Atuagagdliutit - 23.11.1967, Blaðsíða 15

Audiometer, der er anvendelig til rejsebrug.
KanoK tusåsfnautiginermik Qgtortaut, angatdlåneKarsfnaussoK;,
put tusartautit ingmikut ttut, isuma-
mingnérdlutik nipip såkortussusianik
nåkutigdlissartut, taimalo nipit såku-
kinerussut såkortusarneKartardlutik,
såkortunerussutdle avdlångortineKåsa-
natik imalunit såkukitdlisarneKartar-
dlutik. sianiutimtkut tusilartut tusar-
tautit tamåko atorajugtarpait. taima-
tut tusilartut Danmarkime iliniartine-
Kartarput Kanerssornermik erKortu-
migdlo OKalungnigssamik. Kalåtdlit-
nunåne sule taimatut iliniartitsineKå-
ngilaK.
utorKalinermut ilauvdlutik tusit-
dlagtarnerit ilait åmalo siutip suv-
dluane sordlo tinupassut pilagtainikut
suliarineKartarput. sujornatigut siuse-
rissoKartitdlugo siutip tunuane sauneK
KuvssarneKartarpoK. måna nakorsar-
neKartarput bakterissanut tOKorauti-
nik amalo igalaussaK putuneKartar-
dlune. pissorpalungnut, sordlo sencor-
nermut, sutdlivingne maskinanut pi-
ssorpalugtunut imalunit tingmissar-
tunut, atorneKarsinåuput siutinut si-
mit glasuldiussut. professor Ingerslev-
ip avisime Politikenime OKaloKatigine-
uardlune siutinut simit (VII) tåuko
atorneKarnigssåt agsut inåssutigisima-
vå.
Danmarkime tusilartunik
isumagingningncK:
tusilartunut tusitdlarulorsimassu-
nutdlo ingmikut isumagingningneK er-
KartorneKarsimavoK inatsit nr. 21-me
27. januar 1950, tåunalo nåpertordlugo
tusilartut pivdlugit isumalioKatigigsi-
tat pilersineKarsimåput.
Danmarkime tusilartunut atuarfigi-
tigalugit nerissaKarfiussut pingasuput.
tåuko nålagauvfiup ingerdlatarai. a-
i.uarfit Fredericiame, Nyborgime Kø-
benhavnimilo iput. Københavnime Ny-
borgimilo atuarfit méncanut tusilar-
dluinartunut nautsorssussåuput. Kø-
benhavnime atuarfingmut pissarput
mérKat Storebæltip kangiane najugag-
dlit, Fredericiamutdle pissardlutik
mérKat Storebæltip kitåne najugag-
dlit.
Nyborgime atuarfik mérKanut tusi-
lartorujugssuarnut nunamit tamarmit
pissunut nautsorssussauvoit. atuarfit
tåuko pingasut nerissaKarfiutigalutik
uvdlormut atuarfiussarput. kisalo åma
mérKanut taima itunut børnehaveKar-
POK.
tusåniarnermut misigssuissarfeKar-
poK Københavnime, Odenseme Århus-
imilo. kisalo Københavnime nåparsi-
mavingne Kavsine nåparsimaverujug-
ssuarnilo ardlalingne tusitdlagsima-
ssunut påssussissarfeKarpoK.
Kalåtdlit-nunane tusitdlagsi-
massut tusilartutdlo:
1962-ime nakorsauneK dr. med Chr.
Røjskjær åma iliniartitsissuneK Marie
Andersen Kalåtdlit-nunane angalasi-
méput. angalanerme påsissat agdlang-
neKarsimåput „Grønlands Audiologi"-
me ilioriusigssanut sujunersutitaler-
dlugit. sujunersutit tåuko malingne-
Karsimåput Kalåtdlit-nunånut mini-
sterieKarfingmit nakorsaKarfingmitdlo.
Odenseme tusåniarnermut nakorsai-
ssarfik Kalåtdlit-nunane tusitdlagsi-
massut suliarineKamigssånut sujuler-
ssuissuvoK, tåssa Kalåtdlit-nunånut
ministerieKarfiup åma socialministe-
riep Odenseme tusåniarnermut nakor-
saissarfingmit kaujatdlaisitaK 11. juni
1963 maligdlugo Odenseme nakorsai-
ssarfik tamatuminga (XXV) suliagssi-
simangmago. tusartautinut amalo tu-
sartausersugkanut agdlagtuivfik tåssa-
nipoK.
tusartautit, kingorårtigssat, elemen-
tit batteritdlo tåssångånit nagsiune-
Kartarput Kalåtdlit-nunåt tamåker-
dlugo néparsimavit perKumauteKarfi-
nut.
tusåniarnermut nakorsaissarfiup tu-
sartautit atorneKarnigssanut ilitsersut
suliarisimavå. ilitsersutit tamåko ka-
låtdlisut Kavdlunåtutdlo agdlagåuput.
tusåniarnermut nakorsaissarfingmit
kalåtdlit Danmarkime nakorsarneKar-
tut nåkutigineKarput. ukiumut atau-
siardlugit imalunit ardlaleriardlugit
orningneKartarput. månåkorpiaK Dan-
markime atuarfingniput nåparsima-
ssut 20-t, tåuko ilarpålue Nyborgime.
(XVIII).
1963-ime august—septemberime in-
spektør Arne Johansen åma tekniker
Tove Fischer Kalåtdlit-nunåta kitåne
(XII) angalaorput ajornartorsiutinig-
dlo tusåniarnermut tungassunik ilini-
artitsissut ilitsersutdlugit amalo mér-
Kat tusitdlagsimassut ikiorserniarne-
Karnigssånik. tamatumunga peKatigi-
titdlugo siuteKutit inungnut atausiå-
kånut nautsorssussat ardlagdlit sulia-
rineKarput, åmalo kigutit nakorsait ki-
gutilerissartutdlo tåuko suliarineKar-
nigssånik ilitsersuneKarput.
siutinut tungassutigut nåpautinik ili-
simassaKardluartut autdlartineKarsi-
massut tusåniarneK pivdlugo nakor-
saissarfingmut nalunaeruteKartarput
tusitdlagsimassut nakorsarneKarnerat-
dlo pivdlugit amalo nakorsainigssa-
mut pisatagssanik tåssånga pissardlu-
tik. mérKat tusilartut navssårineKar-
nigssåt pingårtuvoK. Danmarkime a-
tuartut tamarmik tusåniarnermut tu-
ngassutigut misigssorneKartarnerat pi-
ngitsailissutauvoK. Sverigeme sule
angnertunerussumik iliortoKarpoK,
taimalo sordlo Norrbottenime 1963-
imile mérKat sisamanik ukiugdlit tu-
såniarnermut tungassutigut misigssor-
neKartarnerat pingitsaillssutaungmat.
Danmarkime atuartut tamarmik 20
db-mik angnerussumik tusilåssusigdlit
ukiumortumik misigssuinerme ingmi-
kortineKarérsarput perKigsårnerussu-
migdlo misigssorKitagssångordlugit
autdlartineKartardlutik suliarineKar-
tugssångortitdlugitdlo siutit nakorsåi-
ne imalunit pissariaKartineKarpat tu-
såniarneK pivdlugo nakorsaissarfit pi-
ngårnerssåne imalunit pilagtaissar-
fingme.
mérKat tusilartut angajoncåve ajor-
nartorsiuteKartarput. nakorsaunerup
Chr. Hvidtip radiukut OKalugiautimi-
ne (X) uparuarsimavå angerdlarsi-
mavfingme suliniarnerup KanoK pi-
ngårtigissusia tusilartut najugånut
mérKap autdlartineKarnigsså sujoncut-
dlugo.
mérKat tusilartut angajorKåve Dan-
markime kursuseKartineKartarput. a-
ngajorKåt mérKanut isumagingnigdlu-
ardlutigdlo iliniartitsivdluarsimagå-
ngata, tusilartut atuarfiånut autdlar-
tineKarnigssåt sujorKutdlugo, tauva
ataRatigineKamerat ajornångineru-
ssarpoK ukiup atautsip Kånghinerati-
gut méraK angerdlarsimavfingminut
uterKigkångat.
tamåko tungaviginguatsiardlugit
Kalåtdlit-nunånut ministerieKarfik i-
luarsartussisimavoK mérKat tusilartut
Danmarkime atuarfingnltut ukiut ta-
maisa ferieKardlutik Kalåtdlit-nunå-
nukartåsassut.
Kalåtdlit-nunane mérKat tusilartut
ikingnerssait atuartussugssångornertik
sujorKutdlugo Danmarkime atuarfing-
nut pissarput. Danmarkimukarnigssåt
sujorKutdlugo ukiune mérKat tåuko
angajorKåmingnit iliniartitaunigssåt
pingårutilerujugssuvoK. tamåkununga
nautsorssussamik Kalåtdlit-nunåne
sule kursuseKartitsineKarneK ajorpoK,
taimaisiortarnerdlume Danmarkime
nutaukulugpoK.
utorKarnut pingårtorujugssuvoK su-
nik pissartunik malingnausinaunig-
ssaK, utorKait igdluånikéine, inerssu-
arme OKalugiartarfingmikåine, OKa-
lugfingmikåine imalunit radiukut nå-
laorniaråine.
forstander G. Poulsen-Vad (XIX) ta-
måna pivdlugo agdlagpoK malungnar-
sigajugtartoK, tusåssaKångingajagtut,
nåparsimassut akornutigdlitdlunit, u-
torKait utorKalinertik pivdlugo misig-
kardlerérsimassut isumaKarfigineKar-
tut, umarigsivigtarsimassut avatangi-
ssimingnut atåssuteKarniarnertik pit-
sångorsarneKarångat tusartautip na-
lerKutungorsarneratigut erinitsajui-
sårdlune ilitsersussinikut åmalo Kani-
gissat imalunit paorKingnigtut tungå-
nit isumagingnigdluarnikut.
akileråruteKalisaoK aitsåt
ukiut mardluk Kångiugpata
ukiut tamaisa ingnerup igdlut ardlaligssuit pi-
satait ilångutdlugit nungutitarpai. ikuatdlag-
tomikut pigissatit tamåkivigdlugit ånaisinau-
vatit; ikuatdlagtérnigssamutdle sitdlimaserti-
simaguvit nutånik pisårtomigssamut akigssa-
Kåsautit.
ikuatdlagtomigssamut sitdlimasertiniartut
kæmnerip ikiorsinauvai. månåkorpiaK tama-
tuminga OKaloKatiginiaruk.
KGL. BRAND
KØBENHAVN
Forsikring i Grønland siden 1882
Kaiatdlit-nunåne 1882-imit sitdlimasissartoK
ilimanartoK ukiumut 20.000 kr. anguvdlugit aningaussarsiagdlit
kisimik akilerårtåsassut. sule Kavdlunåt nunavtininertik akile-
rårutit tungaisigut angnertumik iluaKutigisagåt
Kalåtdlit-nunåne akileråruteKalernigsså ånilångatigineicåsagpat tugpatdler-
sautigssauvoK ukiut sujugdlit mardluk tairnditOKalisångikatdlarmat. tåssa taima
sivisutigigatdlåsaoK kalåtdlit tamatumuna ilåtigut naligititaulernigssånut. oKau-
serdle naligititauneK atusavdlugo imana såkortuvatdlåluatsiarpoK, tåssame Ka-
låtdlit-nunåne akilerårutit D anmar kiming arnit Kasunganerujugssusangmata.
Kalåtdlit-nunåne nålagauvfingmut akilerårtoKartåsångilaK taimågdlåtdle kom-
munimut, aningaussaKarnerussutdlo kisimik akilerårtåsåput.
månåkut taimatut OKartoKarsinaule-
rérpoK, måssa akilerårutit pivdlugit
landsrådip udvalge pilersiniagå sule
sulilingikaluartoK. sapåtip akunerane
kingugdlerme tamåna OKatdlisigine-
KarsimavoK Kalåtdlit-nunånut mini-
stereKarfingme. landsrådip sujuligtai-
ssua Erling Høegh forretningsudvalgi-
lo Københavnimut atautsimikiarner-
mingne KinuteKarsimåput akilerårute-
Kalernigssamik, tamånalo pivdlugo a-
tautsimérKårnerme udvalgip sujulig-
taissugssåtut torKarneKarsimavoK pro-
fessor Nørregaard Rasmussen, udval-
gip ilaussortagssai sule toncarneKå-
ngitdlat, ilaussortaKåsaordle nunavti-
nut ministereKarfingmingånit, ani-
ngaussatigut ministereKarfingmit ima-
Kalo åma akileråruteKartoKarfingnit
sivnissunit.
ilimagineKångingmat ukiut sujug-
dlit mardluk ingerdlaneråne akilerå-
ruteKalernigsså, pissutauvoK nunavti-
ne aningaussarsiat avguatårnerat ili—
simassaKarfigineKarpatdlångingmat.
måne privatit pissugssauvfigalugo
nautsorssuteKartarnigssåt atulersima-
galuarpoK, nautsorssutitdle pissortanut
aitsåt takutineKartarput erhvervsstøt-
timit atorniartoKarångat.
aningaussarsianik misigssuineK
aningaussarsiat avguatårneKarnerat
Påsiumavdlugo åssigingitsunik misig-
ssuissoKartariaKarpoK, imaKalo taima-
tut misigssuivfigssatut igdloKarfit Nuk
ama Sisimiut torKarneKåsåput. påsini-
arneKartugssaK tåssa inuit KanoK ag-
tigissumik aningaussarsiaKarångamik
aitsåt akileråruteKartåsanersut. månå-
kut ima erKarsartoKarunarpoK ukiu-
mut 20.000 kr. anguvdlugit aningau-
ssarsiagdlit akileråruteKartåsångitsut.
taimaingmat aningaussarsiarKortune-
rit kisimik akilerårtåsåput, Kanordle
isertineKartugssat angnertutigiumår-
herput tiguniartarnigssåtdlo KanoK a-
keKåsanerpa? akilerårutit tiguniartar-
herat pissarlnerussugssauvoK aningau-
ssarsiaricortunerussuinavit akilerårti-
neKartåsagpata.
ersserKigsartariaKarpoK Danmarki-
me nålagauvfiup tungånit kigsaute-
KartoKarsimångitsoK Kalåtdlit-nunåne
akileråruteKalernigssamik. måne aki-
lerårutit kalåtdlit inoKatigit kisimik
iluaKutigssarait isertineKartåsavdlutik
kommunekassinut imaKalo åma lands-
kassimut. Kalåtdlit-nunåne akileråru-
tit nangmagagssinerat Danmarkimisut
angnertutigisångilaK, sulilo Kavdlunåt
Kalåtdlit-nunåliarneK akilerårutit tu-
ngaisigut angnertumik iluaKutigissug-
ssauvåt.
RECORD
SKRAA
holder smagen
længerel
3-delt
||4JI bRØDR BRAUNg
Dobbelt
sovseti
sukulugssaK pitsaoKateKangitsoK
Kivdlålugrtumik pulik
avdlanit. mardloriAumik ivseKarneruvoK
taimåitumigdlo sivisunerujugssuarmik
su^ungneKartardlune.
BRØDR. BRAUN
Danmarkime sukulugssaliorfit angnersåt
REDERIET J. LAURITZEN
KØBENHAVN
15