput
nisume månguata aserKuanik åniar-
neranik — tamånalume kiavdlunit
påsisinauvå. nalungilaråtaoK taimane
umiartortitdlune nisune arferujugssu-
armut tåssunga aserorterneKarsi-
mangmat angerdlamut agsut erdloKi-
simassoK nikatdlungasimavdlunilo —
agdlåt ilåne kamarujugssuartardlune.
tåssale tamåko tamarmik Kångiutar-
put. kisiåne inusugtoK-å ilingnut er-
sserKigsumik oKautigisinauvara angut
isumalugtoK nipaerdlugdlo umiarssu-
arme nålagarisavdlugo pitsauneruvoK
angumit Kungujulårtuinarmingarnit
nalussumitdlo. tåssalo inuvdluarit —
umiarssuvdlo nålagå Akab pivdlugo
ajortumik isumaliorniaKinak ajortu-
mik ateKarnera pinardlugo. åmame
nuliaKarpoK angalanerit pingasut ma-
tuma sujornagut tikinermine nuliar-
tårisimassaminik. nuliaKarpoK arna-
mik ajungitsumik saimassumigdlo u-
viminut atarKingnigtumik manigutu-
migdlo. tamåna erKaimassarniariuk.
nuliaminit tåssénga niviarsiarångua-
mik ineKunartumik paneKarpoK. Ka-
nordlo isumaKarpit angut ajortoK isu-
makuluvigsorssugunilo taimatut pe-
KalersimåsagaluarnersoK? någga, A-
kab imaKame angutauvoK ajorssarni-
ko ajortumérneKarsimassordlo kisiåne
inugtut issigalugo ajungeKuterpag-
ssuaKarpoK!"
erKarsauteKaKalunga Kimagupunga.
taimatut nalautsortumik Akabip ki-
nåussusianik tusagkama inugtånut su-
le alapernåinerulersipånga åmalo åi-
påtigut nagdligusungajangnermik mi-
sigissaKartitdlunga. måna Peleg Ki-
matdlugo autdlarama umiarssup nå-
lagånut Akabimut misigeKataussoru-
jugssuångorpunga — nauk ilisimav-
dluångikaluardlugo suna pivdlugo su-
kume nagdligisavdlugo naluvara niu-
minik ånaissaKarsimanera amilårnar-
tOK pingikåine, taimanikume angut
tåuna tusatsiåinagaralugo ilisimassa-
Karfigilersimavara. kisiåne angut tåu-
na sivisumik isumaliutigisavdlugo pi-
ssutigssaerukatdlarpunga — tåssame
sivitsungitsoK ernarsautika avdlamut
sangutineKaratdlarput.
kapitalit 17-iat: Ramadan.
nalunginavko Queequeqip Kinunig-
ssane Ramadanimit pissagkane uvdloK
tamåkerdlugo ingerdlåtugssaugå isu-
matårpunga Kinunerane akornuserso-
rumanago unugtinagulo uterfigiuma-
nago. uvangame inuit avdlat ugperi-
ssarsiornermingne ilernuinut påsing-
ningnerinutdlo atarKingnigtorujugssu-
vunga, tåssa ilerKulersutit ilåtigut Ka-
noK erKumitsigalutigdlo nåmåinartigi-
galuarångata. uvanga Kamunalunit pi-
ngortitat ilagigtut atautsimordlutik
ataniarfigissaKartut takugångavkit ni-
kagingisåinarpåka, agdlåt uniailuit
pupik unguvdlugo umeroråt takugå-
ngavkit nikagingisåinardlugit.
isumaKarpunga palasinik Kutdlersa-
Kardluta ilagiussugut ajungitsut ino-
Kativta ugperissap tungåtigut påsing-
nigsimaneråne inoKåmut asangning-
nigssaK tungavigineruvdlugo issiging-
nigtariaKaraluartugut ingmivtinut
sagdloKitarata avdlanit tamanit aju-
nginerunerardluta, uvagut inungnit
sule Gutimik ilisimassaKångitsunit
pitsaunerussugut — tåssa inuit tamå-
ko uvagut ugperissarsiornerup tungå-
nut påsingningnivtinit avdlaussumik
isumaKarnerat pissutiginardlugo. sor-
dlume tamatumane åssersutiginardlu-
go takoriartigo Queequeq, tåussumalo
Kinussarnera kisalo Gutiusså tåuna
Yojo? Queequeq isumaKarpoK ugperi-
ssame tungåtigut KanoK iliornine na-
lungitdluardlugit, isumaKarnarpordlo
ugperissamine ingminut namagissoK
erKigsisimassordlo — sorunalume ta-
matumane akornuserneKåsångilaK.
iluaKutaunaviångilaK avdlatut isuma-
Karnera pinardlugo OKaloKatiginiåsa-
galuaruvtigo. taimåitumik OKaruma-
vunga: akornuserneKångikile. Kanor-
tordlo Kilaup nagdligilisigut tamavta
— kristumiussugut nalussussugutdlo
— tåssame tamardluinavta avåvtigut
agsut angisumik KupaKaravta agsoru-
jugssuaK iluarsartariaKartumik.
unugkiartulersoK Kulariungnaerav-
ko åiparma Kinunine isumangnaerung-
narsigå inånut majuarfigåra kasugtor-
dlugulo, kisiåne akissoKångilaK. misi-
ligdlugo magperiaraluarpara kisiåne
iluanit parnaersimavoK. tauva ma-
tuersauserfiatigut ilungmut nipikitsu-
mik suaorpara „Queequeq", kisiåne
nigsagpatdlagtunguaKångilaK. „Quee-
queq, uvangauna, sok akingilatit? uva-
ngauna, Ismael". kisiåne tantamane
nigsagpatdlagtunguaKångilaK. taimai-
singmat ånilångalerpunga, ilame ing-
minut ajorilerpunga sivisuvatdlåmik
kisimitugssångortisimagavko. isuma-
liulerpunga iluaitdlersimasinaussoK
taimalo akisinaunanga.
tauva matuersauserfiatigut ilung-
mut itsuartulerpunga, issigisinaussa-
rale inip isersimavfiata ilåinånut sar-
Kumingmat takussaKarsinåungilanga.
tupåtdlaKalungale takulerpara sinig-
fiup isuata issigisinaussama kigdli-
ngame Queequeqip unårssuata ipua
Kissuk, tåssa unårssuaK tåuna igdlusi-
ssarfiutigdlip nuliata inuanit tigusi-
masså anilerpat aitsåt tuniukumav-
dlugo. erKumigeKalugo isumaliorpu-
nga, angutdle tåuna silåmut aniuit-
sungmat unårssuane tåuna tigumiarti-
nago påsivara pingitsorane inugtå tar-
KamanisassoK. tamåna Kularnångit-
dluinarpoK.
„Queequeq, Queequeq!" suaortara-
luarpunga akissoKångilardle, tåssa ku-
larKérpara sumigdlunit ajortumik pi-
ssoKarsimåsaoK, tåssa pingitsorane
iluaitdlersimåsaoK.
sujugdlermik mato aserorniardlugo
misiligkaluarpara, ajornaKaordle suat-
dlatagsséungilaK. tauva majuartarfig-
tigut åmut arpåinaK aterpunga nåpi-
tarKåralo — arnaK inilerissoK — pa-
sitsautavnik oKalugtutdlugo. „ajora-
luåssusia, ila ajussusia," uisalerpoK.
„ tåunaKalume taimåitOKarasugalugo.
uvdlåK nererérsutdlo majuaraluarpu-
nga sinigfilioriartordlunga, kisiåne
mato parnaersimavoK.
(nangisaoK).
25