Atuagagdliutit - 23.11.1967, Blaðsíða 7

aulisariut 20 ton si hk
glasfiberimit sanaussoK
Danmarkime umiatsialiorfit ilane aulisariutit 20 tonsigdlit glas-
fiberinit sanåt umiatsiartait sanaortorneKalersimassut — auli-
sariutit taimatut sanåt nissungnit sanåtut akenåsagunartut
angatdlatit mingnerussut — umiatsiårKat pujortulérKatdlo isigkat 25 tikit-
dlugit takissuseuartut — glasfiberimit (erKordluångitsumik oKartarneK malig-
dlugo plastikimit) sanåt Kalåtdlit-nunavtine åma takugssaujartuinarput. ilå-
nériardluta tusartarpugut nunane avdlane sordlo Afrikame ku jat dier me auli-
sariutit anginerussut glasfiberimit sanåt atorneualertartut. Danmarkime umiat-
sialiorfit i låt, Royal System Yacht Yard, Randersime aulisariutit 20 tonsigdlit
umiatsiartåinik sanaortulersimavou.
umiatsialiorfingmit nalunaerutigi-
neKarpoK angatdlatip umiatsiartåina-
via nangmingneK sanassardlugo, ator-
tulersorneKarnera umiatsialiorfingme
avdlame pissardlune pisissut atausiå-
kåt kigsautigissait maligdlugit.
2.
KanoK sananeKartartoK
isumaKartoKartaraluarpoK aulisariu-
tit åssigiårtungordlugit sanaortugkat
atausiåkårdlugit ingmikut sanånit a-
kikinerusassut, Royal System Yacht
Yardimitdle nalunaerutisiavut nåper-
tordlugit aulisariut glasfiberimit sa-
nåK, Kajangnåissusigsså pivdlugo pi-
umassarineKartut maligdlugit sanåK,
aulisariutitut Kissungmit sanåtut ake-
KåsangatineKarpoK. nautsorssutigine-
KarpoK aulisariut 20 tonsilik Kissung-
mit glasfiberimitdlunit sanaugune u-
miatsialiorfingmit KimaguneKartinane
300.000—310.000 kr-nik akenåsassoK.
umiatsialiorfingmit nalunaerutigi-
neKarpoK angatdlat 110-nit 150-inut
HK-lingmik motorilerneKarsinaussoK,
diesel-maskinat OKitsunik oKimaitsu-
nigdlunit taineKartartut atorneKarsi-
nåuput.
umiatsialiorfiup nalunaerssugai ma-
ligdlugit glasfiberimit aulisariusiat i-
ma sananeKartarput:
åssilissame nr. 1-ime takuneKarsi-
nauvoK umiatsiartap kuitsivia. angat-
dlasiagssap åssinga téussuma iluani-
toK kuitsivigssaK kuiorarneKarpoK,
kuitsivigssaK angatdlasiap åssingatut
iluseKalisavdlune. kuitsivik glasfiberi-
mit sanauvoK, saviminemik suvdlu-
lingnik 1 Vs tomminik Keråtancuser-
sugauvdlune, røritdlo kuitsiviup ilusia
avdlångornavérsimatitarpåt.
åssilissame nr. 2-me takuneKarsi-
nåuput angutit mardluk kuitsivik a-
ngatdlatip åssinganit pémiaråt. kuit-
sivik mardlungordlune avitauvoK, a-
ngatdlasiap suliarineKalinginerane
boltit atordlugit katineKarsinauvdlu-
ne.
åssilissame nr. 3-me takuneKarsi-
nauvoK kuitsiviup agfåta åipå, angat-
dlasiagssap åssinganit pérneKarKå-
mersoK. kuitsivik inerssuit umiatsia-
liorfiussut mardlussut åipanut inger-
dlåneKåsåOK, tåssane KivdlersameKå-
sagame kutsungmigdlo tanineKarune
angatdlasiagssap tugdliup sananeKar-
nigssåne atorneKarnigssaminut piarl-
saoK.
åssilissame nr. 4-me takuneKarsi-
nauvoK angatdlasiagssap åssingata a-
Kuata tungå. angatdlasiagssap åssinga
umiatsiartatut inivigsimassutut angi-
ssuseKarpoK. angatdlasiagssap åssinga
ilivserutit listitdlo atordlugit sanaung-
mat tamatumalo kingorna manigsari-
ardlugo glasfiberimik Kagdligaungmat
— manigsarKitaungmatdlo — inerdlu-
go angatdlasiagssatut atomeK ajorna-
KaoK, kingusingnerussukut avgome-
Kardlune ikuatdlangneKarsinauvdlune.
kuitsiviup agfai igdlugit angatdla-
siornigssamut piarérpata angatdlatip
amia KagdleK tigssalugårtitsinikut „ku-
ineKåsaoK" — tåssaussoK angatdlatip
amiata Kåva Kalipautilik gel coatimik
taineKartartoK. gel coat KaKortusinau-
vok, Kalipautitdle ardlanik sugaluar-
tumigdlunit pisissugssap kigsautigi-
ssånik KalipauteKarsinauvdlune — o-
KautigineKåsaordle angatdlatit KaKor-
tunik KalipauteKarnigssåt kigsautigi-
nartineKarnerussoK. gel coat igssorå-
ngat, glasfiberit ingmingnut xaleriår-
nerat autdlarnertarpoK, atausiåkår-
dlugit polyesterimik „nipineKUsertar-
dlugit“. aulisariutip umiatsiartå glas-
fiberinik 13-inik KalerigsitsivigineKa-
rérångat KeråtarKusiuneKartarpoK
Belco balsa — Kissuk KuvdlujaitsoK,
OKitsuararssuaK, suvdluararpagssua-
Karame imerpalassunit pitarneKarsi-
naussoK — 10 mm-inik ivssussusilik
akuniliuneKartarpoK Kaj angnaeKutig-
ssångordlugo, tauvalo glasfiberit Ka-
lerit sule arfinigdlit ingmingnut nipi-
tiussorneKartarput.
balsa plastikimut taorsiut-
dlugo KeråtarKutaussartoK
taimatut sanassarneK Kavdlunåtut
„sandwich-konstruktion“imik taine-
KartarpoK, taimailiornikut glasfiber a-
tupilugpatdlångikaluardlugo Kaj ang-
naitsunik angatdlasiortoKartardlune.
ardlalingnit OKautigineKartaraluarpoK
sanariauseK taimåitoK angatdlatinut
angnerussunut atusavdlugo ånilånga-
nauteKartoK. taimale ånilångateKar-
nermut pissutauvoK matuma sujorna-
gut plastikip Kapussångortitap Ka-
jangnaeKutit atorneKartarnera, ig-
diugtut peKinganilingne glasfibere
KajangnaeKutdlo iluamik ingmingnut
nipiguneK ajorsinaussaramik. Kissup
balsap polyesterimut (plastikimut) ki-
nitap atorneragut KajangnaeKutit
glasfiberitdlo ingmingnut nipigutivig-
tarput. KajangnaeKUt taimåitoK glas-
fiberilo isumangnångitsumik boltiler-
ssuivfigssåuputaoK — tamatumane
motorip tungavianut, maskinap nig-
dlasautånut rørip putoKarfianut, a-
nartarfiup røriata isuanut il. il. au-
lajangivigssat erKarsautigineKarput.
angatdlatit glasfiberinit sanåt er-
KartorneKartutut angitigissut USA-
me sanaortorneKarsimåput, Afrikami-
lo kujatdlerme aulisariutit isigkatut
83-itut takitigissut polyesterimit glas-
fiberimik KajangnaeKuserdlugit sana-
neKarsimassut ungasingitsukut tusar-
neKarput. Royal System Yacht Yard
Europap avangnåne umiatsialiorfing-
nit kisimitdlune isigkanik 40-nik ta-
kissusilingnik sanaortorpoK.
sikunut nungutdlarnavérKU-
sernigsså pissariaKångitsoK
tupingnåsångilaK ardlalingnit aper-
KutigiumaneKåsagpat angatdlasiorner-
me atortOK nåmagtumik oKåtåKåtar-
neKarsimanersoK aulisariumut 20
tonsilingmut atusavdlugo, aulisariu-
m-' ‘'■.imatut angitigissoK atorneKar-
iiermine ilåtigut perssuarsiornartunik
nåpitagssaKartåsangmat. glasfiberip i-
sumangnångeKutai angnermik tikua-
lumavavut. sagfiugagssanit Kissung-
nitdlo ilisimaneKartunit tamanit Ka-
jangnåineruvoK, pissusigssaK entor-
dlugo KaleriårneKarsimagångame. a-
4.
ngatdlatit polyesterimit glasfiberimik
KajangnaeKusigkamit sanåt OKåtårne-
Kartarnerisigut påsineKarpoK sikunut
nungutdlarnavérKutinik amé Kagdler-
tariaKångitsut — aulåikarmik sikusi-
massume sikussamilo oKåtåmeKar-
tarsimagamik. åma aulisartut Kangale
atugkanik sungiussisimassut aulisari-
usiaK glasfiberiussoK tutsuvigivatdlår-
naviångilåt. angatdlatitdle polyesteri-
mit glasfiberimik KajangnaeKusigka-
mit sanåt aserfatdlagtailineKartarne-
rat angnikinerusagame ukiup uvdlu-
ine amerdlanerussune atorneKarsi-
nåusåput.
taineKåsaoK glasfibere atordlugo ni-
orKutigssiorneK ima sukatigissumik i-
neriartortoK ingeniørinik teknikeri-
nigdlo taimåitunik sulissugssanik ili-
niartitsineK malingnausinaunane; tai-
maingmat niorKutigssiorfit angnerpå-
ginait månamut OKåtårissarnigssamut
angatdlatinigdlo polyesterimit glasfi-
berimik KajangnaeKusigkanik angisu-
nik sanaortornigssamut akigssaKarput.
åma OKautigineKåsaoK angatdlasiap
umiatsiartå aulisariutåinartut piuku-
nauteKångingmat, sordlo ilisimassor-
tat, angatdlatinik ulialersuissartut pi-
ssortatdlo angatdlatåtut sananeKarsi-
nauvoK, umiatsialiorfingmit navsuiaut
naggaserneKarsimavoK.
Kalåtdlit-nunane aviseKarneK
Kalåtdlit-nunånut ministere isuma-
nik åssigingitsunik sarKumiussaKarsi-
mavoK Kalåtdlit-nunåne aviseKarneK
pivdlugo. tamåna pivoK ministere a-
perssorneKarmat årKigssuissoK 3. Ern-
gaardimit Atuagagdliutine nr. 20-me.
ministerip tamatumunåkut ersser-
Kigsarpå sulissutiginiarine Atuagag-
dliutit naKiterneKartarnerånut nåla-
gauvfiup tapissuteKartarnerata tai-
maitineKarnigsså. ersserKigsarpåtaoK
avisérKat kisisa sujunigssaKartutut
issigigine, taimåitumigdlo nålagauv-
fiup sulissutigingningneratigut Kalåt-
dlit-nunåne aviseKarnerme pissutsit
avdlångortiniartariaKångitsut, tama-
tumunåkut avisérKat KerdlemeKar-
tugssaungmata.
Kalåtdlit-nunåmiut aviseKarnikut
sulissuneKarnigssåt pivdlugo ministe-
rip piumassarissai angnertungeKaut:
A/G ilåinakorsiortoK, avisåncatdlo ar-
dlaKarujugssuångitsut, naKiterissauseK
nutåK atordlugo pitsångorsaivfiginiar-
neKartut. ministere OKarpoK pingår-
nerutikine Kalåtdlit-nunåne aviseKar-
neK ingerdlåneKarsinaugpat, tamatu-
mane KularutigissariaKarane avisip
kimitdlunit KulangersimaneKånginera.
ministerilo isumaKarpoK tamåna angu-
neKarsinaussoK aviseKarneK privatinit
ingerdlåneKarpat. privatingorsaineK
tåssa oKauseK serratdlusoK, ministere-
Karfiup tungatitå sut tamarmik år-
KingneKarnigssånut. tåssamiuna pri-
vatingorsainigssaK tålutsiutdlugo Ka-
låtdlit-nunånut ministerip sutdlunit
Kalåtdlit-nunåne ingerdlåniagkat
maungåinartisinaugai, isumaminut nå-
pertutingikångata.
ministerip isumanik nikatdlornar-
tartunik taineKarérsunik sarKumiussi-
nera pissuteKångilardlunit målårute-
KartoKarsimaneranik nålagauvfiup a-
ningaussanik tapissuteKameratigut
A/G-ip ingerdlåneKarneranik. taimåg-
dlåtdliuna landsrådimut ilaussortat i-
lait A/G-vdlo årKigssuissua kigsauti-
gissaKarsimassut Kalåtdlit-nunåne a-
viseKarnikut isumagineKamerup pit-
sångorsagaunigssånik mardlungnik
ingmikut aviseKalersitsinikut A/G-
mut tapertagssanik. taimatut kigsau-
teKarnerup ilåtigut tungavigå, påsi-
narmat A/G månåkut ingerdlåneKar-
titdlune nåmångitsoK Kalåtdlit-nuna-
ne avisinik pissariaKartitsineK isuma-
gisavdlugo. tamatumunga tauva mi-
nistere akivoK A/G amigarpat taimai-
tinartariaKartoK. A/G-ip pitsauneru-
lersineKarnigsså ministerip erKaerKa-
jångilålunit.
avisérKat ministerip nåmaginartit-
dluarpai, tåssalumigoK tamåna pi-
ngårneK. ajussårnaraluarpordle avi-
sérKat kisisa torKåmaviginiåsagåine
Kalåtdlit-nunåne aviseKartitsineK ima
pitsåungitsigilersugssaungmat agdlåt
sorpajugtut OKautigineKarsinaulisav-
dlune. avisérKåme tamarmik avisilior-
nermik iliniarsimassungitsunit inger-
dlåneKarput, årKigssuissup aulaja-
ngertardlugo sarKumernigssåt sancu-
minginigssåtdlunit. avisérKat ånrig-
ssuissue isumartik nåpertuinardlugo
agdlagtarput, apennitautinago sarKii-
miussatik ilumornersut sagdlunersut-
dlunit. ilame måko pingåruteKarsori-
naraluartut nutårsiagssaKartitsineK,
isumanik sarKumersiterineK, Kåumar-
saineK OKautsinigdlo encortumik atui-
nigssaK isumagissagssångortineKartar-
put kimutdlunit pututitsiniartumut
Karssupiniartumutdlunit, piumåssuse-
Kardlune avisérKamik ingerdlataKar-
niartumut.
agdl. Eigil Heckscher
Kjeld Thomsen A/G nr. 21-me pait-
sugagssåungitsumik oKauseKarpoK sia-
nitsoK kinalunit aviséraliorsinaussoK.
agdlåme agdlagpoK piåralunérane tai-
ma oKardlune. tåunåinaugunilunime.
naKisimaneKånginigssaK pingårtitaoKi-
ssok avisérKat isumangnaitdlisaivfigi-
sinåungilåt privatimik ingerdlåneKar-
nertik pissutiginardlugo. tamatigut a-
visérKane agdlagtartut avdlamik su-
liaKarput akigssarsiaKautigissaming-
nik, agdlåme amerdlanertigut avisér-
Kanik imersuissut nålagauvfingme a-
torfeKarput. tåuko kikunutdlunit ag-
tumåssuteKångitsutut OKautigisavdlu-
git ajornakusorpoK. avisérKaningme
agdlagtartut sanerKutinarsinåungilait
ingassåussinavérsårnigssaK issornar-
torsiuinavérsårnigssardlo, tamåname
nålagauvfingme Kutdlersaussut nåla-
garissat nautsorssutigingmåssuk.
nikatdlornarpoK ministerip OKautsi-
mik atautsimigdlunit tåingingmago a-
viseKarnerup Kåumarsaineruvdlo ing-
mingnut atåssuteKarnerat. ministe-
rivme OKauseKarnerminut tungavigi-
sså unåinaviuvoK åndgssuissoK Jørgen
Fleischerip agdlautigisså: „nunavtine
Kåumarsainermut tungassut sangmi-
neKartaKaut. Atuagagdliutit entåisa-
gåine tamåna tatdlimariardlune ukioK
måna erKartorneKarsimavoK agdlauti-
gissat pingårnerssåne. Katsutinartaria-
Kångilardle. KåumarsaineK pitsaune-
russoK pissariaKarparput." KinuteKar-
neK tamåna, agdlåme ajornartortup
nipålusoK, ministerip tusångitdluinar-
på.
nauk ministere avdlatut isumaKa-
raluartoK amerdlasunik pissutigssa-
KardluinarpoK avisiliortut iliniarsima-
ssut Kalåtdlit-nunåne sulinerat ikior-
serniåsavdlugo. pissutaussut ilagåt nå-
lagauvfiup ukiorpagssuame Kåumar-
saineK sumiginarsimangmago, tamå-
nalo sumiginarneKartuåsagpat kalåt-
dlit inoKatigit ineriartornerat eKungå-
ssuteKaleriartuinåsaoK. pissutaussoK
avdla tåssa inuit Kinigåinik nålagker-
suissoKameK inatsisit tungavigalugit
Kalåtdlit-nunånut erKuneKarsimassoK,
Kavdlunåt erKarsartamerat maligdlu-
go OKausinartutdlusoK ikatdlåsaoK, o-
Katdlivfigssamik politikikutdlo OKat-
dlivfigssamik periarfigssaKångikat-
dlartitdlugo, sordlume tamåna pitsau-
ssumik aviseKamerup kisime nåmag-
sisinaugå. inuitdlo Kinigåinik nålag-
kersuissoKarneK iluamérsumik atuler-
sinåungilaK pissaunermik atomerdlui-
nerit atorfigdlitdlo perKuserdlugtarne-
rat, tåssa akilerniarneKardlutik OKar-
tugssaunermingnik atornerdluissame-
rat, avisinit eKérsimårtunit Kulaerne-
Karsinåusångigpat. pissutaussut pinga-
juat tåssa avisiliortut Kalåtdlit-nunå-
ne KaKUtiguleriartuinarmata. måna i-
nusugtut akornåne atausinarmik avi-
siliortungorniartoKarpoK, avdlanigdlo
avisiliortungornigssamut kajumigto-
KarunångilaK. inungnik KåumarsaineK
ministerip asigssoraluaruniugdlunit
erKarsautigissariaKarpå, politike måne
ingerdlåneKartoK påsisimanéruteratar-
sinaungmat sumik tungaveKamersoK,
taimanikugssamutdlo avisiliortorpag-
ssuit atorfigssaKartineKalersugssåuput,
ineriartorneK imaKa påsineKånginer-
mit unigtortugssaugaluaK ingerdlater-
KingneKartariaKésagpat.
inuit akiligånik, tåssa nålagauvfing-
mit landsrådimitdlo Kalåtdlit-nunåne
aviseKarneK ingerdlåneKartugssaung-
mat pissutauvoK måne pissutsit Dan-
markimut nalerKiutdlugit avdlauv-
dluinamerat. tåssame avise KanoK so-
Kutaorpiångitsigigaluartordlunit inui-
narnut ingerdlatisavdlugo suliagssaK
— aningaussalersuinerup tungåtigut
issigalugo — angnertorujugssuvoK,
aitsåtdlo nåmagsineKarsinauvdlune i-
noKatigingnit tamåkiuneKarune. avisit
tamanut angmassumik avKutigssiåu-
putdlusoK sordlo umiarssuit, tingmi-
ssartut, telefonit, agdlagkat telegram-
itdlo itut, avisitdlo pilersineKartarne-
rat avguåuneKartarneratdlo pisinåu-
ngilaK taineKartut sujugdlit iluaKuti-
gineKångigpata. avKutigssiat taineKa-
rérsut nålagauvfiup ingerdlatarai. tai-
måiportaoK radiofoni radioavisilo, tai-
maingmat nålagauvfiup avisimik
ingerdlatsinginigssånut angnerussu-
mik pissutaussugssauvoK avdlane tai-
måitOKångingmat tamatumunga aker-
dliuneK.
nikatdlornarnerpårdle tåssa mini-
stere A/G pivdlugo taima OKauseKar-
simangmat, måssa Kåumarsainermik
sulissuteKartugssanik Kanigtukut ud-
valgeKalersitsisimagaluardlune. tusag-
kat maligdlugit udvalgimut tåssunga
ilaussortat suliarissugssauvåt Kalåt-
dlit-nunåne Kåumarsainikut suliniar-
neK misigssuivfigisavdlugo, KanoK ili—
ornikut angnertusarneKarsinaunersoK.
taimaingmat isumaKarnarsimagaluar-
poK aviseKarnermut tungassut tama-
tumane åma ilånguneKarsimanigssåt,
imaKale aitsåt taimailissoKarsinauvoK
tamåna ministerip isumånut nalencu-
tutut påsineKarsinaugpat.
Eigil Heckscher.
7