Atuagagdliutit - 07.01.1965, Blaðsíða 11

nunavtme uvdlormusiaK 1 kr. 50 øreugatdlarmat
ukiut 30 sivnerdlugit Kalåtdlit-nunavtine sulerérsimassup ki-
ngumut niviarnera — Manitsume fabrikip nangminerssortunit
tiguneKarnigsså niornutigssiagssat nåmagtut pineKarsinauler-
nigssåinut utai'KissutilårtariaKarpoK, niuvertoK S. Skjoldan
Hansen autdlalersoK aperssorneKardlune oKarton
— Kalåtdlit-nunånut pitinanga nu-
na ilisimassaKarfigilårpara, ukiune
mardlungne Grønlands Styrelserne a-
torfenar simag ama. Kalåtdlit-nunåt-
dle takorKåravko crrcarsarpunga: —
ukiune tatdlimane najorsindungilat.
taimanikut nivtailarpoK, nuna kaer-
suinaussoK takugssavvdlune. sungiu-
tilertorparale. nuna ilimagissavtut i-
nersoK? tamåna iluamik akinex sa-
perpara. onarsinauvunga agsut tupåt-
dlautigisimavdlugit Kalåtdlit-nunåne
akigssarsiaritineKartut taimak sungit-
sigingmata. sulissut nalunaernutap a-
kuneranut 17 øresissarput, nalunaer-
Kutap akunerine Kulingiluane suligu-
nik 1 krone 53 øresissardlutik — ima-
lunit 1,98 kr-sissardlutik ipangnartu-
lerigångamik. kinausimanerpoK-una
silatusårdlune Danmarkimut agdlag-
kaluarpoK apemutigalugo uvdlormu-
siaK to kroninut KagfarneKarsindu-
nginersoK, ajornanginerujugssungmat.
taimailiornigssardle itigartitsissutigi-
neKarpoK. uvdlormusiaK 1,98 kr-usa-
ssok — angnerusdngitsordlo — nalu-
naerutigineicarpoK.
ukiut 30 Kalåtdlit-nunane
taimatut oKartoK tåssa niuvertoK
S. Skjoldan Hansen ukiut 30 sivner-
dlugit Kalåtdlit-nunavtine sulerérsi-
mavdlune — tåukunånga ukiune 14-
ine Manitsume — Danmarkimut aut-
dlångitsiarnermine. måna soraemi-
ngorpoK nautsorssutiginagulo KGH-
mit atorfeKartitauvdlune nunavtinut
ingerdlarKingnigssane.
— sume sulisimavit?
— Grønlands Styrelserne 1931-me
sulilerpunga, ukiutdlo mardluk Kø-
benhavnimitdlunga. 1933-me uperna-
kut Kalåtdlit-nunånut ukiuvdlo åipå
avigdlugo Påmiune niuvertoK Nikolaj
Chemnitz nålagaralugo sulivdlunga.
tamatuma kingorna K’aKortumipunga
feriaKarnerma kingorna Sisimiunut
pivdlunga ukiordlo atauseK sivnerdlu-
go tåssanitdlunga. Danmark tigua-
gaungmat Nungmut pisineKarpunga,
julip autdlarKautåne 1940-me måna
handelskontorimik taineKartartoK pi-
lersitdlugo. tåssanipunga ukiune si-
samane, tauvalo K’asigiånguanut nug-
dlunga. sulingivfeKardlunga avalagsi-
manerma kingorna 1948-me Ilulissa-
nut pivunga, tåssanitdlunga Kåuma-
tine Kulingiluane. tamatuma kingorna
Manitsumituarpunga, taimågdlåt Kåu-
matine arfineK-pingasune Nanorta-
lingmitsiardlunga.
— nunavtinérKåleravit danskena-
ngångilaK. taimanikut inuneK nuåner-
neruva?
— danskit sorssungnerup sujorna
Kalatdlit-nunånitut amerdlanerssait
handelip atorfeuartitarai. nakorsat
nåparsimassunigdlo pårssissut ardla-
Kångitsuinåuput. taimanikut uvdlut
soKutiginarneruput. oicaruserdlune o-
KartoKarsinaugunarpoK kæmnereKa-
ranilo GTO-Kångingmat imaKa tama-
tumunga pissutausimassoK. sulivfe-
Karfingne avdlane Kutdlersaussut su-
liagssarivingisaisa amerdlanerssait
niuvertup niuvertugssatdlo isumagi-
ssagssarait. taimane nuånerpa? taima-
tut OKautigineKarsinauvoK. taimani-
kut Kalåtdlit-nunane inuneK akikine-
ruvoK — akikineralåkasiuvoK, imaKa-
lo månarnit nuånernerussumik nåpe-
KatigigtoKartarpoK.
— matuma sujornagut igdlut sånar-
dliugarujugssuput. kalåtdlit igdluisa
amerdlanerssait peKuteKångitdluinar-
put. inip KericanitarpoK igavfik pujor-
figtalik, igdlutdlo kivfiarnerdlugauga-
luaKalutik kiagdluarsinaussarput. i-
gavfigdle Kaminiariartordlo igdlo Kia-
nartorujugssuångortarpoK. isumaKar-
punga kalåtdlit igdlut måna najugka-
tik agsut tugdlusimårutigissariaKa-
rait, nauk akisugaluaKissut.
niorKutigssat aké
najomutarineKarput
— niuvertungorKåravit månarnit
suliaKarneruvit?
— isumaKarpunga suliat amer-
dlaKatigiginangajagtut — taimane
månalo. kæmnereualernera GTO-
Kalerneralo ajoringilara. tåuko ar-
dlaligssuartigut OKilisåupåtigut.
mdnale tunissartagkavut avdld-
ngorujugssuarsimåput. matuma
sujornagut niornutigssat tikisine-
Karsinaussut tåssatuåuput niomu-
tigssat akine agdlagsimassut. må-
na niornutigssat inuvdluarniutitut
tainenartartut amerdlanissut pisi-
arineicarsinduput. tamdko matuma
sujornagut niuvertarfingne taku-
nek ajornanaut niuvertarfingnér-
Kussaunatigdlo. tuninenartartut a-
merdlerujugssuarnerat, umiarssuit
angatdlatdlualernerat, tingmissar-
tortitsinen agdlagkatdlo ima suli-
agssanartitsigåtigut suliarisinau-
ssavut sivnerdlugit agdlåt pissag-
ssanardluta.
— niuvertarfingmit tunissatigut a-
ningaussat isertineKartartut ukiune
kingugdlerne amerdleriarujugssuar-
put. niorKutigssat akitsoriartornerat
ilångutdlugo erKarsautigissariaKara-
luarpoK, 1950-itdle autdlartisimaler-
neråne niorKutigssat ukiumut tuni-
ssartagkavut een mili. kr. migssilior-
dlugit akeKartarput. måna ukiumut
tunissartagkavut 7—8 mili. kr-nik a-
keKartarput.
— ManitsoK Kalåtdlit-nunane igdlo-
icarfingnit sujugdlersauvdlune tigo-
raiginartarfingmik niuvertarfigtårpoK,
igdloKarfingmiutdlo usorineKartarput
niuvertarfiat Kangamit månamut
niorKutigssalersordluagauvatdlå-
Kingmat sordlo nautitanik.
— nuånårutigåra tusaravko nior-
Kutigssanik pilersordluagaunerput. §-
mame niorKutigssanik amigartunik
pilersuinerput pivdlugo målaortoKar-
nigsså sapingisamik pinavérsågarår-
put. måna imailerpoK niuvertoK kisi-
me akissugssaujungnaerdlune. niu-
vertarfiup pilersordluagauneranut
niuvertarfingme pissortaK pissåneru-
vok tåuna sulivdluartorujugssuvoK,
suleKatigivdluaKårputdlo. uvdlut ta-
måkiussavigdlugit niorKutigssanik
Danmarkimut piniartarpoK. taimaili-
ornikut nåmagtunik niorKutlgssaKar-
tineKarpugut.
fabrike pilermatdle
sulenatauvoK
— niuvertutitdlutit nåmagtorsima-
vat nålagarujugssuartut inuneK. o-
KartugssauneK sulivfeKarfingne pi-
ssortanut ardlalingnut avgorneKar-
mat KanoK misigisimavit?
— isumanarpunga niuvertdssutor-
nat ilait autdlamaumut misigdlilåvig-
simassut kisimitdlutik onartugssau-
jungnaeramik, nluvertonarfingme nr.
1 -ujungnaeramik. ineriartornermutdle
akerdlilersuineK ajornaKaoK. ukiut
aruaneK-mardluk ing er dianer dne Ka-
låtdlit-nunåne sanaortornerme piler-
sxneKartorpagssuit xangatut tamdkiu-
ssardlugit OKausigssaKarfiginidsagalu-
aruvtigik suliagssat nåmagsinek sapi-
lersimdsagaluarpavut. isumaxarpunga
måna ingerdlausex ajungitdluinartoK.
åma målaorutigssaKdngilagut.
— Manitsume angnermik sulisima-
vutit. åma måne ineriartupilorneKar-
simavoK.
— måne Manitsume ineriartorneK
angnertorujugssusimavoK — måni-
nerma nalåne. sordlo aulisagkanik
niorKutigssiorfiup 1951-ime nerping-
nik Kerititanik niorKutigssiorfiulerne-
rane peKatausimavunga måna suliv-
figssup nangminerssortunit tigune-
Karnigssåta oKatdlisigineKalernera ti-
kitdlugo. ukiune sujugdlerne Kérar-
parujugssuit pissarineKartarput, pi-
agdl., åssil.:
Hans Janussen
ssaussartutdle måna ikileriaKaut. må-
na KérartarineKartartut Kanganit i-
kingnérarssuångorput, nauk ningitag-
kat Kanganit amerdanerujugssuit ni-
ngineKartaleraluartut. kingusingneru-
ssukut sårugdligtarineKartartut amer-
dlerujugssuarput, 1954-imilo Napassu-
me niuvertorutsip aperånga kapisig-
dlit tunissaulersinaunersut. soruname
akuerssivunga, ukiordlo sujugdleK
fem tonsiugunartut pisiaråvut. tama-
tuma kingorna pisiarissartagkavut u-
kiut tamaisa amerdleriartarput. åma
bundgarnerssorneK ingerdlåneKalersi-
mavoK, ukiune ardlalingne pigssarsi-
viuvdluartardlune. måna kinguariar-
tortoru j ugssunguatsiarpoK, påsisima-
ssaKartutdlo OKartarput Kangatut pit-
sautigilerKigkatdlarnaviångitsoK.
fabrikip tigunigsså
aulisartut uvatsérdlissuk
— ajoraluartumik sulivfigssuaK uv-
dlune måkunane ingerdlanerdliorpoK.
aulisariutit angisut amerdliartortit-
dlugit aussame aulisartorissartagka-
vut ikiliartuinarput. agsut ajussåruti-
gårput niorKutigssiagssanik pineK sa-
peravta, aulisartuvume pikorigsut ta-
marmik Diskobugtimitalermata rejer-
niardlutik. Kanordlunit itumik ilior-
tariaKalerpoK, ukiunime måkunanisut
pissut sulivfigssup iluaKutiginaviå-
ngingmagit. avdlåkutaoK sulivfigssu-
arput ajutortineKariartorpoK, tåssa
niuvertoruseKarfit tunissartagait pér-
tugssångormata. ukiup atautsip mar-
dlugdlunit ingerdlaneråne NapassoK
nangminerssortuinarnit ingerdlatsivi-
gineKalisagalunarpoK, direktørivdlo
OKarnera maligdlugo KGH taimågdlåt
niorKutigssanik tuniniailerumårpoK.
Kangåmiune sulivfigssualiortoKarpoK
upernåmut inisagunartumik. piging-
nigtup erKarsautigå tarajorterneKar-
tugssåungitsut nerpiliarineKartugssåu-
ngitsutdlo kisisa pisiariortorniardlu-
git. eKatdlut, kapisigdlit, Kaleragdlit,
tugtut neKåt aKigssitdlo pisiariortor-
niarpai.
— Manitsume sulivfigssup aulisar-
tunit tiguniagaunera KanoK isuma-
Karfigaiuk?
— sulivfigssup tiguneKarnigsså au-
lisartunit soKutigineKartorujugssuvoK.
uvangåtaoK isumaKarpunga nangmi-
nerssortut ingerdlatsinigssåt ajungit-
dluartussoK. Kularårale taimailiornig-
ssamut måna pivfigssångorsimaner-
sok. erKaimassariaKarparput ukiunut
nutånut ikårsårfit sule atoravtigik,
sulivfigssuvdlo tunissagssiarissartagai
avdlångortiterneKarmata. sulivfigssu-
armut tunineKartartut ilait niuverto-
ruseKarfingnit pissarput. tusarérpat
tåuko ilåtigut nautsorssutigissariaeru-
tisassut. åma tusarparput aulisartut
aussaunerane Avangnånut aulisariar-
tartut. tamåna pissutigalugo niorKU-
tigssiagssat amigautigineKartorujug-
ssuput. maskinat ukiup ilåne angner-
påme uningassarput, tåukulo uvdlut
tamaisa akilersugagssaungmata pi-
ssutsit måna atutut nåmaginångit-
dluinarput.
— isumaKarpunga avatåne ikd-
nerssuarne aulisartarnek autdlarti-
tariaKartOK niorxutigssiagssat nå-
magtut pigssarsiariniardlugit. nior-
Kutigssiagssat nåmagtut pigssarsi-
arineKartalersinagit sulivfigssup
sivneKartortalernigssd Kularåra.
tamåna pivdlugo isumaKarpunga
sule utarKilåratdlartariaKartoK —
niornutigssiagssat nåmagtut pig-
ssarsiarineKarsinaulerserdlugit,
nauk soruname ilimanarsinaugalu-
artoK Manitsume aulisartut suliv-
figssuaK isumagivdluarneruleru-
mårdt nangminerssortunit inger-
dldneKalerpat — taimalo niorKU-
tigssiagssainik amerdlanerussunik
tunioraivigilerumårdlugo.
Hans Janussen.
Deres barn skal have det bedste!
Plumrose barnemad giver den lille ny den sundeste kost
med tilskud af uundværlige vitaminer og protein.
mérarse pitsaunerpånik nerissaKartariaKarpcw!
PLUMROSE mérKanut mikissunut nerissagssiai nerisltarugkit
nålungiat nerissagssanik perKingnarnerpånik åmalo
vitaminenik proteininigdlo pingitsårneKarslnåungitsunik
akulingnik nerissakartisavat.
Bestem Dem for
til JAGT . FISKERI og TRANSPORT
De er bedst tjent med EVINRUDE. Over 50 års er-
faring i produktionen af påhængsmotorer garanterer
for EVINRUDE’s pålidelige kvalitet og gennemtænkte
konstruktion og sikrer Dem økonomisk og driftsikker
transport til søs under alle vejrforhold. Der er 14
størrelser fra 3—90 hk samt indenbords/udenbords
modeller på 88, 110 og 150 hk.
EVINRUDE påhængsmotorer modstår den hårdeste
saltvandstæring. Alle undervandsdele er rustfrit stål.
Alle drivaksellejer er belagt med hård chrom. 2 års
garanti. Altid reservedele på lager.
autdlainiarnermut, aulisarnermut agssartuinermutdlo
EVINRUDE-mik pisåruvit lluanfirnerpåusautlt. ukiut 50 sivner-
dlugit misiligtagkat tiingavigalugit EVINRUDE tatigissagssauler-
simavoK atortue tamarmik emarsautigivdluagaungmata sila Ka-
nordlQnit Ikaluarångat angalasinautitdlutit akikitsumik avdlångu-
jaitsumigdlo angatdlateKardlutit. åssigingitsunik såkortåssusig-
dlit 1-1-iuput, 3—90 hk Sma ilait angatdlatip iluanut ilaitdlo angat-
dlatip avatånut ikdtagkat modelit 88, 110 ama 150 hk.
motorit ikiitagkat Evinrude taratsumut akidtuput. imap ilunltug-
ssartai tamarmik sisåuput mångertornineK aj ortut. drivaksell6je
chromimit mångertumit sanåuput. ukiut mardluk ugpernaKusi-
gauvoK (inugtå pissunane aserusagaluarpat akeKångitsumik iluar-
sarneKarsinauvoK).
kingorårtigssat tamaisa pigineKarput.
3 hk fra kr. 1100,—
5V. - - - 2120,—
91/« - - - 2970,—
15 - - - 3145,—
18 - - - 3400,—
28 - - - 4150,—
40 - - - 4800,—
60 - 7135,—
75 - - - 8225,—
90 - 10.025,—
exct. oms.
ERFARING
GI’R
STYRKE
»Vi hk.

Forhandles overalt på Grønland — Kalåtdllt-nunåt tamåkerdlugo plncicarsinåuput.
Skriv efter brochure — brochurenik piniarniarit.

Kajen med fabriksanlægget i Sukkertoppen. — Manitsume fabrike talitarfigtfilo.
KGH i Sukkertoppen har flere konkurrenter bl. a. den nystartede brugsforenings butik.
„Brugsen", fotograferet lige før den er færdigbygget.
Manitsume KGH ardlalingnik unangmigdlerteKarpoK, sordlo brugsforeningip autdlarter-
Kåmersup niuvertarfia. „Brugsen" sananenardlune iningajalersok åssilissak.
11