Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 10

raketit tungaisigut rusit
kukuj uitsusimångitdlataoK
Kåumataussamik raketimigdlunit autdlartitsissoKarangat se-
kundit Kavsinguit Kangiunerane malugineKarersarpoK Thule-
mit Tyrkia tikitdlugo radarenarfingnit
— Ruslandime Kåumataussamik ra-
ketimigdlunit KutdlartitsissoKarnia-
riartOK tamatigordluinaK rusinut ta-
manut tusagagssiarissarparput akor-
nutigssåungigpatdlume silarssuarmiut
soruname åma tamarmik tusåsavåt.
— taimatut OKarsimavoK rusit Kåu-
mataussiornerup tungåtigut, Kutdler-
såt ilisimatoK Léonild Sedow Japani-
me avisiliortunit aperssorneKardlune.
kisiåne amerikamiut silåinaKångit-
sorssuarmut misigssuinermingne pi-
ssortanarfiat James Webbimik suju-
lerssorneKartoK avdlatordluinaK OKa-
rumasimavoK tåssalume rusit ilisima-
tortåta taimatut OKarsimanera pissu-
tauvoK måna amerikamiut issertara-
luamik ilamernge silarssuarmiunut
tamanut tusagagssiarisimangmatigik
nalunaerutigalugo rusit Kéumataussa-
nik sulivfeKarfiutåt kukujuitsungit-
sok, sordlume ilåtigut taimatut isu-
maKartoKartaleraluarsimassoK.
Kilangme sutdlunit
arajutsinenartångitdlat
— nunarssuarmit sumitdlunit Kåu-
mataussamik autdlartitsissoKarsinåu-
ngilaK uvagut arajutsisinaussavtinik.
Kularingilarput månamut Kilangme
avdlanalårsinaussut rusinit autdlarti-
neKarsimassut tamardluinaisa takusi-
magivut, tåssa taimatut OKarsimavoK
amerikamiut Kåumataussiornerme su-
livfeKarfiåne avisinut tusagagssiui-
ssartoK.
taimatut misigssordluinarKigsårne-
rånut tupingnåinartumik ugpemar-
sautigssaKarpoK, tåssalo pisimassoK
una: amerikamiut påsisimavåt suner-
sok nunarssuarmik kåvissoK pavaner-
ssuaK 650 km-inik Kutsissusilingme.
tamåna påsivdlugo peKuiatdlangni-
nguaKarsimavoK. kingunitsiångua på-
sinarsisimavoK malugisimassåt su-
nauvfa tåssaussoK ungerutigssiånguaK
4 meterinik takissusilik 1,5 mm-i-
nigdlo silfssusilik amerikamiut Kåu-
mataussåta kingugdlermik angalaor-
tup katatarisimasså.
tåssalume sule månamut taimatut
ingerdléput. sunalunit ilisimaneKara-
ne silåinarssuarme ingerdlaorsinåu-
ngilaK. radareKarfigpagssuaKarput
tamåkununga atortugssanik nåmag-
tunik ujardliutitalingnik, tamåkor-
pagssuitdlo nunarujugssuaK Alaska-
mit, Thule avKusårdlugo Tyrkiamut
matusimavåt.
rusit tatdlimanik
iluagtitsingitsortut
taimatut alapernaerssuivfitik ator-
dlugit James Webbip Kanigtukut na-
lunaerutigisinångorsimavå rusit pi-
ngasoriardlutik V enusimukartitseria-
raluar simas sut mardloriardlutigdlo
Marsimukartitseriaraluarsimavdlutik
tamatigutdle iluagtisanatik.
amerikamiut radareKarfé silarssuaK
tamåkerdlugo inigssitsititausimåput
taineKartardlutik Electronic intelli-
gens „påsiniaissartut ingnåtdlagissa-
mik ingerdlassut", tåssalo tamåko i-
kiortigalugit amerikamiut nåkutigåt
kingorna pakasarneKardlutik såssu-
neKåsånginamik sordlume sorssung-
nerssuaK kingugdleK autdlartisima-
lermat japanimiunit Pearl Harbour-
ime såssuneKarsimassut. kisalo rada-
reKarfigssuit tamåko Kåumataussat
alapernaerssorneråne atortuput pit-
saunerpåt.
radarenarfit Nordkapimit
Tyrkiamut
NATO-p radareKarfé Nordkapimit
Tyrkiamut atassut saniatigut avdlat
pingasut Amerikame avangnardler-
miput umiarssuit isorssutit ikiorsiut-
dlugit Atlanterhavimut Stillehavi-
mutdlo ataneKartut, kisalo Amerikap
nunavigtåta avatåne radareKarferu-
jugssuit Thulep såkutoKarfianiput,
Clearime Alaskame Tuluitdlo nunå-
ne Fylingsdales Moorime. kisalo ta-
måko saniatigut silarssuaK tamåker-
dlugo radareKarfit avdlatdlo radiukut
tusarnårtarfigpagssuit pigineKarput,
sordlo Guamime Singaporemitume,
tåssa amerikamiut såkutuisa imar-
siortut — tingmissartortartuisa nunå-
kutdlo såkutuisa najugåinut atassut
kisalo tamåkorpagssuit saniatigut ra-
dareKarfigssuarnut atassumik Kåuma-
taussanut ujardliuterujugssuaKarpoK
skærmerujugssualingnik radiukutdlo
malingit akisuassarnerat atordlugo u-
jardlersineKartartunik. tåukua ki-
ngugdlit silåinarme sutdlunit åssigi-
ngitsut 200-t atautsikut nåkutigisi-
nauvai.
OKaloKatigingnerit raketit
igeriunejcartarfinit
taimatut silarssuaK tamåkerdlugo
elektricitete atordlugo alapernaerssui-
ssarnerne amerdlaKissune sagdler-
sauvdlune atorneKarpoK radaritigut
nålaortarfigssuaK Tyrkiap avangnå-
tungånitoK imap K’ernertup sinåne
igdloKarfit ilåta Samsunip ungasingit-
suane. nålaortarfit tåuko ima misig-
karigtigisimåput agdlåt rusit raketi-
nut autdlartitsissarfingmingne radiii-
kut ingmingnut oKalunerat ajornå-
ngitdluinartumik tusåsinauvdlugo.
amerikamioK tingmissartortartoK
U-2-mit misigssuisitauvdlune tingmi-
ssartortartoK Powers rusinit igssune-
Kardlune nåkartitaungmat radareKar-
fingme tåssane sulissut tusarsimavåt
rusit raketinik encartut ilåt uisarpa-
lugdlune OKarpatdlagtOK: nåkariartu-
lerpoK. kisalo radarit ujardlerfisigut
amerikamiut 1950-itdle ingerdlanerå-
ne rusit raketinik autdlamertorujug-
ssuångitsunik misiligaussarnerat ma-
ligtarissarsimavåt.
måna Tyrkiame radareKarfingnik
pårssissut ima sungiusameKarsimå-
put raketit igeriuneKartut igeriune-
Karnerånit kigdlingussåp nalånut pi-
niariartut tamaisa takusinauvdlugit.
taimatut itumik takussaKarnerånit
sekundit tugdlit ardlaKångitsut Kå-
ngiutinartut nalunaerut taimåitoK A-
merikame tingmissartoKamfkut ig-
dlersornigssame KutdlersaKarfingme
pissortaussut ilisimalerérsimåsavåt.
sordlo raketit ungasigsumut igeriu-
tagkat radaritigut malugineKarsinau-
ssut taimatut silåinaKångitsorssuar-
mut autdlartineKarsinaussut tamar-
mik malugineKarsinåuput, tamanit pi-
ngikunik pingitsoratik ardlånit kitåne
sumilunit itumit takuneKartugssauv-
dlutik. radareKarferujugssup atautsip
autdlartineKartup sumukarnera sukå-
ssusia ilame KanoK OKimåissuseKar-
nera tamatigut påsisinauvå — taima-
lo raketip sumik ingerdlateKarnera
påsisinaulisavdlugo.
maskinarssuit nautsorssuissutit
Kåumataussat radiukut malingisa
tusåniarneKartarnerånut såkdt pi-
ngårtumik Kilangme takuneKarsinau-
ssut sutdlunit sumissusisa aulaja-
ngerniarneKartarnerånut atordluarto-
rujugssuvoK. ingnåtdlagissap „mali-
nge“ autdlarartitauvdlutik agtugaKa-
rérdlutik akisuavdlutik utertut nå-
laortarfingne åssigingitsune sisamane
tigorarneKartarput Kanga — sordlo
tungånit uteriarnere najorKutaralugit
maskinanik umarisorujugssuarmik
kisitsisinaussunik nautsorssorneKar-
tardlutik, tåssalo månamut ilisimane-
Kardlutik KutdlartineKarérsimassut
nautsorssorneKarérsimassutdlo najor-
Hundested Motor
10—300 HK
Fortrinlig egnet
til
fiskeribrug
aulisartut pujortuléråinut
atugagssarKigdluartoK
Kraftig — Driftsikker — Økonomisk
såkortoK — aserujaitsoK — uliatungingajagtoK
Hundested Motorfabrik
Hundested
Telegramadresse: Propelmotor
Danmarkime måkarma
niorKutigineKarnerpaussoK...’

I ,
amerikamiui
radareKarfiaf
Thuleme.
tåussuma su-
liagssarpag-
ssuisa ilagåi
Kåumataussat
raketitdlo
autdlartfne-
Kartuf nalu-
naerssorne-
Karnigssait.
Den ameri-
kanske radar-
station ved
Thule i Grøn-
land, som
blandt mange
andre opga-
ver også har
den af regi-
strere nye
himmellege-
mer.
— amerikamiut nalunaerutånut o-
KausigssaKéngilagut, påsisinåungilar-
putdlume kiap tamåko ilisimåsavdlu-
git soKutigisinaungmagit.
rusit siléinaKångitsorssuarmik mi-
sigssuinerme angusimassait pivdlugit
OKartoKarpoK: „soKutåungitdluinartOK
rusit imalunit amerikamiut kukussor-
tarsimanersut".
USA-me New York Timesip tamåko
ima OKauseKarfigai: „amerikamiut i-
lumutdle rusit kukussarsimanere ta-
maisa nalunaerutigiumassugaluarpa-
tigik takuneKåsagaluarpoK kukussar-
simanerit procentingordlugit kisikåine
rusit amerikamiututdle amerdlatigi-
ssunik kukussortarsimassut".
nunavtinik agdlautigissat
danskit avisinit pissut
Kutaralugit sunånguaK tamarme Ki-
langme aulasinaussoK nalunaerssor-
neKartarpoK.
iluagtingitsugkat amerdlaKatigit
taimatut kisitsisinaunertik iluaKut-
siutdlugo amerikamiut påsisimavåt
augustip 25-åne åmalo septemberip
autdlarKautåne rusit Venusimukartit-
seriardlutik raketinik Kutdlartitsisi-
magaluartut tamarmigdle iluagtisi-
mångitsunik. taimatut amerikamiut
påsissait rusit tungånit erKungitsune-
rarneKaratigdlo OKauseKarfigiumane-
Karsimångitdlat. rusit Moskvame o-
KauseKartartuisa ilåt OKarpoK:
åssigingmik akigssar-
siaKarneK
akigssarsiat pivdlugit OKatdlinermut
tungatitdlugo Jyllandposten ilåtigut
ima agdlagpoK:
telegrafistit peKatigigfiata akigssar-
siagssatut isumaKatiglssutertik inersi-
mavåt Kalåtdlit-nunånut ministeria-
Karfik Kalåtdlit-nunåne telegrafistit
pivdlugit isumaKatigingniuteKarfigisi-
mavdlugo. danskit periausiat danskit-
dlo akigititait atordlugit angissusili-
gausimåput.
akigssarsiat tåuko akuerssissutigi-
sinauvavut Kavdlunåt telegrafistinut
Kalåtdlit-nunånut suliartorsimassu-
nut atusagpata. ilisimatitsissutigiuma-
varputdle telegrafistit Kalåtdlit-nu-
nåne inungorsimassut måne Dan-
markime iliniarsimagaluarunigdlunit
akigssarsiat tåuko maligdlugit akiler-
sorneKarsinåungingmata. kalåtdlit te-
legrafisté Kavdlunåtut akigssauserdlu-
git Kalåtdlit-nunånukartisinéungila-
gut.
uvagut ilaussortavta sume inungor-
simanerat ingmikortikumångilarput,
telegrafistit peKatigigfiat akisimavoK.
telegrafiste iliniarsimassoK peKatigig-
fingmut ilaussortauvigpoK akueriu-
mångilarputdlo ilaussortaK kinalunit
isumaKatigissutigalugo akigssarsiag-
ssatut aulajangigkamik mingnerussu-
mik akilersorneKåsagpat.
inernera: kalåtdlit telegrafistit pi-
ngasut Danmarkime iliniarsimassut
telegrafistitdlo peKatigigfiånut ilau-
ssortaussut Kalåtdlit-nunåne atorfi-
nigtitausinåungitdlat. ministeriaKar-
fiuvdlo avdlatut ajornarmat téukunu-
nga taorsiutdlugit telegrafistit Kav-
dlunåjussut „autdlartitariaKarsima-
vai“, tåssa isumaKatigissut maligdlugo
akigssarsiaKartugssat.
kalåtdlit telegrafistit tåuko pinga-
sut Kavdlunånit ingminermigsut ili-
niarsimassunit pisinaussakinerungit-
dlat. tåukume måna sume sulivfeKar-
neripat? igdlersorneKarnigssamut mi-
nisteriaKarfingme sulivfeKarput....
ministeriaKarfiup atorfinigtikumå-
ngilai, tåssa ministeriaKarfiup kigsau-
tiginginamiuk Kavdlunåtut akigssau-
sisavdlugit, tåssa ikalåtdlit Kavdlunå-
tut akigssauserumånginamigit. kisiåne
danskit nålagauvfiata nangmineK te-
legrafistit tåuko Kalåtdlit-nunånut
ministeriaKarfingme atorfigssaKarti-
neKångitsut sulissorai.
aperKut ardlagdlit agtorérsimavdlu-
git agdlauserissaK naggaserneKarpoK:
Kalåtdlit-nunånut ministeriaKarfing-
mit tuaverssutigineKartuarpoK peKa-
tigigfit akigssarsiat tungåtigut isuma-
KatigissuteKåsassut åssigingmik akig-
ssarsiaKautausinaussunik, tåssame pe-
Katigigfit ilaussortamingnut ingmi-
kortitsiuméngingmata amimikut Kali-
pautait malinardlugit. iliniarsimaneK
namaginartoir ilaussortausinauner-
mut avKutigssauvoK taimåitumigdlo
ilaussortanut atausiåkånut ingmikut
akigssausersuineK atorneKarsinåungi-
laK.
ministeriaKarfingmilo OKarput: Kav-
dlunåt akigssarsiait atugagssångorti-
sinauvase tauva uvagut kalåtdlit Kav-
dlunåt nunåne iliniarérsimagaluartut
atorfinigtisångilavut.
åligoK Kalåtdlit-nunåne sulisinau-
ssut iliniagaKarsimassut amigautigine-
Kartut.
ikiuissarnikut pissutsit
Ekstrabladet ima agdlagpoK:
inatsissartunut ilaussortaK Holger
Vivike, socialistisk folkepartimut i-
laussortaussoK inatsissartunut inatsi-
sigssamik sujunersuteKarsimavoK tåu-
nalo maligdlugo piumassarisimavdlu-
go nålagauvfiup Kalåtdlit-nunåne i-
kiuinerup tungåtigut landskassip a-
ningaussartutaisa 80 procentiat matu-
ssalisagå.
inatsissartunut ilaussortaK Holger
Vivike Grønlandsudvalgimut ilau-
ssortaussoK sujunersutiminut ilångut-
dlugo oKauseKarpoK ilåtigut ima ila-
simassaminik:
kalåtdlit sulivfigssaerutut sulisi-
nåungitsutdlunit pigssaKarniarnikut
atugardliussusiat ånilårnéinarpoK. ki-
salo landskassip kommunitdlunit å-
ssigingitsut landskassimit aningau-
ssalerneKartartut tuniusinaussait i-
nugtut pissusigssaK encordlugo ikiu-
nigssamut amigarput. Danmarkime
kommunit pineKartarneråtutdle tama-
tuma tungåtigut aningaussartutimikut
taorsivfigineKarneK ajorput, sordlume
åma folkepensione måne atorneKar-
tOK tagpavane atorneKångitsoK.
10