Atuagagdliutit - 07.01.1965, Blaðsíða 17

atuartartut
agdlagait
Keiærtat timautdlugit avKutit
ugtortameicarnigssåt
Atuagagdliutit oktoberip 8-åne sar-
Kumersume civilingeniør Arne Munch
Ellingsen, ManitsoK, agdlagaKarpoK
„Kalåtdlit-nunåne naoralaortitsivit",
tamatumanilo kigsautiginartitdlugo
OKautigalugo Kitåne sinerissap siku-
ssångitsortåta pitsaunerussumik nalu-
naerKutsersorneKarnigsså åssiliorne-
Karnigssålo. agdlautigissame tamatu-
mane ama taineKarsimavoK: „nunap
åssinge nåmångingårmata KeKertat
timaisigorneK ulorianartorujugssuvoK
sinerssornermik påsisimassaKardlua-
raluartunilunit". civilingeniør Munch
Ellingsenivdle ilångutdlugo OKautigå
erKordluartunik nunap åssiliortoKar-
nigssånut sivisugatdlåsaKissoK, isu-
maKardlunile naoralaortitsivit bøjitdlo
nåmagtut pissariaKalersimassut Sisi-
miunit Nup tungånut KeKertat timai-
sigut avKutåne.
ikardlungnik imåtigutdlo avKUtinik
nalunaerssuivdlune åssiliortarfingmit
tamåna pivdlugo ima OKauseKartoKå-
ssutigssat ima pitsautigissut uloria-
nauteKångitsumik avKutigineKarsi-
nauvdlutik silatusårdlune pigåine.
civilingeniørip erKartugkamine si-
nerssornermik påsisimassaKardluar-
tut ilångusimångitsugpagit agdlagå
tungaveKarnerusimåsagaluarpoK, si-
nerssornermingne påsisimassaKartut
mingnerungitsumik kalåtdlit ukior-
KeKertat timautdlugit avKutit ugtor-
ngalassarsimåput, ilane tårseréraluar-
toK ajornartorsiuteKångivigdlutik,
nauk sinerissap åssinginik najorKU-
tagssaKartångikaluardlutik.
ugtortaissartut imåtigut avKUtinik
åssiliortarfingmit perKuneKarsimåput
KeKertat timautdlugit avKutit ugtor-
tartarKUvdlugit sulivfiup sivikitsup
nalåne suliagssat avdlat pivfigssaKa-
lersitsisinaunerat nåpertordlugo, tai-
malo ukiut tamaisa sinerssordlune
avKUtinik éssit påsissutigssanik pi-
ngåruteKartunik nutårpagssuarnik i-
lårtorneKartarput umiartornermut
sule åmalo isumangnaitdlisaissunik.
Nungmit TovKussamut avKutå Ke-
Kertat timautdlugit, civilingeniør
Munch Ellingsenip naoralaortitsivi-
lersorKuvdlugulo nalunaerKutsersor-
neKarKuvå, tamatumungale tungatit-
dlugo oKautigineKåsaoK avKut tåuna
angatdlatinit mikissunit taimågdlåt
avKutigineKarsinaungmat, amalo Ka-
ngerdlugssuarmit avangnamut Itiv-
dlip tungånut KeKertat timaisigorfig-
ssaKångingmat.
civilingeniør Munch Ellingsenip
Karssupisimagunarpå iluaKutåungit-
dluinartugssaungmat KeKertat ti-
mautdlugit avKutit nalunaerKutser-
sorneKarnigssåt, tamåko ugtortaivfi-
gineKångikatdlartitdlugit, tåssame
taimailiortoicartinago påsineKarsmåu-
ngingmat nalunaerKutsersutigssat su-
mut ikuneKåsanersut. ilångutdlugulo
taineKåsaoK bøjit nalunaerKutsersuti-
tut atorsinaussutut issigineKånging-
mata, åssigingitsorpagssuit mauna er-
KartorneKåsångitsut pissutigalugit.
nalunaerKutsersuinigssaK isumaga-
lugo ugtortainigssaic ukiut KavsioKi-
ssut ingerdlåneKartugssauvoK, tamå-
name civilingeniørip arajutsisimagu-
nångilå, taimåikaluartordle akornu-
tigssaKarsimanaviångilaK ugtortainig-
ssaK pissariaKartut ingerdlåniarneKå-
sagpata suliagssatut pingårtutut av-
dlatutdle, apercutaussordle tåssa imå-
tigut avKutit nalunaerssordlugit åssi-
liortarfik tamatuminga pissutigssa-
Karnera navsuiardlugo nalunaerfigi-
neicåsavdlune, ersserKigsardlugo sine-
rissap ilai sut ugtortarKuvdlugit kig-
sautigineKarnersut. tauva ugtortagag-
ssat pisinaussaK nåpertordlugo piår-
tumik namagsiniarneKarumårput.
Henrik Madsen,
imåtigut avKUtinik åssiliorfingme
direktøre
kuioraissunut mardlungnut
akissut
saoK:
ikardlungnik imåtigutdlo avKutit
nalunaerssordlugit åssiliugkanik Ki-
tånut tungassunik nutåliaussunik u-
kiune kingugdlerne sarKumersitsisso-
KartarsimavoK, erKordluåssutsimikut
pitsångoriarKigfigssaKångitsunik. tåu-
kume sutdlunit takulertomeKarsinau-
ssut erKarsautigalugit erKordluinartu-
tut issigissariaKarput.
KeKertat timautdlugit avKutine på-
sissutigssat imat itissusilersorneKar-
nerinut tungassut nåmaginartineKåsa-
gunångikaluartut taimåitoK oKautigi-
ssariaKarpoK Kap Farvelimit Uperna-
vik tikitdlugo KeKertat timaisigut av-
Kutit ilisimaneKartut pivdlugit påsi-
ningiunut
autdlakåtitsissartunut
KujanarssuaK ningiunut autdlakå-
titsissalernivsinut, agsut nuånerdluni-
lo KujanarpoK. niuvertoruseKarfing-
miuvdlunime autdlakåtitat maligtari-
uminartarsimåput, pingårtumik soku-
tiginarnerussut, ilånilume agdlåt sa-
kiminartaraluardlutik pingårtumik
ningiunut soKutiginarsinaussut.
ningiunut autdlakåtitaK 19. novem-
ber, soKutiginartuvoK. uvavtinime
niuvertoruseKarfingme kangåmiormi-
ussuvtine, amerdlanertigut kalålimi-
nerigsårtartune, ila Kerititsivik pileri-
naraluåssusia. naugdle ingnåtdlagiag-
ssarput? Kangåmiut 600-t sivnerdlu-
ardlugit inoKarpoK, Kangale Nanorta-
lik ingnåtdlagiartårmat oKartoKarpoK
Kangåmiut tugdliutut. ilame Kujanåt-
dlak, Kilanårtualerdlutalo. naugdle
tamåna neriorssut?
sunauna ajornaKutaussoK? nalungi-
larput ingnåtdlagiaK niuvertoruseKar-
fingne asimioKarfingnilo atugaugalu-
arpat månåkut KåumarKutitut atugau-
ssunit akikinerusagaluaKissoK. Kut-
dlerssuit petroliutortut aumarssuit-
dlo atordlugit akisuneroKaut. ingnåt-
dlagiaKaråinile igdlume Kerititsivi-
nguit errorsivitdlo atorneK ajornåså-
ngikaluarput, måna niuvertoruseKar-
fingmiut Kanordlunit perusugtigiga-
luarunik pisinåungisait. erKaiginarti-
gigdlume aulisartut ukiume tårsitit-
dlugo ingnåtdlagiaKånginerup ami-
gautåussusianik misigissaKartuartar-
tut.
icujanaK ningiunut autdlakåtitsi-
ssaleravse, soKutigalugit maligtarisså-
savavut, åmame iliniagagssaKaKaugut.
Marie Lyberth,
Kangåmiut.
VA.LTE R J E55 EN &.G&
Danasvej 20—30 København V.
Telegramadresse: WaltJ essen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner
Isoleringsplader — Plasticplader
finerit mångertut — Kissuit krydsfi-
nerit — oKorsautigssat cellodexikut
åsslgissaitdlo — plasticpladit
nunai’put piorsalitdlarmåssuk dan-
skit avisine OKausiugajugpoK una:
„Grønland kuitsivingmipoK". KanoK
iliuserpagssuit nutåt, sordlo kuitsi-
vingmut kuissat, Kavdlunåt pissusé å-
ssilivdlugit, nunavtinut atortiniarne-
Kalerput. tamåkule „kuioragkat“ Hå-
ne kuinerdlungneKartarput, nunavti-
nut inuinutdlo tugdluarpiarungnaer-
dlutik.
åma misiligaineKarpoK kuitsivit
nutåt atorsinaunersut; sordlo piner-
dlugtuliornermut inatsisit „silarssu-
arme moderniunerpåt“, sume inu-
ngorsimaneK najorKutaralugo akile-
raineK, imaKalo avdlat. måna åma
kuitsiviliortoKarnialerpoK nutåmik, —
tåssa inatsisit tungaviussut § 73-iat
(pigissaKarneK pivdlugo) uvaguvtinut
atorneKarKunago. uvagut inatsisip
tåussuma kuitsivitoKå atuinarKuga-
luaKårput, pigissavut igdlersorneKar-
Kuvdlugit. pigissaKarnermik påsing-
ningneK nunavtine nutåjungilaK.
Hr. Eigil Heckscher agdlagpoK inat-
sisit tungaviussut erKaissariaKångiki-
vut, Kalåtdlit-nunåne nunaminermik
pigissaKartoKångingmat, taimalo aju-
atdlagtugssaKarnane. imaKame påpia-
ratigut taimåipoK. imaKa isumaKar-
poK Anders Olsenip kinguåvisa ilåt
Kamuna ilumigut narrujumiséngitsoK
uvdlut ilåne ornigdlugo OKarfigigu-
niuk: umåk-å! nuna una pigingilat,
nålagauvfiup-una såimåussineratigut
atugarinarit, pårinerdlugkuvko arsår-
neKåsautit. (maligtarissagssat taima
OKarput). naussorigsaissoK tåuna ka-
lålikulunguaK påpiaramik ugpernar-
sautigssamik takutitagssaKångilaK,
nunaut tåuna ukiune 200-ne ilaKuta-
ringnit tåukunånga pigineKarsimang-
mat. imaKalo Kamuna ajuatdlagpoK,
sumigdlo nivdlerane.
tauva imaKa E. H.-p kalåleK tåuna
sianitsutut patdlitagssåungitsututdlo
issigisavå. åmåtaoK pigissaKarneK
pivdlugo isumåka tåssautipai isuma-
liorKutåinait, misigissutsimit pingor-
tut, imaKauna ilåne åtarKiutiga erKai-
simagavko. åtarKiutiga ima erKaivå:
isumagssarseriatårsimanerardlugo i-
nuit avdlat nerissagssaraluinik arsår-
dlugit, kungmit eKalungnik Kagdlui-
ssumik. igsiavunga Kungujulårdluga
nagdligiussapajugdlugo Kanga pissut-
sinik påsisimassaKångipatdlårnera
pivdlugo. Kangåmiut piniartorssuar-
nik KunuvfeKångitsunik inuligssdgat-
dlarmata, nunaKatit pitdlasuit åtar-
Kiuma eKaluit nalåne suliagssaKarti-
tarsimavai iluanårtilårtardlugitdlo
måko angatdlateKéngitsut (umiaK). å-
ma kungmut tåssunga eKalungniaru-
sugtut nangartortångikungnarsivai.
åtarKiumale kuk pårivdluarpå pe-
ratdlerKunago, tamånalo kinguåjussut
åtåsimavåt, taimåitumik måna tikit-
dlugo eKaluit kuk Kimångilåt. nalu-
ngilarput eKaluk mianernartorujug-
ssungmat. eKaloKarfit ardlagdlit ase-
rorneicarérput, kuit perujungmut på-
rineKånginamik, kikutdlo tamarmik
nalinginaK pissaramik una isumaga-
lugo „tamavta pigårput“. eKaloKar-
fik igdloKarfiup KanigtuanitoK pi-
gingnigtumik inoKaraluarune, imaKa
kup pårineKarneratigut ukiorpagssu-
arne eKaluit sernigineKåsagaluarput,
taimalo igdloKarfingmiut sujunigssa-
me autdlavålungnermingne nuånåru-
tigssaKartitdlugit.
aitsåt OKalugtuneKarpugut inup ki-
avdlunit nunautine, igdluvdlunit tu-
ngavia piumatdlerune tunisinaugå a-
ningaussanik avilordluartunik akiler-
sitdlugo. tusagaK tamåna uvaguvtinut
nutåjuvoK.
åma agdlagpoK, tamåkugoK norKåi-
ssutigissåka „tusarneKåsagpata“ alia-
nartorssuarmik kinguneKarumårtoK.
imaKa ukiut 1000 amigåsåputdlunit
nunarujugssuavtine inoKångitsut inu-
lersorniåsavdlugit. sordlo ajomåså-
ngikaluaK politikerivtinut inatsimik
navssårniåsavdlune, nunaminermik,
igdlutdlunit tungavinik iluanårniapi-
lungniartut akornuserneKarsinåussu-
tigssånik. peKatigititdlugulo pigissa-
Kavingnermut inatsisinik tunivdluta,
nalorninata OKarsinångorKuvdluta:
måne KeKarpunga, tåssa uvanga piga!
tauva ajukussårnata, ingminutdlo ta-
tigaluta, nangmineK pigissaKamerup
tugdlusimårnartuata Keråtårigsisisa-
galuarpåtigut, tåssauna tåuna ami-
gautigigiput Danmarkip nålagauvfia-
ne inugtaoKataunivtine inatsisit tu-
ngaviussut atåne.
uvagut kalåtdlit utorKait nuånåru-
tigissarparput Kavdlunåt agdlagaKat-
dlatuarångata påsissutigssavtinik, o-
Kalugtutdluta nalussavtinik silarssu-
arme inuiait pissusinik, sordlo Hr.
Lenzingip OKalugtukåtigut, Israelime,
Brasiliame Manhattanimilo pissutsi-
nik. tamånalo Kujåssutigårput. uva-
nga kalåliuvunga utorKaK, nalussoK,
ugpiasupilorujugssuaK. isumaKartu-
ngauna imaKa nunarput, Israelilo,
Brasilien, Manhattanilo ingmaralå-
nguaK åssigingissuteKartut. tusarra-
jugtarparput Israel nålagauvférångu-
ssok tamanit nivniortitaussoK, nunav-
dlo ilarujugssua KåKauvdlunilo ino-
KajuitsoK sioråinangajak. taimåitumik
tupigingilarput nuna nålagauvfiup
pigisimagpago, tåssame inue nunasi-
niartunik amerdliartortuåinartut au-
lariarfigssaerutisangmata, tauva nå-
lagauvfiup årKigssutariaKarpå.
åma Brasilien tusåmavarput nuna-
rujugssussoK inukitsoK, imalo kiagti-
gissoK sunalunit nunamut ikukåine
nausinaussoK. general Branco silatu-
sårsimavoK pikigtitsigame, tåssame pi-
ssortåta Gaulartip nunanik iluanår-
niapilugdlutik pisiortortut ilaginarsi-
mangmagit. Hr. Lenzingip åma „a-
vangnåne" pissutsit avångunartumik
erKartorpai. isumaKaraluaravta a-
vangnåne nålagkersuissut nunap a-
kiata årKigssuneKartarneråne akuliu-
tilårtartut. uvagut ima påsigaluarav-
tigo: nunautit, igdlutdlo tungavisa
nalinge (aké) ukiut tatdlimångorånga-
ta nutarterneKartartut, sunut akitso-
riartortunut nalerKusagaussardlutik,
nunamigdlo åtartornerup inatsisai
1919-ime nunap inatsisainik nutånik
taorserneKardlutik; åma tusarsima-
varput KangatsiaK Sjællandime tyskit
igdlut aussarsiortarfit tungavigssåi-
nik pisiortornerat ingassalermat nå-
lagkersuissut akuliusimassut.
imaKa sujunersutima kingunigssåt
KåKap Kåne nasigtutut takusinausi-
méngilara, nauk KåKap Kåne igdloKa-
raluardlunga.
Hr. Lenzingip erKoriarpå savauti-
liunasugalunga; — åp Kanga perug-
tulerama savautiliussausimagaluarpu-
nga, kisiane avdlamik isumaKartit-
dlugo. nalugangma påserusugkuvko
kinéussusera ima påsisisavavkit: ka-
låliuvunga utorKaK KajangnarsinikoK,
1800-Karatdlarmatdle inusimassoK,
månalo kingugdliarssungnit ima isu-
maKarfigineKartartut ilåt: sujumu-
karnerup Kimatå ericarsartarnera isu-
maliortarneralo tamarmik pisoKali-
ssut, nutarterinerme atorfigssaKå-
ngitsut, nutålerissut isumåt kisimik
pivdluautigssaungmata.
Hr. Lenzing agdlagpoK kinakavsau-
nersunga naluvdlugo, imaKagoK sa-
vautilik. tauva uvanga åma angut
tåuna nalugavko åma erKoriåinarsi-
nauvara sussusia, imaKauna Kalipai-
ssussok (åssilissanik) ingmikut su-
ngiusarsimavdlugo tornårssuk igka-
mut Kalipésavdlugo. (Kavdlunåt ussa-
tåt OKautsimikut ersisårissut pivdlu-
git).
tauva ånilångarKunak nalerisarsi-
nauvavkit, nåmerdluinaK pilerssåru-
teKånginama igdloKarfit Kanigtuine
pisiortorniardlunga uj arasugssungnik,
sivingajånik sisorarfiussartunik, sig-
ssanigdlunit nipisalingnik, kingorna
akisunårdlugit tuniniagagssavnik.
Otto Rosing,
Ausiait.

KOMPLET KVALITETSUDSTYR
TIL ALLE BÅNDAMATØRER!
DEN
ORIGINALE
GRATIS MEDFØLGER;
★ 12 timers SUPERTON lydbånd
★ LUXOR mikrofon
30 min. stereobånd
UXOR^ STEREO BÅNDOPTAGER
KOSTER STADIG 1395.-kr
AKAI
' s^ereohovedtele-
foner giver Dem
den hej* rigtige
musikgengivelse.
2X8 ohm impedans. Pris 138.50 kr.
AKAI TAPE SPLEJSER
De f&r smukkere og
stærkere splejsninger I
professionel kva-
litet, når De be-
nytter AKAI tape
splejser. 37.50
Forl. brochure hos radioforh. ell. på vor dogntelefon BY »850 A
Import: F. H. C. Electronics
Ikke alene et nyt lydbånd,
men også et bedre lydbånd.
Passer tW alle båndoptagere
og findes i oHe typer.
on
Musik og underholdning
i lange baner
Nu finde« der ca. 500 forskeJ-
lige musikoptagelser på bånd
til priser fra 36.50 kr., også
trl Deres båndoptager.

fe
Komplet kvalifefsudsfyr til alle båndamatørerl
bandoptagerinik nuånarissalingnut atortugssat tamaisa pitsauner-
siugåinait pigåvutl
aulisartut umiarssualiviat 1/5-imit
1/10-mut angmassarpoK perKumau-
tigssatdlo aulisarnermutdlo ator-
tugssat tamaisa niorKutigissardlu-
git. taratsut angmagssagssuitdlo
nenitagssat. iluarsagagssat tamar-
mik iluarsarneKarsinåuput. imap
Fiskeristationen er åben 1/5—1/10
og leverer alt i proviant og fiske-
riudstyr, salt og agnsild.
Stationen påtager sig alle arter
reparationer også for ekko- og
radaranlæg.
itissusianut figtortautit radaritdlo
ilångutdlugit.
TELEGRAMADRESSE:
RAFADRON . FÆRINGEHAVN
17