Atuagagdliutit - 16.02.1967, Side 9

atuartartut
agdlagait
ingmivtmut nåmagivugut
taima Kulenutserdlugo iliniartitsissoK Frode Kamuk ilåtigut ag-
dlagpoK atuagagssiame „atuarfit ilagltdlo11
isumaKardlumarpunga tamanut pit-
“aunerpåusagaluartoK kalåtdlit dan-
kitdlo iliniartitsissut pitsaunerussu-
suleKatigigsineKarsmaugpata. tai-
ma suleKatigingneK kikut tamarmik
S°Kutigissagssatut isumaKarfigineKa-
taluarpoK. danskit iliniartitsissut ili—
niagagssatut pitsaunerpåmik iliniaga-
Karsimagunaraluarput, taimåitordle i-
&urnaga nåpertordlugo Kalåtdlit-nu-
nane atuarfingne atuartitsinigssamut
nalerKunatik (imaKa atuartitsissutit
aansk åma regning tåisångikåine). ka-
atdlit iliniartitsissut — Kavdlunånut
ssnigdiiutdlugit — piukunardluartu-
tamatumanilo pissutaunerugunar-
P°K OKautsit mardluk atordlugit OKa-
agsinaugamik, taimåtaoK atuartunut
angnerussumik ilisimassaKarnertik pi-
Ssutigalugo. tåuko atåssutenarsinåu-
ngitsut angussarissatdlo sanigdliutar-
dlugit.
kisalo ukiumut imaKa pingasoriar-
dlune sisamariardlunilunit atautsiml-
toKarsinauvoK påsissagssarsiordlune
atuartitsissutit åssigingitsut atuartit-
sissue sivnissoKartineKardlutik „for-
mand"-^ faglærerit gruppinit tamanit
pissut avdlat „påsisimassaKångitsut"
påsissutigssarsisinauvait atuartitsissu-
timingnut tungassutigut pisimassunik.
kisalo pissortat tungånit tamåna i-
ma maligtarineKarsinauvoK ukiumut
atausiardlune atuarfingnit tamanit ili-
niartitsissoK atauseK atautsimlkiarKU-
neKåsagpat atuarfingne åssigingitsune
påsissarissat åssigingitsut sarKumiu-
neKarnigssånut. atautsiminerme peKa-
taussut atautsimérérnikut najugka-
mingne iliniartitsissut nalunaerute-
Karfigisinauvait.
imaKa åma skolecentralen månåkor-
nit angnerussumik iliniartitsissut tai-
matut ilisimatineKarnigssånut ikiusi-
nauvoK.
tamåna issornartorsiuinertut påsi-
neKartariaKångilaK, tåssame skolecen-
tralen iluaKutaussorujugssuartut isu-
maKarfigigavko. kisiåne kikunigdlunit
ajuatdlagtitsinane OKåinartariaKarpoK
Nungme iliniartitsissut tåuna iluaKu-
tiginerpaugåt.
sujornatigut taineKarérsut tungavi-
galugit atuarfit skolecentralimut nag-
siussaKarsinåuput ukiumortumik a-
tautsimineK pivdlugo nalunaerutinik.
tamatumane ukiune åssigingitsune na-
lunaerutit katerssorneKarsinåuput ili-
niartitsissut atausiåkåt piniarsinau-
ssait.
ajungisagaluaKaoK piniarsinaugåine
„Guldkorn årg. 1965“, tamåkulo ikiu-
tausinåuput pasissarissat åssigingitsut
iluaKutigineKarnigssånut, taimalo ta-
mavta åssigingmik kukuneKarnigssar-
put pingitsorsinaugaluarparput.
uvdluvtine kukunerit pissariaKångi-
kaluartut kukunerineKartarput. tamå-
ko tåssåuput atuartitsissup ilunger-
sordlune suliniarneranik asiutitsinerit,
sulilo ajornerussumik: mérxat-uko er-
KorneKarnerussartut!
iliniartitsissoK Frode Kamuk,
Ausiait.
Put uvagut avdlat amigautigissavtinik.
gruppet tåuko mardluk „sungiusi-
assamingne" tamarmik ingmikut
”PasissaKardluartut“ pitsaunerussu-
suleKatigigsineKarsinåunginamik?
tamatumale igdluatungå tåssauvoK
lr>iartitsissut misigissamingnik, isu-
amingnik angussarissamingnigdlo
angnertunerussumik ingmingnut ikio-
Ka_tigingnigssåt.
UiiaKa imatut ingerdlåneKarsinau-
°K faglærerit uvdlut 14-it Kångiune-
r® tamaisa imalunit Kåumatit tamaisa
^ autsimitardlutik tamatumanilo OKat-
lsigineKartardlutik påsissat åssigi-
Kaumarsainerme
suliagssat ilait
uunavtine ineriartornerme Kåumar-
sainiarneK pingåruteKardluartut ila-
Sat> uvangale isumaga maligdlugo
Kaumarsainerrne KutdlersaKarfik
UugmitoK suliamut taima pingårute-
Kartigissumut mikivatdlårpoK angne-
1 u^ertariaKardlunilo.
uvdluvtine nutåliarpagssuit nunav-
landsrådime tolketingimilo
kinersissarneK avdlångortitdle!
tinut
uilo
erKussorneKarput igdloKarfing-
angnerussune atortorigsårutit a-
erdliartuinardlutik. asimioKarfit i-
Ue nugtertineKarput ungasingitsukut-
0 Tuno (Angmagssalik) Kitåsut i-
SerdlåneKalerdlune. taimatut pisso-
rangat Kåumarsainerme suliaKartut
lnSnerpåmigdlunit akuliuneK ajor-
ut issigingnårtuginartardlutigdlo.
Plane Angmagssalingme erKånilo i-
u Piniartunermik inussutigssarsiu-
Karput, sujornatigutdlo Kåumarsai-
1; fUP tungåtigut angnerussumik su-
UgineKarsimanatik, taimåitumigdlo
UrnavfigineKarsinåungitdlat pissutsit
^utat atuligkatik ilisimåsagait. igdlut
tat inatsisit nutåt erKussorneKar-
l> amerdlanerpagssuartigutdlo sia-
SineKaratigdlo pårivdluarneKarsi-
naungitdlat.
taimatut pissoKartinago Nungme
urnarsainerme pissortaKarfik aut-
rtitsisimåsagaluarpoK OKalugiar-
ftigut navsuiauteKartugssamik. ig-
sjut ivssunik Karmagdlit agdlisarfigi-
agmavdlugit igdlumut type 25-mut ki-
Sg autinik kiagsarneKartumut nugti-
gaine soruname pårinigsså iliniar-
rtariaKarpoK kisiåne sok tamåna
sortanit pingårtumigdlo Kåumarsai-
rrne suliaKartunit suliagssatut issi-
s'PcKarsinåungila?
tar a^^dlit ParssinerdlungnerarneKar-
nitpu.gut, tamånalo Kavdlunåt avisi-
fternsyniånitdlo erKartorneKåsav-
n ne PuånarineKartaKaoK. pivfigsså-
fit r^°K Kåumarsainerme sulivfeicar-
Kal angnertusåsavdlugit, radiukut o-
ugiarussårnerit piungnaerdlugit.
n'nuaugtut mérKatdlo nunavta suju-
ssuSarai taimåitumigdlo pitsauneru-
ok T11^- suiivfiginiarneKartariaKarput
Sso& ,Ugiarnerit kisisa pinagit. timer-
ne amerdlanerussut sanaortor-
IiisI?artariaKarput igdloKarfik atauseK
mplat tamåkunatigut isumaginago. ti-
Sui|'SS0Katigigfit taima mikitigalutik
sunfgSSaK taima angnertutigissoK i-
ssa as^s^naunSilåt, kommunile pissug-
Sa Uv°K inusugtut peroriartortut pit-
uerussumik isumaginiåsavdlugit.
Peter Ostermann,
Angmagssalik.
ukiut måko Kinersissarpugut pissu-
sitorKat atuinardlugit. taima Kinersi-
ssarneK uvdluvtine malungnarsivoK
eKungalersoK. tamåna pissuteKalerpoK
Kinigagssångortitut pitsaunerutiler-
måssuk tunuleKutaKarunik, sordlo su-
lissartunik, aulisartunik atorfilingnik,
il. il. taimailivdlune nunavta inue ut-
dliårarpagssuarnut avgugaulerput. ta-
måna ajortutut OKautigisinåungikalu-
ardlugo, tåssame partéKarnermut er-
Kainarmat, kisiåne Kinersissauserput
tungavingmigut imatut, sordlo uvdlu-
misut ititdlugo taimailiorneK ajungi-
kaluartoK agsut Kinersinerput, taigui-
nerput nukigdlårsarneKartarpoK. aju-
ngilaK peKatigingnik tunuleKarneK,
tåssa måne partéKarneK atungingmat.
taima KinersiniarneK siåmåinartar-
poK Kinigagssat amerdlinardlutik nu-
naKarfikutåmigdlo taiguineK ikilisi-
nartardlugo, tåssa nunavta inuinut a-
jortoK. taisissut ilarpagssuisa taigu-
garaluartik ånaissarpåt. taimåitumik
Kinigagssat ikigtussariaKarput, sordlo
åssersutigalugo oKaruma inuit partiat
KinigagssångortitaKarpoK. imailiorta-
riaKaraluarpugut:
Inuit partiat kujatåmiut kisimik
partérisångingmåssuk, tauva kalåtdlit
Inuit partiånik taiguiumassut taigor-
dlissuk avanerssuarmiugaluarune, tu-
numiugaluarune avangnåmiugaluaru-
nilunit. KinersissauseK avdlångordle.
åma sulissartunik avdlanigdlunit
peKatigingnik tunuleKartoK taimatut
taigorneKardle, kisiåne Kinersivingne
taiguivfit avdlångornatik? ? ?
Inuit partiata taisinerpagssuit nu-
navtinit tamarmit pissugssaugaluit å-
naissarpai KujatåninaK taigorneKarta-
rame.
taimatutdlo Kinigagssångortitut å-
naissaKartigissarput arnat uviligpag-
ssuit 21-nik ukioKalersimångitsut tai-
seKataussångingmata.
Inuit-partiat aussamut angalatita-
Karniardle ilagssarsiordlune. imaili-
nagkamik Inuit-partiat ilånguvfigineK
saperparput. protokoleKarta!
sujunigssame Inuit-partiat ajugau-
jumårpoK imailerpat: åssersut:
Nungme Nanortalingmilunit Kini-
gagssångortitOK avanerssuarmiup
tunumiuvdlunit avangnåmiuvdlu-
nit taisinaulerpago.
sordluna iluaKutaunerusagaluartoK
Vajgatip Diskobugtivdlo Kinersivé a-
tautsimut katinaråine. Kinersiviutivut
avgulungneKarsimåput sordlo inorer-
sok tOKutaK navguarsiortordlugo ut-
dlineKarsimassoK anersåva pissauni-
ardlugo.
Nathan Petersen.
igdlugigdlune
suleKatigingmkut
jutdlime kingugdlerme nålagiardlu-
nga issigissåka encarsautigssarsivfigi-
simangåravkit jutdlerujugssup uvdlå-
vane angerdlarama uningåinarsinau-
jungnaerdlunga anivunga poKåtångu-
ara tiguvdlugo, igdloKarfingme „nå-
lagkap KåKarmioKatika" iserfigissar-
dlugit aningaussånguamik OKalugfing-
mut tunissilårKuvdlugit. tamarmik i-
lagsingnigdluardlutik nåkartitsissar-
put. kateriatdlaramik 188,66 kr.
tamaisa provstimut tuniupåka. ku-
javdlune tiguvai, nauk nalunaerfiger-
Kårsimångikaluarivne, oKaloKatigine-
rane isumaga påsigamiuk. OKarfigå-
nga agdlagkatigut nangmineK sarKU-
miukuvko ajunginerussoK.
Nup OKalugfia mikivatdlålerpoK.
mérarpagssuit tåtordliutinalivigput,
erKigsinartumik OKalugfingmilunit i-
nigssaKångitsut nagdliutorssuarne.
organistimununa nuliauvdlune su-
leKatauniarneK ajornaitsuinåungitsoK,
uvdlormut påtaKåtålersitdlugo. ilåne
sisamariartarpoK ilanlkutdlo sivner-
sinauvdlugit. tamåko iluarsisaguvtigik
OKalugfingme inigssaK nåmagtoK pi-
ssariaKalerpoK.
åmalume tåunåinåungilaK. påtagiar-
ssuarput nutåungiliartuinarpoK sulia-
rissariaKartalerdlune ukiune kingug-
dlerne akulikitdliartortumik.
aningaussanik sitdlimateKångikuvta
pitsaussumik pissarnaviångilagut, ka-
låleKativutdlo KaKutigorput påtagissa-
nik sulisinaussut.
ilaginuna akornavtine ajornartorsi-
utit erKarsautiginerussariaKalersut
Karssupinarnagit. soruname ikiorne-
KarnigssaK åma ajornånginerulersar-
poK igdlugigfigalugo suleKatigingni-
kut.
taimaingmat kajumigsårutiginiarpa-
ra igdloKarfigput angnertuseKingmat
ingmikortortaKalerdlunilo, taimaisiv-
dlune Kåumatikutårdlusilunit Kanitav-
sinut angalatitaKartalersuguvse OKa-
lugfigput ardlåtigut ikiorsinaulisavar-
se.
Hanne Marie Petersen.
Bølgepapkasser i alle størrelser til alle formål
O O LO INI emballage a/s
TAGENS VEJ 135 . KØBENHAVN N . TAGA (0172) 8800
TELEX: 9244 . TELEGRAMADRESSE: COLONEMB
nålagkersuinikut inerisi-
manerup sarKumernera
nunavtine tjenestemandit atuagag-
ssiåne taiguteKartume „Grønlandstje-
nesten" nunavtinut ministere Carl P.
Jensen ilåtigut agdlagpoK:
folketingimut KinersineK erKarsau-
tigigångavko åma Kalåtdlit-nunåne
Kinersinerup inernera ilångutdlugo er-
Karsautigissarpara, Kinersivingme 1-
me KinigagssångortitoK akerdleKarane
KinigagssångortisimassoK, Kinersiving-
milo 2-me tamaviårnartumik ingiar-
niuneKarsimavdlune, tamatumalo ki-
ngunerisimavdlugo folketingimut ilau-
ssortaorérsut folketingime suliaming-
nik ingerdlatserKinarslnaunerånik. pi-
ngårtumik Kinersivingme 2-me Kiner-
Kusårdlune ilungersuanertigut nålag-
kersuinerup tungåtigut encarsautit så-
kortumik erssericigsarneKarsimåput,
taimailivdlunilo KinersineK årKingnia-
gagssatut sulissutigissagssat pingårti-
tatdlo tungavigalugit ingerdlatineKar-
simavdlune.
mingnerungitsumik tamåna tunga-
vigalugo akuerssårneKarsinaugunar-
poK oKaruvta Kinersinerup inernera,
folketingimut ilaussortat KinigaorKing-
nerisigut ima påsissariaKartoK tåukua
suliåinik taimatutdlo Kalåtdlit-nunå-
ne nålagkersuinikut ingerdlatsinerup,
åma folketingime amerdlanernit isu-
maKatauvfigineKartup iluarineKarne-
ranik erssersitsinertut. taimatutdle o-
Karnera påsinerdlungneKåsångilaK; ta-
måna tungavigalugo isumaKartoKar-
niaKinane oKarumassunga Kalåtdlit-
nunåne sut tamai-mik ilerKugssamig-
sut ajungitdluartumik ingerdlassut.
akuerssårneKarsimavordle ineriartor-
nerup taimaeKatigingmik ingerdlane-
ra, avdlatut ajornartitdlugo ilånikut
nåmagigtartariaKarnermik — kigsau-
tigissaraluanik tunuarsimårtitsissaria -
Karnermik — piumassaKartartoK, ta-
måname avKutigingitsorsinåungilarput
inugtaoKatigit, sordlo ukiune Kuline
kingugdlerne Kalåtdlit-nunåne inger-
dlaneKarsimassoK, sukaKissumik ine-
riartortitdlugit misingnartångitsorsi-
nåungitsoK.
Kinersinerup inernera Kalåtdlit-nu-
nåne Kinersissut nålagkersuinerup tu-
ngånut inersimanerinut sarKumiutitut
påsissariaKarpoK åmalo folketingimut
ilaussortanut KinerKingneKartunut i-
luaringningnertut OKautigineKarsi-
nauvdlune.
Carl P. Jensen.
kungit pingasut uvdluat
uvdlup taineKartup jutdlisiornerit
nuånersut ilagingne naggatårneKar-
tarfiata igdlersortariaKartumik pissu-
tigssaKarsorinångitsutut issigiumavar-
put, uvagut kalåtdlit tamavta ilitso-
rilernivtinit uvdlorigavtigo, taimatut-
dlo atugagssångortitaunera ajungitsu-
tut pissusigssamisortututdlo isuma-
Karfigalutigo.
nauk tamåna ilagingne Kutdlersa-
rissavtinit landsrådimitdlo OKause-
KarfigineKaréraluartoK ukioK måna
måne Nungme kungit pingasusiorneK
akuliunivtinut pissutingorsimavoK.
sulivfeKarfit ilåine uvdlup KerKanut
suliungnaertoKarsinautitauvoK, ima-
lunit nålagiarumassut kingusingneru-
ssukut suliungnaersinautitåuput.
nålagiarneruvdle nalå misigssulåri-
artigo: OKalugfik sujanerpoK ilagltdlo
nuåneKissumik kivdlingnartumigdlo
agperugtorpait jutdlisiutit uvdlorme
taineKartume atortagkat.
tatdlimångorneruvoK. sulissut uv-
dloK tåuna akigssarsissarput, amer-
dlasutdlo suliput arfineK tikitdlugo.
niuvertarfit arfineK pingasut tikitdlu-
git angmåput, taimalo nålagiarnerup
nalåne niuverneK nakerterugtorpoK.
igdlOKarfiup mardlungnik atuarfe-
Kartup åipåne atuartitsineKarpoK, pi-
ssutigissaitdlo nåmaginartunatik, i-
natsisigssap sule aulajangiuneKångi-
nera erKåisagåine.
pissutsit taimåitut takuvdlugit ilu-
morpoK oKåsagåine: sordlume påtsi-
véruneKalersoK. pissutsit taimåitut pi-
lerneråne kalåtdlit kristumiut tamavta
pissugssautitariaKarpugut ilorraup tu-
ngånut nipilioKatigisavdluta, neriug-
kumavugutdlo sineriagssuavtine isu-
marput påsineKardlune tapersiutinik
agdlagaKartoKartarumårtoK.
erKarsautip taimåitup sarKumiune-
Karnera iluagtitdlugo Danmarkime
nålagkersuissut kåmagtorumavavut i-
natsisitorKap atortuinarnigssånik au-
la j angiusserKuvdlugit.
peKatigingniat sivnerdlugit
E. Lynge, Nuk.
Musikhuset
▲LCADE 27 — VORDINGBORG
Grammofonplader
OKalugtartup nflfal
Harmonikaer
supulaussat
Guitarer
guilarif
Mundharmonikaer
Kanerssorissal
Alle ordre ekspederes
omgående
piniagkaf tamarmik erninavik
nagsiuneKåsåput
Forlang gratis katalog
katalog akeKéngitsoK
piniarniaruk

r prøv ^
de lækre
mints
uko
igdlingnanaut
åndtSkit
suknarnat pebermyntigdlit
kussanartunik pugdlit |
Pebermyntemints |
i fikse poser !
[:S
ØSTRUP-JEPPESEN
KØBENHAVN
* S
9