Atuagagdliutit - 06.12.1962, Blaðsíða 31

mérautitdluta jutdlime
Lars Falksen jutdlisiortarnilerssårtoK, Kanga aningaussat ki-
simik aperKutåungikatdlarmata
Kartitdlugo Kamuna
nginøK ajornartoK.
agtorneKarfiu-
jutdlilerångat, mérKat ilivsitutaoK
jutdle Kilanårilersarparput, uvdlutdlo
Kavslnångornersut kisitsissuatsiångor-
tarpugut.
tåssa taimane 1900 autdlarterugtor-
nerane mérauvdlune jutdlikune Kav-
dlunåminertornigssaK uvdluinarne 6-
KåtårneK ajugkavtinik Kilanårnartu-
nutaoK ilaussarpoK, taimanime niu-
vertarfit månåkutut avdlalimårtunik
pisiagssaKångitdlat paorngarssuit ser-
iculugtutdlo erKåisångikuvtigik pi-
ngårtumik asimioKarfingmiussuguvti-
ne.
niuvertumit kågéricat
asimioKarfingmiuvdlunime Kåinat
niuvertoKarfiliardlutik autdlarångata
aKigssinik Kérdlutunigdlo åtsivdlutik,
avdlanigdlo niuvertoKarfiup Kavdlu-
nårtaisa piumaslnaussåinik tuniniaga-
Kardlutik, ilame tikinigssaisa Kilanår-
nartåssusé pingårtumik KavdlunåKar-
fingmiunik ilagissanardlune nagsiu-
ssarsinigssaK KularnarneK ajorame
pingårtumik atåta Nuliartitdlugo.
Kilanårnartutdlo ilagissarujåt tai-
mane niuvertoKarfingme niuvertussup
mérKanut asangnigdluartup kågéra-
lianik paorngarssuarnigdlo avisimi-
nermut portugkanik mérKat tamaviv-
ta nagsitarmatigut jutdliarKame nué-
nårutigssavtinik.
ilame jutdliarKame itilerdlune igdlo
igdluinénguaK kialåK kavfisunialåK
igdlup ilua assagsimavdlune åssilia-
lersorsimavdlunilo naneruserdlune a-
lianaitdlivdlune!
åmåko utorKartavut KaerKutltut
„kavfisoriartoritsigoK" pingårtumik
Avangnånut
takornariarneK
Nungmingånit autdlarpugut julip 31-
åne arKarngup migssåne uvdlåkut
pujortulér.Kamik 36 fodsilingmik, tåu-
na Nijamik ateKarpoK. tauva unuap
KerKata migssåne Manitsumut pivu-
gut. aKaguane sila anordlersorujug-
ssuvok agsutdlo magdlerdlune. tauva
uvdlinarpugut §ma atåtap angå oKar-
mat uninarjcuvdluta. tauva aKaguane
uvdlåralanguaK sisamat Keraata mig-
ssåne avangnamut autdlarKigpugut.
uvalikut pingasut migssåne Kangå-
miunut pivugut. pisiniariardluta aut-
dlarKigpugut Kangerdlugssuarmut.
tauva aitsåt unuåkut apupugut. aKa-
guane uvdlåkut aneriatdlaravta sila-
gigssuaK ipernat ingassavigput. avdla
piungnaerparput ipeKineK. taimane
uvdlut pingasulnait Kangerdlugssuar-
mipugut. tugtunik arfinilerårput. Ka-
ngerdlugssuarmlngånit Itivdlimut ta-
Kuagssarsiniardluta autdlarpugut Si-
simiunut. 6 timerparput. tauva Sisi-
miunut pigavta silagik kiak. Sisimiu-
ne NGlNA nåpiparput, tåuko tikå-
gugdligsimassut. åma unuigavta uv-
dlågssåkut pingasut erKåne autdlar-
pugut. autdlarsimalåginardluta put-
serame, putsuarigssuaK ingerdlavugut
Agtumut pitdlatsiåinardluta autdlar-
Kigpugut Ausiangnut aKaguane aitsåt
pivugut. åma Ausiangnut pitdlatsiåi-
nardluta autdlarpugut unuåkut K’a-
sigiånguanut mardluk erKåne pivu-
gut. åma aKaguane iteravta silagig-
ssuaK, tåssalo nunagssavtinut pivdlu-
ta.
ila nuåneKaoK, Kingmit sujugdler-
mik ersigigaluaravkit naggatånut i-
ssitsitalerdlugit imånut. åma mar-
dlungnik KingmiarauteKarpugut, Mer-
Kujukut Najalo, ineKunaKaut. Kåuma-
tit mardluk tåvanipugut, uvanga a-
tuarneK ajorpunga. uvanga Katångu-
tiga Ausiangnitdluta avangnåmiutut
OKarmat igdlaKaugut. kujåmukarpu-
gut oktoberip 6-iåne Nungmutdlo a-
putdluta 10-åne. neriugpunga atua-
rumårise nuånaralugo nåikaluartoK.
agdlagtoK.
skolepige Ingeborg Berthels
6. klasse b, Godthåb
Penneven søges
j utdlisiomgårtitsissugssartagdlit må-
ssa ilait sujugdliuniutut, sulime måna
taimatut atugauvoK nuånersumik.
ajoKikunut ivigsoriat
taimaitdluta maklsimaleriartugut
méraKatigut isertaleraraut, pajugdluta,
ilame pajoKåtårtitdlune méraKatinut
nuånertaKigame.
taima jutdliarKap uvdlåva muåner-
siserugtordlugo åma tåssa atuartu-
ngoK tamarmik ajoKikunut ivigsiar-
tordlit isågångavta tugsiamårtarpugut
tugsiutingnårissarparputdlo „inoKati-
ka ukorsé“ il. il.
.nalunaeKutaK arKaneK atissalerso-
riardluta, soruname pigssaKartut nu-
tåginarnik atissartårdlutik, nalunae-
KutaK atauseK mérKat nålagiarnig-
ssarput „pivordlérnigssarputdlo" tug-
dliutaraoK, ilame Kilanårnardlune Ki-
lanårnarsendgtaraoK, taimanilo mé-
raussugut månåkutut tugsiaKåtårtå-
ngikaluardluta ilivsitutaordle tugsiar-
sinauvugut KimaKalutalo „Kujavdluse
Kaigitse“ atortarparput utorKartavta
tugsiaKatigigåtigut. tåunalume tugsiu-
tinguaK utorKångoraluardlunilunit
måna mérKanit jutdliarKame atorne-
aningaussanik naleitångitsoK
tåssa taima OKalualårfigilåravse
taimatutaoK angajorKåvsinit jutdli-
siortarnilerssåruneKartarunarpuse.
månalo ilivse mérånguit måna uva-
gut méraunivta nalåmit måna nalerse
„nunap pinik“ pigssarigsårfiunerule-
KaoK. taimanime aulisagkat niorKU-
tåungitdlat sulivfigssaKångilaK akig-
ssarsiulårfigssaKaranilo atorfiliungit-
sune. månalo pissuseK tamåna avdla-
tut ajornardlune taimailisimavoK, a-
ningaussat piginagit inuniarneK ajor-
narsiartuinalerpoK suna tamarme ani-
ngaussamik naleKalermat.
taimåikaluartordle jutdlip nuåner-
sua aningaussanik naleKéngitsoK ta-
mavtine utorKarne mérKanilo jutdliu-
juåsaoK nuånårfik KaumassoK tipait-
sungnartordlo tåssa ånåussissungup
inuvigingmago.
naggasiutigulo:
tårmit ivna ersserpoK
KåumarigdluinangårtoK,
tåuna suva KaumassoK
tårtumut ersserniartoK?
tåssauvoK uvdloriaK
jutdlivta Kaumassua!
jutdlime pivdluaritse!
Lars Falksen
K’ornoK
jutdlilernerane igdloKarfikorneK
jutdlilerångat jutdlip pialutai ang-
makåssarput. mérKat utorKaitdlo eri-
nigissarpait, ilame jutdle nuånertaKi-
game pingårtumik mérauvdlune. umi-
arssuaK tikitarpoK jutdlip pialutainik
usissoK, orpiliagssat igdluvdlo iluane
pinersautit åma orpilissap pinersautai.
mérKat ørinik katerssissarput, tåssa
jutdlime Katångutimingnut imalunit
angajorKåmingnut tunissutisiutigssa-
mingnut pisiniutigssamingnik. sunik
nalinginarnik kussanartunik pilerigi-
ssamingnik pisiutigissarpait jutdlile-
rångat. igdlo pinersarneKångitsoK inå-
saugut. ilait inartarput pinersartarér-
nikoK. tauva itisaugut igdlo kussana-
ngårame sordlume tåssa agtorneKå-
ngitsoK sulissut sukangårtaringamik.
tauva portugkanik tunineKartarpugut,
nuånertaKaorme portugarsivdlune.
tauva mérrcat anivdlutigdlo méraKati-
mingnukålersarput. uvanga ima itu-
nik tunissutisiaKarpunga. uvanga pi-
ngussat ima itut. mérauvdlunime tu-
nissutigssarsivdlune nuånertaKigame.
tauva unukut tugsiaKåtårtarpugut åma
utorKait tugsiaKåtårtarput. åma nåla-
giardlune unukut oKalugfik ulivkåvig-
tarpoK. mérKåme nålagiarneK nuåna-
rissaråt. tauva nålagiardlutik soraer-
dlutigdlo orpiliarKussissarput. åma
ilait kakitdlarnanik orpiliaKartarput.
orpiliaK inerérpat umataussanik Kipi-
ssanik tunineKartarput, tauva utorKait
kavfisortarput. tauva mérKat ingneri-
taliortartunik tunineKartarput, agsut
nuånarissarpait ilaitdlo méraunerit
ersigissarpait taima itunik takungi-
såinartut, imalunit avårnikut saper-
tarpait.
åma ukiutoKarångat nålagiarérdlu-
tik soraerdlutigdlo orpiliartarput ig-
dloKarfiup KerKane. agsut nuånertar-
poK, Kaertitsissut Kiimorortartut alu-
tornavigtaKaut. åma KaertartoK ulo-
rianaKaoK tigumiåinartordlugo. åner-
nartaKaoK. tauva jutdle någångat
atualerKigtarpugut atuarnerdlo åma
nuånertaKaoK.
agdlagtoK Bendt Karlsen,
5 b Julianehåb.
Ujaragssuarnut auvarnera
autdlarpugut 27. juli K’ornumit
Ujaragssuarnut, Sanassumut kaligtit-
dluta. Kavdlunånik ilaussoKarpoK ta-
kornarnianik, uvalikut sikunik saper-
ssipugut, uvagut sikut akunisiordlugit
ingerdlavugut, tauva Manigsumut pi-
vugut. tåssane tulagsimalårpugut ava-
lagkavta iluliaK timautilerdlugo angå
OKarpoK puisse takuvdlugo. ornigkav-
tigo angåp igssupå ikilinardlugo åma
åipagssånik, pingajugssånik toKutdlu-
go. ingerdlarKigkavta Kugssangassu-
mut pivugut, unuivugut. aKaguane
Kamagaluardluta tikipugut sussårdlu-
ta. inuk takuvarput urniåritane Kut-
dlarsimavdlugo utarKigåtigut sunauv-
fa kapisilingmioK. aKaguane itamaga-
luartut tikiput sussårsimavdlutik. aKa-
guane åma Kamagaluarput. uvalikut
Ujaragssuarnut ilungmukarpugut.
unukut tikipugut eKalungniardlutalo,
eKalugtorpugut nuåneKaoK.
aKaguane ilarput KamagaluartoK
tiklpoK sussårsimavdlune åsit eKalug-
torpugut. aKagumut piarérsarpugut
timukarnigssavtinut. aKaguane pujor-
toK uvdlåkut timut autdlarpugut, ki-
siåne Kordlortup kua Kångilåginar-
parput siatdlilermat ingerdlarKigsi-
naujungnaeravta. uvalikut nivtarmat
angåkut auvarput. tugtuaråinait pi-
ngasut pissåuput nereKaugut nuåne-
KaoK. aKaguane ilavut avigsårpavut,
angå tugtuararpoK. unukut Nugaussa-
mut pivugut tituinariardluta nagsa-
tavut Kimariardlugit auvarpugut ta-
kussaKarnatale, aKaguane uterdluta
autdlarpugut tugtuara« perussarput
tigoriardlugo. unukut Ujaragssuarnut
pivugut. nerlnariardluta uterKigpugut
KugtorKat Kimatavut aivavut. aKagua-
ne silåmut autdlarpugut pujoK uv-
dlo-KerKalersoK siagdlilerpoK Karra-
nut pivugut tåssanilo tuperdluta a-
Kaguane aitsåt autdlarKigpugut angå
åma puissipoK. uvdloKerKalersoK ti-
kipugut.
méraKatika tamavse inuvdluaritse.
tåssauvunga
Daniel Lynge (12 år)
K’ornoK pr. Godthåb.
jutdlip tungånut
inoKaKaoK inuitdlo ulapitupilugssu-
put. ilait niuverniat, ilaitdlo merssor-
tut. igdloKarfingme angalaorpunga
takussagssat amerdlaKaut, sordlo: i-
nussat marraitdlo, il. il. mérKat nuå-
nåKaut nivdliavdlutik igdlardlutigdlo.
ilait or.piliagssanik angatdlåssissut.
igdloKarfik alianaeKaoK nuåneKaluni-
lo. uvalikut nal. 3 angerdlarpunga.
angerdlardlunga niuvertarfik Magasin
Nord takuvara. jutdlip pisatainik ang-
martiterisimassoK. tauva nererérama
nal. 4 anivunga, anivdlungalo taku-
vara Britannia, Danmarkimingånér-
sok. tauva tåssångåinaK KangnilerpoK.
tåssunga någinarpara, inuvdluaritse.
agdlagtoK skoleelev Arne Lund
Julianehåb.
Jeg er en ung Amerikaner, som øn-
sker at brevveksle med Grønlandsk
ungdom. Jeg studerer den Grønland-
ske sprog og også Grønlands Histo-
rie.
Jeg taler dansk, tysk, og russisk, og
vil gerne hjelpe en Grønlander at lære
engelsk.
Venligst optage min brev i Deres
avis, så jeg må treffe en Grønlandsk
venn eller venninn.
Tom Prince,
c/o Dansk Forbindelsesofficer,
Søndre Strømfjord.
FERD’NAND
Efterspil
natdlukåtarér-
mata
(S>
% il * ?
jutdlimul sapåiit akunere mardluinångulerput, tamåssalo Kilanårpai-
dlat orpiliagssanik sarKumersiterilerérput, decemberime autdlartlnar-
toK Københavnime niuvertarfigssuit silatait orpilialersorneKarérsarput.
KamanarneK
uvdlåkut sapåme Kamariardluta
autdlaravta ukuvdluta: Søren, MatioK
Såmulo, KåKap tunuatigut ingerdlav-
dluta tulugkat KåKap Kåvane mitsima-
ssut takuvavut. tauva MatioK niuvoK
tulugkat ornigdlugit tauvalo aterpoK
mardlorårsimavdlune. tauva sigssa-
mut niuvugut AlauférKåkut ilagi-
ssugssaugavtigik ornigdlugit. tauvalo
usilersoriardluta autdlardluta. autdla-
ravta umiåi'Kame tåssane sulugpågkat
mardluk pivavut. tauva autdlarpugut
Nunalugtume igagavta panertortordlu-
talo titorpugut. autdlarpugut, inger-
dlagavta KeKertane unuivugut.
aKaguane autdlarKigpugut Karra-
nutdlo unigdluta. tåssane puissinialer-
pugut. sunauvfa åma Enukut tåssant-
tut. Enukune puissitoravta tupernia-
lerpugut, tuperéravta unungmat inar-
pugut. aKaguane Matiukut Kamari ar-
put. sujugdlermik Enok tikipoK su-
ssårdlune, tugdlianik AlauféraK tiki-
poK atauserårsimavdlune. tugdliane
MatioK tikipoK sussårsimavdlune. tau-
va neKitorpugut unungmatdlo inardlu-
ta. aKaguane åma autdlarpugut. su-
jugdliuvdlune AlauféraK tikipoK su-
ssårdlune tugdliane Enok tikipoK a-
tausei'årsimavdlune kingugdliuvdluni-
lo unugtoK MatioK tikipoK atauserår-
dlune. tauvalo unukut pilagsimavå
aKaguanilo neKitordluta. åma uvdlu-
kut tipinik narssékut arpaliutaKåtår-
tarpugut åma imåne nalunguartardlu-
ta uvdlut arfineK-mardluk. åma kuå-
niliarpugut agsut ipernat amerdlasut.
kuånersardluta umiårKat takuvavut
sunauvfa Tikikut, uvfa Såmup nug-
kane nåparsimassoK. aKaguane anger-
dlamut autdlarpugut Lutikunut kalig-
titdluta. ingerdlagavta K’ornumut ti-
kipugut.
Søren Nielsen, 11 år, K’ornoK.
takornarianik tikitdluaricussissut
Igalikume turistisiortarneK nuåner-
taKaoK. sapangårKanik nuissavtinik
tuniniaissarpugut ilånilo ujarKanik.
turistitdlo autdlakålerångata igaliku-
miut erinarssorfigissarpait, nuånari-
ssånguatsiaKaitdlo. turistitdlo tikile-
riartut ilåne siagdlilisaoK sordlume ta-
koi'nariat tujormitiniartarai. kisiat ilå-
ne silagigtaKaoK.
ivigkerine k. ivigkerineK nuénerta-
KaoK pingårtumik silagigtitdlugo ivig-
kat sukanerussumik panertarmata,
ilånilo siagdleKåtålerångat Kasunarsi-
ssarpoK, ivigkat eKitersimåinalerånga-
mik asingartaramik. åma ivigkanik
isåterineK nuånertaKaoK kiangmiunar-
taKalunilo. aussaK måna ivigangna-
Kaugut ivigkat nauvdluamermit.
tåssauvunga Benedikte Egede,
Igaliko, 13 år.
31