Atuagagdliutit - 07.01.1965, Blaðsíða 22

pitdlagkatut...
(Kup. 21-mit nangitaK)
inerisa sujunigssamut ånilåmissårne-
ra misingnarungnaersipåt. åiparale
tåuna tupigingilara, sapingisavnigdlo
OKaloKatiginiartarpara nangmineK mi-
sigerigkåka najorKUtaralugit. tåunå-
taoK perKautåne unukut inungnut a-
kuliunane inivtiniginartarpoK, OKar-
figineKarérpordle piumagune inime
unugsertarsinaussoK, pingitsailineKå-
ngilardle uterisårfigineKaranilo. sivit-
sulermatdle uvavtutaoit sungiussiar-
tulerpoK.
mana nuånårneruvdlunga ilåkalo
peKatigisinauneruvdlugit misigisi-
mavdlunga jutdlisiorpunga. ininguar-
put iluarissarput maligdlugo piner-
sarparput orpiliårånguaKardlutalo.
najugkavtinit sapingisamik nuånår-
sarneKarpugut nunarKativtinutdlo
KaerKutitardluta. OKarsinauvungame
nuånårdlunga jutdlisiordlunga. ilima-
gingisavtinigdlo ama tunissutisigavt?
nuånårutauvdluarput. taimåikaluartoi:
ilagissanut kipisaneK, méraunermi;
sungiusimassamitdlune jutdlisiornei:
tamavta encarsautivtinitoK nalunar-
nes ajorpoK. unukut eririgsivdluta i ■
ninguavtine nangminerissavtitut issi -
gissavtine akornusersorneKarnata or-
piliårånguaK ikumassoK issigilerå-
ngavtigo, issivta nalunaertarungnar-
sivait erKarsautit sut najoråtigut.
☆
uvdlut tupingnåinartumik siikåput
umassut suliarinerisa saniatigut hest«
Kamutilerdlugo Kissugtautigalugo su-
ngiuteriaravtigo nuånarivdluinaler-
parput. ilåne issigtukasik Kiakulårnar •
taraluartoK orpingnik pilagtuleriar -
dlune agssartulerdlunilo kiagualår-
narsissarpoK. angerdlamutdlo heste
pangaligårdluarnerujumassarmat tiki-
lertornartarpoK. aKigsserniartarpugu-
taoK. perKautåne asule patrfinérar-
pagssuit atulugsinartarpåka autdlai-
niarnerme sungiusimånginavko. sivit-
soriartortitdlugule åma tåuna sungiu-
kiartorpara, aKigsseKartitdlugulo pi-
ssaKartartukasingorpunga.
mardlugavta uvdlormut suliagssat
åmigssunere maligdluariardlugit ini-
lertortarpugut, åmame nukagpiarKat
angutisiarputdlo ikiortigissaravtigik.
unukut radiumik tusarnårdluta, av-
dlatutdlunit ilavut ilagalugit aliku-
sersutingikuvta ininguavtine atuaru-
jordluta OKaloKatigérujordlutalunit li-
nugsertarpugut. ilame oKalOKatiglssu-
tigssaKartaKaugut, pingårtumik nu-
narKativta ernersiåt pulårtitdlugo o-
KausigssaileKingitdluartarpugut. kiv-
faKatigalo ingmivtinut sungiutdluaria-
ravta issertuångivigdluta ingmivtinut
KanoK inusimanivtinik OKalugtutar-
pugut. uvanga méraunivnit KanoK i-
nusimanera mauna taitsiarigara OKa-
lugtuarissarpara, nangminerdlo pissu-
ssusera miserratigisinåungikaluardlu-
go OKartåinarpunga, angerdlarsimav-
figa erKigsisimåmarnerusimassugpat
avdlaussumik inusimåsagaluarnerdlu-
nga.
SKI
Vort store illustrerede vinter-
sportskatalog tilsendes gratis.
Kataloget omfatter bl. a. 33 for-
skellige slags ski, 7 slags ski-
stave, 8 skibindinger, 10 slags
skistøvler og masser af dejlig
beklædning og tilbehør.
sisorautit
ukiunerane timerssutinut kata-
logerput åssiliartalik akeKångit-
sumik piniarneKarsinauvoK. i-
maisa ilagait sisorautit åssigi-
ngitsut 33-t, ajåupissat arfineK-
mardluk, singersarfit arfineK-
pingasut, kamigpait sisorautit
Kulit, atissat atortugssaitdlo na-
linginait.
o/efacAe
SPORT
_y g O NØHREPP^
Nørregade 36
KØBENHAVN K.
åiparma ajorigunångingmanga
nangmineK inunerminik OKalugtuå
nailisaKalugo ilångutisavara. imåipor-
•llo:
.uvanga méraunivnit ajungitsumik
angerdlarsimavfeKarpunga, ajungitsu-
aiik ungagissavnik angajonråKardlu-
nga. méraunivnit pigssaileKinermik
inisigissaKarsimångisåinarpunga. atå-
caga piniartuvoK pujortuaraKardluni-
i.o aulisautigivdluagkaminik. aper-
ssortikama iliniartungorsinaugaluar-
llunga atåtaga aulisaKatigiumanermit
diniartungungitsorpunga. 20-nik ukio-
•calernera tikitdlugo inuneK uvavnut
auånersuinarmik ingerdlavoK. inusug-
tuaraunivnit niviarsiånguaK ikinguti-
gåra asaKatigigpugutdlo. åiparilernig-
ssarput nuånårdlunga takordlortarsi-
mavara.
tauvale arnaK tåuna Kavdlunåmut
sulissartumut sangussorpoK. ilunger-
sordlunga uvavnut utersarniaraluar-
para, sulissartoK tåuna Danmarkime
nuliaKarmat uterunilo sugiungnåi-
sangmago. ajornaKaordle Kavdlunå-
ngoK angutit kalåtdliningånit peKar-
neruput aningaussaKarneruvdlutigdlo,
igdlaruautigissarpångalo tusåssunga
kalåtdlit inusugtut suteKånginerardlu-
git, kialugoK kajumigisavai Kavdlunå-
nik angutinik taima peKarnerutigissu-
nik pigssaKardlutik, avdlarpagssuar-
nigdlo uvavnut ånernartunik OKalug-
tarpoK. misiligkaluarpara arnaK tåu-
na puigorniardlugo, puigornerdle sa-
perpara. imingernavérsårtusimagalu-
arpunga, puigorsarniardlungale imer-
talerdlunga. imersimårtitdlunga siani-
gingisavnik Kavdlunånik sulissartunik
kaméussissarsimavunga, agdlåme i-
mersimårtitdlunga KGH-p agdlagfia-
nit aningaussanik tigdlingniarsimavu-
nga, OKalugsimavdlunga Kavdlunåtut
sulissartututdle aningaussauteKartigi-
sinauvdlunga.
tåssa taimailivdlune inuneK uvav-
nut ajortungoralugtuinarpoK. imertu-
arnerma pitsauneruleriartortingilå-
nga. ingminut piumavfigissaraluarpu-
nga imisaerniardlunga, ajornaKaordle
ikinguteKarpatdlåKaunga uvavnik i-
meKatigingnigkumassunik, arnardlu-
me tåuna puigorneK sapivigpara. ale-
KaråtaoK Kavdlunåmik sulissartumik
uvigssaKalersimassoK avalagpoK.
åipågukut aleKara uterdlune tiki-
poK uvigssamigoK angajorKåminukar-
dlune erniartorKungmane erniartor-
toK, uvfale angutip nalunginamiuk Ka-
låtdlit-nunane Kitornartårune akiliu-
tigssane ikingnerusaKissut, taimailiv-
dlune sianinåråne. tåssalo angut tåu-
na aleKamut kingorna tutsiunane. ta-
måko tamaisa kåtutårdlugit imersi-
måleriarångama kamautigissarsima-
véka.
pitdlagaunera, måne kiserdliornar-
tume inera atugagssåkalo ajorinagit
atorsinauvåka, angajoncåvnutdle tai-
ma ajungitsigissunut utorKalilernerå-
ne ima aliasutigssisimagavkit tåuna
uvavnik erKarsautivkut erdloKisitsi-
neruvoK. månime erKarsarnigssamut
pivfigssaKardluaravta aitsåt måniler-
nerma kingorna sordlo påsivdluale-
riga KanoK agtigissumik aliasutigssi-
orsimavdlugit".
avKutigssat tamangajaisa åipara i-
laminit nagsititarpoK, tupanik ilaKar-
tarmata tuneriarånganga aliånaericu-
tigivigsortarpara, åipara pujortåumik
pujortartarpoK. sumingme peKalerå-
ngavta pigeKatigigtarpavut. uvangale
ilavnit tusajuitsugama nagsitingisåi-
nangajagdlungalo åipara pivfigineru-
ssarpara.
uvavnut iluåtdlautit ilagissarpåt
arnarsiarput oKaloKatigisinaussaravti-
go. sujugdliuvdlune aperssuiniameK
ajorpoK, kisiméKatigalugule sunigdlu-
nit OKaloKatigineK ajornartångilaK.
påsingnigdlune ajorinarnata påsitini-
artarpåtigut, naugdlo unuit taimåitut
KaKutigoraluartut taima unugsersima-
gångavta erKarsautivkut OKiliatdlang-
nardlunilo pissagtiatdlangnartarpoK.
pujortuarKamigtaoK agpåniardlune
nuånivigtarpoK. angutisiara autdlåsa-
gångame nikitautdluta ilagissarpåti-
gut, nauk åipara ilagiumanerussara-
luarå maskinaleritdlarKigsungmat
perKigsårdlunilo ilame uvavnit tama-
tigut pitdlarKingneroKingmat. akugtu-
galuartumigdlo igdloKarfingmut ilagi-
ssarpåtigutaoK, taimalo KaKutigora-
luartumik ilavut takulårsinaussarpa-
vut.
upernalerpoK. silame suliagssat
narssautit, nautsivit, nunamik salineK
avdlatdlo suliaralugit Kasunartaralu-
ardlutik nuånivigtarput. savanik Ka-
pineK ingerdlalerérpoK. savarniarneK
KasunartaraluaKissoK-åsit sungiukiar-
torparput. savautigdlitdlo erKavtim-
tut peKatigalugit savalerigavta Kima-
naKalunilo nuåneKaoK. savat kumait
sungiuteréravkit ajoriungnaerpåka,
åiparmalo amilårigaluarsinardlugit
ama sungiupai.
nuna icorsungordlune sila alianait-
dlissaleKaoK. inoKångitsumilerKårama
asime kisima angalaorneK ersigimi-
ssårtaraluarpara. måna sungiutingå-
ravko kisimitdlunga angalaomigssara
erinigissalerpara. ulapinartinago sa-
pame suliagssaKangårneK ajoravta er-
.1^bSuaK PlsuStuaralune suna i-
ssigissaK tamarme aussarpalårdlune
ahanaeKissoK, tingmiarpalåK kisime
mpaussoK, endgsinaralugulo nuånari-
ngalerpara. hesternertaoK ilikarsima-
leravtigo hesterujordlune nuénerdlui-
nartarpoK. sapåtitdlo ilane nikitaut-
dluta erKåmiuvtinut Kaningnernut i-
ngerdlasinaussaravta taimailivdluta
sapatip uvalikua ereigsinartumik
nuanersumigdlo misigivfigissarpar-
put uvdlumarne sulinermit Kasuer-
sarfigivdluartardlugo. savautigdlitdlo
erKavtmitut tikitdlugit ilagsingnig-
dluardlutigdlo ajungitsumik pingnig-
tarnere KaKugumut puigugagssari-
ngisama ilagait.
, UKlaKut savanik katerssuinerup na-
ia ulapaorfioKaoK, sulime ama ivigke-
rxneK ininginame, silardlugtarnermit
tamarmik kinguåutoramik. uvdlutdle
mgerdlalertorput-åsit.
pissarnivtitut unukut nunarKativta
kivfat llagalugo inivtine OKaloKatigé-
rujortarpugut. taunauna nunarKativta
kivfåt muk, nuånåginartussoK, tupi-
galugo eirKarsautigissåinarpara, ukioK
atausey månisimavoK ilagissaminitdlo
agdlagkatigutdlunit tusarsimanane,
taimaitoK tåunauvoK uvagut nuånår-
natalo nikatdlorångavta Kimagsaissar-
toK ahkusersordlutalo. inuk ilåkumi-
nartuvoK eKingnaitsorujugssuvdlunilo
tupmgnartumigdlo mérKanit tamanit
nuanarineKarpoK. tåuna issigilerå-
ngavko erKarsautigissarpara imigag-
ssap ilumut KanoK ajoKutautigissusia
pasivdluartaravko. måne imisaerdlu-
ne sumik issornauteKångitsutut ipoic,
tassame imigagssap-åsit ajortumér-
dlugo pitdlarneKartariaKalersisimavå.
uvagut pitdlagkat nalungilarput a-
ngerdlaruvta inungnut uterdluta ing-
mikut issigineKartugssauvdluta, inuia-
Katigingne eKungaKutaussutut ake-
rartorneKartarumårdluta. nalungilar-
put perKautåne inungnut akuliuti-
vingnigssaK ajomakusorumårtoK, tai-
måtaoK sulivfigssarsiornigssaK ajor-
nartarumårpoK. taimåitumik OKaloKa-
tigérujulerångavta tamåko tamaisa
pivdlugit apererKajåssarpugut: inuia-
Kativut imalunit pissortavut KanoK i-
liuseKarniarpat uvagutaoK ajungine-
russumik sujunigssaKarnigssavtfnut?
muiaKatigingnut eKungaKutaussutut
lssigmeKartuåsanerpugut agdlåt uter-
dluta ajunginerussumik inunialeruv-
talunit?
tåuna åipara uvaguvtinit silatune-
russarame nalinginaK pilerssårutinik
navsuiåutarpåtigut. nalornivigkångav-
tale angajoncårsiavut aperalugit på-
sitiniartarpåtigut. taima unuit ilane
angajorKårsiavut ilagalugit tamåku-
ninga oKaloKatigerujortarnere uvdlu-
nut åssigiåginartunut nutarterutauv-
dlutigdlo påsissaKartitaussarput.
sordlo påsivarput igdloKarfingme å-
ssigingitsune pitdlagkanut isertitsivi-
liornigssamik pilerssårtoKartoK, tå-
ssane nåkutigineKartuardlutik suliag-
ssanik åssigingitsunik sulisineKartå-
sassut. uvanga isumaga maligdlugo
tamåna ajungitsutut issigåra, tassame
taimailivdlutik suliagssanut soKutigi-
ssamingnut sujunigssame suliarileru-
mågkamingnut iliniartineKautigisang-
mata. nåkutigineKåsagamigdle pårine-
Kartuardlutigdlo inungnut akuliuneK
sapisåput. åiparalo isumaKarpoK, i-
suma tamåna ajungikaluardlune åi-
påtigut akingmigfigssaKartoK. måne
savautilingne inoKångitsumikaluar-
dlutik ingmikértineKånginermikut i-
lagissarigtut inunigssamut sungiusar-
neKartutut ingmata, isertitsiviuvdlo
tamåna tuniuneK sapisangmago. ing-
mikortitaunermingme misigisimaju-
arnermikut inoKatinut akerartorneK
erKarsautåne pileriartortugssauvoK.
isumaKarpungale ukiut ardlaKartut-
dlunit savautilingme ikaluaråine a-
merdlanerussugut savauteKarneK inu-
tigssatut aulajangiunaviångikigput
☆
åipara autdlarmat maKaisseKåra.
nauk isumaKatigtgtuåinångikaluar-
dluta ikingutigilersimavugut. ukiup
unuine ilåne takissaKissune OKaloKa-
tigigtarnivta, pigissavtinik pigingne-
Katigingnivta, inardlugtumigdlo ilior-
simagångavta najugkavtinit avonrå-
rineKardluta nikatdlungaussartarnivta
avdlatdlo sualunguit sungikaluartut
ataKatigilersisimavåtigut. tupingnå-
ngilardlo maKaisseKigavko.
ukioK tåuna kingugdleK sujunigssa-
ra pivdlugo erKarsarKajåneruvunga,
ukiorme atausinångorpoK nunavnut
utemigssara. åiparma tamåko pivdlu-
git oKaloKatigissarnere maKaissivåka.
nunarKativta kivfåt ilerKumisut pu-
lårtaraluarpoK imalunit uvanga pu-
lårtarpara tåussumatutdle oKaloKati-
gineK sapertarpara, alikutaralugule
nuånivigtarpoK.
måna jutdle sungiussisimaneroKalu-
nga atorpara, nauk måssåkut ilavnit
jutdlimut tusagaKångikaluardlunga. i-
lavnit sapingisamik nuånårsarniarne-
Karpunga, påsisinauvdlugulo ilama
nuånarigånga. ereigsisimavdlunga su-
j unigssamutdlo isumavdluarneruvdlu-
nga nagdliutut atorpåka. unukutdle
inarångama ilavnit tusånginera er-
KarsautigingitsomeK sapertarpara. er-
Karsarsinaussarpungame: tåssa ilama
ima ajagtortigisimaneranga jutdli-
milunit pivdluarKunanga. jutdlime
tåssauniaraluarpoK inuit kikunutdlu-
nit ajunginerussumik pingnigkusug-
fiat. erKarsautigssarpagssuit eKérsor-
tisinaussarpånga. sorme pitdlaut u-
vavnuinaK tungatineKåsava? sok mé-
raunivnit ajunginerussumik pineKar-
simångilanga? angajorKåka pissoKa-
tåunginerdlutik måna pitdlagaussa-
riaKarnivnut. ilagissanit autdlartitau-
neir pitdlaut nangmineK angingårame
ilagissanit ajagtugaunermik ilaKarta-
riaKéngikaluarpoK. erKarsautit tai-
måitut utertuartarput unuane nale-
Karatik nipaitsune. taimaitdlunga iga-
låK angmariardlugo silåmut issiging-
nåleraraunga, taimalo silap alianai-
ngårnerata, erKigsinarnerata nipåine-
ruvdlo OKautigineK ajornartumik su-
ninerata erKigsisartarpånga, erKarsau-
tit nuåningitsut puigumisitdlugii ki-
salo erKigsinartumik sinilersimassa-
raunga.
☆
ukiume pingårtumik silardlugtartit-
dlugo uvdlut angnermigdlo unuit ta-
kissarsinaussaraluartut tupingnåinar •
tumik uvdlut sukavdlutik ingerdla-
lertorput. suliagssåka sungiutingårav-
kit sulinerdlo nuånarilingåravko ali-
kutaringåravkulo sulinigssavnut pile-
rivdlunga amerdlanertigut itertarpu-
nga. nukagpiarKat peKatigiuaravkit i-
kingutigilerpugut. ukiut pingasungu-
lersut ingerdlaneråne nukagpiarKami-
ngånit inusugtungulerpunga ilame a-
ngutivingulerpunga. nukigtOKaunga
onimaitsunik sulisaguma merseriung-
naerdlugit. aKigsserniartitdlunga ta-
kussåka tamåkertalerpåka, ilame u-
kiumåna teriangnianik tatdlimarår-
punga. ilama inersimassut nalimig-
sut OKaloKatigissarpånga.
taima inuneK sungiusimaligara nuå-
naralugo erKarsautigissarpara, nuånå-
j umertarpungale ukiamut angerdlar-
nigssara erKaigångavko. erKarsautiv-
kut ukiut pingasut merseringårsima-
ssåka ajorissagssåungitsumik sukå-
ssuseKardlutik ingerdlasimåput. måna
upernalerérpoK, sila anéruminarseKa-
lune alianåitaleKalunilo. suliagssat a-
j omarungnaernerugamik ingagdlutik
uvdlut sukagtiput. ukiup ingerdlane-
rane inugsineK ajungajagdluinarpu-
gut, erKavtinime savautigdlit ilait ti-
kilårtartut katsorsaissuvdlo akugtu-
galuartumik tikitarnere erKåisångi-
kåine avdlanik tikitoKarneK ajorpoK.
taima uvdlut åssigiåginardlutik i-
ngerdlatitdlugit tikitugssånguaK piu-
minardluinartaraluarpoK, uvdlutdlo i-
ngerdlanerine sunalo ilimagalugo na-
luvdlugo ilimasugtuarneK sungiusi-
nåungilara. taimailigångat taimungåi-
naK politip tikineK ajornera tupigi-
lertarpara. autdlartitaunigssarput tai-
ma norKåissutigitigalugo inoKångitsu-
mut inigssitdlutalo seKernup pisavår-
tarmatigut, nauk neriorssortuaralua-
råtigut akugtungitsunik takusarne-
Kartåsassugut. månale ukioK nålerpoK
sumik takusarneKarnata. OKarsinau-
vunga politinut atåssuteKartutut mi-
sigisimassardluta, imaKa tåuko nåku-
tigissagssaralutalo angatdlåtarmatigi' l
taima misigissuseKartarnerpugut.
aussalersoK avdlamik åipartårpu-
nga. sujugdlermik åiparissavnit av-
dlaunerussusia tupingnaKaoK. Kanor-
dlunit OKalugtuarisavdlugo naluvara.
sujugdlermik åiparissavtut ilivdlugo
OKaloKatiginiartaraluarpara iluagtisa-
nagule. inuvoK KanigdlineruneK ajor-
nartoK. taimåitumik tåussuma mérau-
nerminit KanoK isimåssusia Kanordlo
inusimanera oKalugtuarisinåungilara.
sut tamaisa nåmagingilai. avdlatut i-
livdlugo ajungitsumik piniarniaralu-
ai dlugo iluarissånik pineK ajornavig-
POK. OKauserdlugtaKaoK. sunalo ilua-
mik pissutigigå naluvdlugo KanoK i-
liatdlagdlunilo politit erKartåssissut-
dlo akerartulisavai kamåukumavdlu-
gitdlo. oKalungneratigutdlo avdlau-
neK ajorpoK måna najugarissavut pit-
dlagaunerminut pissutitarai.
erKarsautigingårtångilara najugari-
ssavta uvagut pivdluta ilungersute-
Kardlutigdlo atugardliuteKarsinaune-
rat, månale tåuna åiparileravko aitsåt
påsivdlualerpara. sapingisaminik na-
jugkavut umisugtiniardlugitdlo per-
Kussutait kigdlormut piniartarpai. a-
ngutisiarput autdlartordlo nunaKar-
fingmut Kaningnerussumut autdlåsoK
piumatdlerune aitsåt tikitardlune. i-
laginera sungiusimanagulo endgsisi-
manaringilara. nåmagigtaitdliorKuv-
dlunga inétuartarpånga. nåparsima-
gajugpoK, erKigsisimångingårångatdlo
arnarsiarput unuarssuarmut pigårta-
riaKartarpoK. KujamasulårsinåungilaK
namagissaKalersinaunanilo. inuneK i-
laminut Kasunarsartuartutut itarpå.
OKausé maligdlugit pitdlagagssåimgi-
vigsoK pitdlarneKarsimavoK. suliag-
ssat OKinerinavit suliariniartarpai, pi-
ssariaKångivigkaluartumigdlo uma-
ssunik någdliugtitsiumassardlune.
sagdlunanga OKåsaunga sivikitsuinar-
mik ilagigavko Kujassarpunga. angu-
tisiarput autdlariarmat nunaKarfing-
mut avdlamukardlune nangminérdlu-
ne politiliarsimavoK. téssånganitdlo
nunånut angerdlarterKingneKåinar-
simavoit avdlamik inigssarsineK sa-
peramiko.
angerdlarnigssara Kanigdliartortit-
dlugo ukiut kingugdlit atorsimassåka
erKarsautigerKajåssarpåka. tupigine-
KarsinaugaluarnersoK ilumordlunga
OKåsaunga ukiut tåuko Kujamasug-
dlunga erKarsautigissalerika. najugké-
ka nuånaralugitdlo ungagilersimava-
ka. sut pissutsit Kanga imatut issigi-
ssaraluåka avdlaussumik ilåtigut issi-
gilerpåka. sulinerup inungmut nuå-
nårutausinåussusia påsilerpara. nang-
mineK sulivdlunga ingminut pig-
ssarsiornigssara Kilanårilerpara. tai-
måikaluartordle nalungilara aporfig-
ssarpagssuaKartoK, sordlo taerériga
angerdlaruma pitdlagausimanera mi-
sigitineKardlunilo tusartineKartuarat-
diåsoK. anånaga isumavdluarfigissor-
ssungilara, avdlångorsimångigpata i-
nuneK erKigsisimassoK nuånarilersi-
massara tåukunane nanigunångilara.
taima nalomissornivne kina avdla
såsavasj? atåtavingmingnik sågfig-
ssagdlit usorissaKaka. erKarsartuåi-
narpunga icanortoK-una inuiaKativut
imalunit pissortavut sujunigssarput
pivdlugo ajunginerussumik årKigssu-
ssinigssamik navssårniardlit. Kanorme
iliorniarpat?
☆
uvdloK erinigingårtarsimassara nag-
dlilerpoK. måna politimit aineKarsi-
mavdlunga angerdlamut ingerdlaor-
punga. issigpoK apisimavdlune anér-
figalugo Kianardlune, iserusungila-
ngale. kangerdluk anitdlagterfigissar-
put issigiuarpara. kangerdluk ilika-
ngårsimagavko Kiviagkat tamarmik
ingmikut OKalugtuagssartaKarput. i-
kane savarniardluta Kasungårama u-
kalersimavunga, uvane savat nålå-
ngitsut ungoriardlugit KanoK agtigi-
ssumik ilungersuasimanei-a erKaiva-
ra, uvane hestimik nåkardlunga sivi-
sumik tusiautigisimavara, avdlarpas-
ssuitdlo.
isumaKartarsimavunga uvdloK tåu-
na nagdlerpat nuånårnermit tingmi-
sinaungaj åsavdlungalunit. nuånårpu-
ngame, ilimagissavnitdle mingneru-
ssumik. ilaKutarit ukiut mardluk na-
jorsimasséka ungagilersimassåkalo
Kimaleravkit nuånårdlunga OKarsi-
nåungilanga. ininguan mikissoK ukiu-
ne mardlungne nangminerissavtut i-
ssigisimassara Kimaleravko ungagi-
mersimavara. ininguaK tåuna OKarsi-
naussugune ukiune tåukunane erKar-
sautit misigissatdlo atorsimassåka na-
lorningivigdlune OKalugtuarisinauga-
luarpai, taimaingmat-una atåssute-
Karfiginerussutut misigisimagiga. ku-
laringilarame erKarsautivkut utenri-
agfigissésavdlugo. takordlortuarpékå-
taoK nunarKativta kivfåta inup Kima-
ssup nuånåginartutut itup inuvdluar-
Kugavne issai Kuvdlinik ulivkårtut.
nfikigiumingårsimavara, imaKa tai-
maititdlugo takungisåinaravko kuv-
dlilinera uvavnut sunivatdlåKaoK. su-
lime tåuna ukioK atauseK najugka-
minitugssauvoK, Kujamasugpungale
ajungitsunik iluamigdlo pingnigtunik
angajorKårsiaKarmat, nuånåraluartit-
dlunga nalomissortutut ipunga, a-
ngerdlarpungale. isumaicarsimagalu-
arpunga ingminut tatigilivigsimav-
dlunga akissugssåussusermigdlo misi-
gineK inuiaKatima uvavnit piumassåt
pigilersimavdlugo OKarsinauvdlunga,
naluvarale. tamåna sujunigssap ta-
kutikumårpå.
☆
jutdlilerpoK. måna nunaKarfigissav-
ne ilagissat najordlugit inuitdlo a-
merdlasut akornåne jfltdlisiornigssaK
erinigingårtarsimassara nagdlilerpoK.
isumaKartarsimagaluarpunga nuånå-
Kalunga nagdliussiartåsavdlugo. u-
kiutdle pingasut asime jutdlisiortar-
simanika uvavnut suniuteKangårtar-
simassut pissuvdlutik jutdlimut piki-
nerujugssuaK uivernerujugssuardlo
erKigsisimagerpiångilara, takordlor-
Kajåssardlugulo asime nipåinerujug-
ssup uvavnut avdlauvdluinartumik
suniuteKartarnera.
najugarissavnut uvdlume agdlagsi-
mavunga åssiliårånguardlo pivdluar-
Kussutigssara nagsiutdlugo. Kujaru-
sungnera misigisimassara tåukununa
erssersisavdlugo sungikaluarpoK, na-
lungilarale åssiliårånguaK tåuna jut-
dlime ilaKutarit piviussumik nuånå-
rutigisagåt. arnarsiarame OKartoK tu-
sarsimavara, åssiliårånguaK Kitornar-
siarisimassamingnit KujåssutaussoK
pivdluarKussutaussordlo tigugånga-
miko KanoK nuånåjatdlangnartartigi-
ssok, ilungersuasimaneritdlo nikat-
dlornartutdlo sujungnaertutut itartut,
nuånårnerdle nakussagtiatdlangner-
mik ilalik misiginartartoK.
agdlagkat nåkartitsissarfiånut ag-
dlagkåka nåkarteréravkit niuvertar-
fit pinersarsimassut inuitdlo tuaviu-
sukårtut sanerKuavdlugit ingerdlavu-
nga. sujunigssame sule jutdlisiorner-
pagssusåput, inunermilo måne uiver-
nartume såtagssarpagssualingme ing-
minut tatigilernera akissugssaoKatau-
nermigdlo misigilernera ånainavér-
sårtariaKarpåka.
22