Atuagagdliutit - 06.01.1972, Blaðsíða 7

Påmiut
ikiuinikut is.
(----------------------------------'
påmiormiut sisamat isuma-
Katigigput ajornartorsiutit
inoKatigingnermut tungassut
månåkut iluarsiniartariaKar-
tut. Påmiune ajornartorsiutit
inoKatigingnermut tungassut
pivdlugit oKalugtuatsiarput
isumaKardlutigdlo KanoK ili-
ordlune iluarsiniarneKarsi-
naussut.
V._________________________________;
»riiir nrn r nm inir
inoKatigingnermut tungassutigut
Påmiut Kalåtdlit-nunåne igdlo-
Karfingnit avdlanit avdlauneru-
ssuteKångitdlat. avdlaunerussuti-
tuåt unausinauvoK ajornartorsiu-
tinut sut pissutaussut. imaKale å-
ma sut pissutausorineKartut er-
Kortungikaluarput. kisiåne kæm-
ner Orla Pedersen, Påmiut, isu-
maKarpoK ajornartorsiuterpag-
ssuarnut inoKatigingnermut tu-
ngassunut pissutaussorpagssuit i-
lagigåt etagehuserpagssuit piler-
tortumik sanaortorneKartut På-
miunilo agsut malungnarsisima-
ssut igdloKarfiup inuinut avdlå-
ngornerujugssuartut. igdlOKar-
fingme etagehusine inigssiat 300—
400 1966-ip kingornatigut sana-
neKarsimåput taimane ilaKuta-
ringnut atausiåkånut igdlugssat
kisimik atorneKaratdlarmata. tai-
ma pilertortigissumik avdlå-
ngorneK malungnauteKångitsorsi-
nausimångilaK, igdloKarfiup issi-
kuanut pinarane, kisiåne åma i-
noKatigingnermut tungassutigut
igdloKarfiup inuinut malungniu-
nermigut.
Påmiunitdlatsiarnerme Atua-
gagdliutine suleKataussut ilåta i-
nuit ardlagdlit OKaloKatigisima-
vai uvdluinarne sulinermingne i-
malunit soKUtigingningnertik pi-
nardlugo erKartugagssanut inoKa-
tigingnermut tungassunut atåssu-
teKartut. tåssåuput kæmner Orla
Pedersen, socialmedhjælper Ane-
Louise Petersen, OKalugte Karl
Hammeken åma palase Motzfeldt
Hammeken.
sulivfigssaerusimaneK
imalunit...
sulivfigssaKartitsiner-
mut tungassut pivdlu-
git Orla Pedersen o-
KalugtuarpoK: — imåi-
kajugtarpoK aussaune-
rane Påmiut sulissugssanik ami-
gauteKartardlutik, kisiåne ukiu-
nerane inuit sulivfigssaerusima-
ssardlutik. ilisimaneKarpoK auli-
sagkanik sulivfigssuaK agsut ag-
dlineKarsimassoK, ilåtigut inuit a-
merdlanerussut sulivfigssaKarti-
niardlugit. kisiåne tamåna nå-
magsimångilaK.
ukiunera imatut autdlarnerne-
KarérpoK nunaKarfingme entre-
prenørimit ivsaK inuit 15 soraer-
sineKardlutik (novemberip Ker-
Kane — årKigss.) ukiunerane su-
liagssaKånginerat pissutigalugo.
ukiup ingerdlanerane sulivfig-
ssaKångitsut KanoK amerdlatigi-
såpat?
— tamåna sujumut oKautigineK
ajornakusortorujugssuvoK, kisiå-
ne sulissartut suliamik iliniaga-
Karsimångitsut sulivfigssaerutut
50 ama 100 akornånlsagunarput.
kisiåne pissutsit iluamik påsiu-
minaitsorujugssuput sulivfigssa-
Kångivigsutut tamarmik OKauti-
gineKarsinåungingmata. ilarpå-
lugssue aussaunerane aulisardlu-
arsimasinåuput, kisiåne pigssar-
siordluarfiup nalåne nåmagtumik
sipågaKarnigssamingnut pikori-
ssuseKarsimanatik. avdlatut ajor-
nartumik sulivfigssaerusimassu-
tut OKautigineKartariaKåsåput —
nauk taimaivingikaluardlutik.
— imigagssamingme atorner-
dluineKarpa?
— imigagssamik atornerdluineK
kisiat erKartusavdlugo agsut aju-
ssårutigåra, taima Orla Pedersen
OKarpoK. — tåssame tamåna inui-
aKatigingnut tungassunut avdla-
nut ingmikortitagssåungitsunut
åmalo OKaluserissariaKångitsunut
ilauvdluinarpoK.
uvanga påsisinaussara nåper-
tordlugo imigagssaK pivdlugo a-
perKut pissutsit avdlarpagssuit i-
lagåt, ilåtigut etagehusine inig-
ssiarpagssuit taineKarérsut På-
miune malungnautaussut ilåtut.
åmalo pissutsit avdlat inugtut ni-
kanarnerussutut malugisitsisinau-
ssut ajornartorsiutinut suniute-
KarsinåuputaoK, sordlo åssersuti-
galugo akigssarsiat mingnerpår-
tåt, inuniutigssatut mingnerpåtut
påsineKarajugtartut imaKa agdlåt
atånitoK.
mérKat
Ane-Louise Petersen i-
sumaKarpoK ukiunera-
ne pingårtumik suliv-
figssaerusimassoKar-
tarnera erKortugaluar-
tOK imatut OKåinarneK ajornartOK
inoKatigingnermut tungassutigut
issigalugo aussaunera ajornartor-
siuteKångitsoK. — Ane-Louise
Petersen OKarpoK aussaunerane
pissutsit inåKatigingnermut tu-
ngassut iluamik påsisavdlugit a-
jornakusårtussoK. inuit amerdla-
nerit aussaK agsut ulåpuvfigi-
ssarpåt (tamånalume åma inoKa-
tigingnermut tungassutigut ajor-
nartorsiutigssaKalersitsisinau-
vok), åmalo ikigtuinait pivfigssa-
Kartarput ajornartorsiutitik ino-
Katigingnermut tungassut sågfi-
gingnissutigisavdlugit. ajornar-
torsiutit tåssausinåuput nåparsi-
maneK, åma nugtut ajornartor-
siutait åssigingitsunik pissusig-
dlit il. il..
Kavdlunåt igdlonarfingme
najugagdlit
Karl Hammeken isu-
maKarpoK ajornartoru-
jugssussoK sulissartut
ÆjgBmKi suliamik iliniagakarsi-
mtmm mångitsut amerdlasut
ukiunerane soraersineKartarne-
rat, kisiånile Kavdlunåt suliamik
iliniagaKarsimångitsut igdloKar-
fingme sulissorineKartut sulivfig-
ssaKartineKåinartardlutik.
ersserKigdluinartumik taivdlu-
go Karl Hammekenip kigsautigå
issornartorsiorumavdlugit Kav-
dlunåt suliartortital ilait isuma-
ne maligdlugo inuit ilåinut ino-
Katigingnermut tungassutigut er-
Kugaussunut akissugssåussuse-
Kardluinartut. isumanarpoK Kav-
dlunåt sulissartut åssigingitsut a-
merdlavatdlåt igdloKarfingme na-
jugaKartut igdlugssarsiortartut
kalåtdlime arname méraKarfigi-
ssamingne, taimaisivdlutigdlo a-
kitsugaKalersardlutik pissug-
ssauvfeKalerdlutigdlo ilåne arnaK
najugaKarfigissartik atsiortitdlu-
g°.
Kavsérpagssuarnik angutit tai-
ma itut arnaK igdloKarfigdlo Ki-
magtarpåt pissugssauvfit akili-
gagssatdlo ilåinut akissugssauti-
taunigssånut periarfigssaKarane.
tamatumalo kingunerissarpå anå-
naK uveKångitsoK kiserngorutar-
mat ardlaligpagssuarnik nåmag-
sisinåungisaminik pissugssauvfe-
Kardlune. aningaussartutigssai
akilerneKartarput kommunimit
taimaisivdlutigdlo kommunimit
ikiuissarnermut aningaussartu-
taulerdlutik påsissara nåpertor-
dlugo angnertungåtsiartorujug-
ssuarmik.
arnat taima itut ajorssartitau-
ssut pissutsinit inugtut åma su-
nerneKartarput. isumamut inoKa-
tigingnermutdlo tungassutigut
sunigaussarput.
kigsautiginarpoK pissutsit ta-
måko pitsaunerussumik iluarsåu-
neKarnigssåt, inatsisaitsuliorner-
ssuit tamåko pitsaunerussumik
nåkutigineKalernigssåt. soruname
nåkutigdlineK erKarsautigisav-
dlugo ajornakusorpoK, kisiåne
sordluna ajornésångitsoK igdlo-
KarneK pivdlugo åtartortut peKa-
tigigfiånut igdloKarnei-mut tu-
ngassunut agdlagfik suleKatigalu-
go tamåna iluarsartuniåsavdlu-
go. pissortai<arfit taima itut mar-
dluk periarfigssaKarput atautsi-
mordlutik misigssusavdlugo kikut
uvane uvanilo najugaKarnersut,
imaKalo avKutigssarsissoKarsi-
nauvoK pissugssauvfit isumang-
naitdlisåsavdlugit åmalo akeirå-
ngitsumik igdlusisimatineKartut
inoKatigingnigtutdlo arnap ine-
Karfingmik najugåne najugaKar-
tut akissugssauvfeKartiniåsavdlu-
git.
ajunårnerit
pingitsortiniardlugit
inuit sisamat Atuagagdliutinut
suleKataussup OKaloKatigissai ta-
marmik aperKuteKarfigineKarput
nailisardlugo ima OKautigineKar-
sinaussumik:
— imaKa siaruarsimångikaluar-
tumik, kisiåne ilisimaneKardluar-
tumik påsissaK unauvox, Kalåt-
dlit-nunåne ajornartorsiutit ino-
Katigingnermut tungassutigut
issigalugit pissuteuartut kulturit
mardluk nåpinerdnik, imalunit
kulturip avdlap kulturimut av-
dlamut ikåriarneranik. isumauar-
pise ajornartorsiutit inoKatiging-
nermut tungassut ikåriarnerme
ajornartorsiutåinartut isumanar-
figineKarsinaussut åmalo ukiut
ingerdlanerine ajugauvfigineKar-
sinaussut, imalunit ilungersortu-
mik suliniarneKartariaKarpa må-
ndkut iluarsiniardlugit?
Orla Pedersen: — ilu-
morunaraluarpoK Ka-
låtdlit-nunåne inuiaKa-
tigit ajornartorsiutait
tåssaussut pisorKat nu-
tåtdlo nåpinerisa nagsatarissait,
erKortugunaraluarpotdlo OKåsav-
dlune ajornartorsiutit ukiunut
ikåriarfiussunut tunganerussut.
åmalo KularutigssåungivigpoK
ineriartornerup ingerdlanerane
sujuariartorneK ilisarnarsiartor-
titdlugo sut tamarmik torKigsisi-
manarnerulerumårtut. tamånale
ima isumaKångilaK torKigsisimår-
tariaKalersoK. imåitariaKéngilaK
suliniartoKarungnåisassoK, tåssa-
me naluvarput KanoK agtigissu-
mik inuit ajoKuserneKåsassut.
inoKatigingnermut tungassutigut
issigalugo isumaKarpunga ikå-
riarfingmik taineKartartoK sapi-
ngisamik atoruminarsarniarssari-
sagigput ajutornerit ineriartorne-
rup nagsatarissai pissussut sapi-
ngisamik pingitsortiniardlugit.
inussutigssarsiutinut periarfig-
ssat erKartortitdlugit erKartor-
tuartagara OKautigendgkusugsi-
nauvara: sordlo åssersutigalugo
pissortaKarfit nunamitugssat pi-
neKarångata kigsautiginarpoK pi-
lerssårusiortut Nuk kisiat erKar-
sautigissåsångikåt. igdlOKarfit av-
dlarpagssuit sulivfigssup taima
itup inigssineKarnigssåtutdle pi-
ssariaKartitsitigiput. sordlo åsser-
sutigalugo nalerKutingitdlat Cen-
tralfagskolip imalunit angatdlatit
nålagagssainut atuarfiup Nungme
inigssineKarnere. pissortaKarfit
avdlat taimatut itut igdlOKarfing-
ne avdlane sinerissamitune inig-
ssineKarsinauvdluaraluarput. Nuk
sagdliutineKartarpoK, pissorta-
Karfit sujulerssuissoKarfiup pi-
ngårnerussup Kanigtuane inigssi-
neKarunik pitsaunerpaussugssat
pinarnagit, kisiåne åma pissorta-
Karfit avdlat tåssunga inigssine-
Kartarput Kitåta sineriåne igdlo-
Karfingne avdlane inigssisimaga-
luarunik taimatutaoK sujunerta-
mut inuiaKatigingnutdlo iluaKU-
tautigissugssaugaluartut.
Ane-Louise Petersen
akivoir isumaKardlune
ajornartorsiutit månå-
kut iluarsiniartaria-
Kartut. — ajornakuso-
Kautdle, taima OKarpoK.
— kisiåne malungnarpoie mér-
Kat avångusugtartut, taima Ane-
Louise Petersen nangigpoK. —
laimåitumik sordlo åssersutiga-
lugo ungdomsklubit uvdloK tamåt
angmassariaKaraluarput. åmåtaoK
atuångivfeKarnerup sivisup nalå-
ne suliagssaKartitsiniarnerit ajor-
nakusortarput, nalungilaralo mér-
Kat agsut angalarusugtartut. ki-
siåne taimaisiornigssamut periar-
figssaKångitdlat.
åma taisinauvara inungnut
utorKaunerussunut sulerusugka-
luardluta aningaussanik amigau-
teKaravta. pingåruteKartorujug-
ssusagaluarpoK angalaortitaråine
uvdluinarne atortagkamingnit
åmalo najugkamingnit avdlaune-
russumik ilisaringnigsinautiler-
dlugit. inunermik OKilisaivfigine-
Karnigssånut pitsaunerussumigdlo
atugaKalersinaunigssånut periar-
figssat angnikipatdlåKaut. tåssa-
me pingårtumik utorKait Kalåt-
dlit-nunåne ineriartorneK avdlå-
ngornerujugssuartut påsissarpåt.
tamatuma inungmut tungassuti-
gut kingunere påsiuminaitsuput,
taimåilumigdlo isumaKarpunga
kukunerussoK inuit utorKait „ani-
ngaussalivfigineKånginerat" suju-
nigssamut tungånginerat pinar-
dlugo.
utorKait inugtut avdlatutdle
åma inuput.
atautsimordlune aperKutigine-
Kartumut akissutitut Karl Ham-
meken isumaKarpoK sapingisamik
iliortariaKardluinartoK ajornar-
torsiutit inoKatigingnermut tu-
ngassut måna pilertortumik su-
niuteKardluartumigdlo iluarsiniå-
savdlugit. taimåingigpat kinguå-
riussugssat mardluk pingasutdlu-
nit ajoKUserujugssuarsinauvavut.
anersakut inunen
palase Motzfeldt Ham-
meken akivoK:
— sujunigssaK KanoK
ikumårnersoK ilisimå-
ngilarput. takordlugar-
pagssuaKartarpugut, neriugpugut-
dlo sujunigssaK sapingisamik pit-
saussumik ingerdlajumårtoK. ki-
siåne Kularnaitsumik ilisimassa-
Kartinata sujunigssame inuiaKa-
tigiussugssanut pissariaKartuvoK
inuiaKatigissutsimut tungassunik
mérKat inusugtuarKatdlo påsing-
ningnerat sujuarsarniåsaguvtigo.
åmalo anersåkut inuneK sujuar-
sartariaKarparput atuarfiup, mér-
Kat angajorKåtdlo akornåne sule-
Katigingnermik akunermiliutug-
ssaK. pissariaKartineKarput påsi-
sitsiniaineK, KåumarsaineK, ili-
niartitsineK isumamut tungassu-
tigut iluaKutigssatut.
tamåna åma utorKaunerussunut
sulisinauvdluartunutdlo tunga-
VOK.
inuiaKatigit iluåne ataKatiging-
nerup KanoK pingårtigissusianik
inusugtut påsingningikunik tauva
suliniarnigssamut tungavigssaKå-
ngitdlat. tauvalo ikiuissarnermut
agdlagfeKarfik orninartariaKåsa-
våt. taimåitumik isumaKarpunga
sujunigssaK ilusilertariaKarigput
mérKanik, inusugtunik angajor-
Kånigdlo KåumarsaineK iliniarti-
taunerdlo avKutigalugit.
tåssame ajungitdluinartunik
inusugtorpagssuaKardlunilo åma
inersimanerussunik inoKarpoK,
suliniardluarusugtunik nukigssa-
Kardluartunigdlo, kisiåne ardla-
ligpagssuarnik akornuserneKarsi-
massunik, sordlo åssersutigalugo
akigssautit mingnerpårtåt naler-
KutingitsoK ilungersordluinardlu-
ne suliniartup angussarisinausså.
inuiaKatigissutsivtine tamåna pi-
ssutsitdlo avdlarpagssuit ilerKO-
ringnigssamut aserorterissuput.
iliniartitaunerup Kåumarsaine-
ruvdlo iluåne suliagssat pingårtut
ilagåt aningaussanik atuineK åma
inoKutigit sipårniartarnerat. pi-
ssutsit tamåko pivdlugit angne-
russumik påsissaKarneK anger-
dlarsimavfingne pitsauneruler-
nermik pilersitsisinåuput, åmalo
inusugtut taimatut påsissaKaru-
nik inugtut pissugssauvfingming-
ne pitsaunerussumik iliortaler-
tugssåuput.
7