Atuagagdliutit - 06.01.1972, Blaðsíða 16

niuvertoKarfik Agpat -
måna ukiut 34-t Kångiuput niu-
vertoKarfik tåuna inusugtuvdlu-
nga sulivfigalugo pivdluarfiga er-
Kaimassåinaravko tåssanikatdla-
rama erKaimassama ilai encartu-
låsavåka.
niuvertoKarfik Agpat K’eKer-
tarssup (Disko) tunuanipoK Ke-
Kertamitdlune, Suvdlorssup (Vaj-
gat) ilungmut isuane. KeKertap
tunuane santåne igdloKarfia ipoK.
ikerasånguaK „ikingua" Agdlug-
tup nunatånut avigsårutigalugo.
inigssisimanera akungnåipoK,
imékut ukiumilo Kimugsernikut
avKusårtugaussarame. inugtorssu-
ngilaK, taimåikaluartOK inue tå-
ssanitarsimassutdlo nunavtine
imåinåungivigsuput pikorigsorta-
ligssugamik. taimane 1930-kune
niuvertoKarfit mingnerssaråt,
„mikissut nalunartut-uko“.
niuvertOKarfiugame niuverto-
KarpoK palaseKardlunilo. uvanga-
lo niuvertoKarfingme sulissug-
ssaugama niuvertup agdlagfiane
sulilerpunga. taimane niuvertoK
niuvertugssaKångilaK nauk niu-
vertoKarfik pingasunik niuverto-
ruseKarfiugaluartoK. niuvertuv-
taoK K’utdligssat sysselmanditut
sulivfigå.
inugpagssunginavta sivitsungit-
sok ingmivtinut ilisarisimalerpu-
gut. taimane inusugtut Kavsialu-
gavta aussarigserugtorångat umi-
atsiamik asiardluta nuånårsaKati-
gigtarpugut, kiagtulioriartordlu-
ta. ilame nuånertéssusia tamau-
nga iluarissavtinut tulagsinardlu-
ta nagsatånguavut tigoriardlugit
nerritutilerångavtigik. silagig-
ssuarme tingmiarpalugssuaK tu-
såvdlugo, månalume issikivik
alianaik. tamaunga „ivnap" tu-
ngånut pivdlune åsavna K’eKer-
tarssuaK (Disko) ersserigserulor-
dlune, Kåvata sermitarssua Kaug-
dlorigserulordlune. tåvunga a-
vangnamut talerpiup tungånut
Kiviardlune SuvdlorssuaK ilulia-
rasåK Katsungassume Kivdlari-
narssuaK. sule talerpiup tungånut
Kiviandgdlune Nugssup nunatar-
ssua seKineK avunga pigångat ser-
mitaisa Kaugdloringnerat ingia-
sungnarsivdlune. uvfa SarKap
avatånit iluliarpagssuit Kivdlå-
lugtuinait Torssukåtaup tungånut
Kaugdlorigsigalugtuinardlutik
ilungmut tarrinåsåput. nunatå
aputeKarane sikorpagssuit Kaug-
dloringnerisa, sordlo nunatåta
ånerinarai. åjuko avatinguavti-
ne agparpagssuit imaK Kåtsiar-
dlugo „niaKomånguaK" sarssua-
ssorssugåt serKorneKåsanatigdle.
tåukunånga Kutdliuvdlutik tåte-
rårpagssuit naujatdlo arritdleru-
lordlutik ingiaKataussut. måssa
ilaisa „anguvåt" nunatå sulung-
migsangajagdlugo ituvssoråt. tag-
pikunga ivnap tungånut Kiviaråi-
ne tingmiarpagssuit ivnap Kulåne
Kilaup nalånut nalenriusimassut
kåviårtorssuit. issigissat taimåi-
tut Kimerdlorérdlugit nuånåme-
rujugssup atåne angerdlamut såg-
tarpugut. sarfå iluagteriardlugo
ilåne sukut tamauna iporiartar-
dluta ingerdlaulisaugut. ilåtigut
pigssiarilerérsimavdluta inunerup
ingerdlatap perKigdlune nuåner-
tåssusia. pisoKaliartordlune ilåni-
kut inuneK isumapitdlemermik
nalåuneKariarångat ila taimaner-
nisaK kipisanartåssusia, uterfigi-
nerdle ajomaKaoK.
taimane Agpanut pencårama
niuvertoKarfiup umiatsiårångua
angatdlatigalugo erKarput angat-
dlavigissarpara. kujatinguavtine
„K’åKarssup" atåne „eKaluit", tå-
ssane eKalugpagssuit. augpalår-
tuinamik nerpigdlit, tamåkua ilåt
Kagssutinik pissaråra 86 cm-isut
angissusilik. eKaluit tunissåu-
ngingmata nerissagssåinavtinik
pissaKartarpugut ilai tarajordlu-
git ilaitdlo pujordlugit. kua kug-
tuvdlune såkortuvoK. ilånilo eKa-
lOKartaKingmat nigsiardlugit pi-
ssaKarfigivdluartarpara. tatsip
Kutdliup atinguane „Kågtorfik“up
Kulinguane paperKut Kaleriåt ilai
riuisassut nigsiaivigalugit nuåner-
sut.
kanginguavtine „ivnaK“-me ag-
parpagssuit april Kåumat autdlar-
tisimalerångat tåkussulersarput
ilane sule ivnap atå sikussoK. tå-
ssalume aussariartorneranut iki-
liartusanatik. tåukununga ingia-
Katauvdlutik tåterårpagssuitaoK
naujatdlo nagdliussulersarput. si-
la puerKorångat Kutsigsukut
ingerdlaortorssussarput. taimale
mångumatdlarångat imap kuIi-
nguagut ilungmukålitdlåraut. ila-
nikut ivnap ilå sule aputeKartar-
mat tingmiarpagssuit ivnaK su-
lungmigsardlugo atuatårtalitdlå-
råt tåssagoK „augtorsaissut".
nunamiutanik piniagarineru-
ssarpåka ukatdlit, aKigssit ner-
dleritdlo. tåssa tåva „arnåne“
ukatdlit piniarnérutdlutik puat-
dlarsinalerput. ilåne åma téssane
ukaleK takugavko Kumut majuar-
figåra. Kanigdligavko nunamut
ingisinardlunga serKoravko pissa-
råra. åmut agssakåssoK issigalugo
åma avdlånguaK sarKumeratar-
poK ama autdlaivara. sule inivne
nikinanga åma pingajugssåt sar-
Kumermat pissarerKigpara. imåg-
dlåt nikinanga ukatdlinik pinga-
jorårpunga. åmauko nerdlerit
isat piararssuilo piniardlugit
nuånersut arpagkumassune. åma
taimaitdluta „Kangerup" sarKåti-
gut niuvdluta nerdlernik maler-
ssuigavta nuåneKissoK. imågdlåt
nåmagissavtinik pissaKarpugut.
åma tåssa angmagssat kanger-
dlungme „sarfånguane" puerpat-
dlaKaut. sulivdluta soraeravta
niuvertup nangmineK pujortulér-
Kaminik ilungmut kalingnialeKå-
tigut. tåssunga pigavta ulingneK
nåmagtordlugo tasingortånut pu-
lavugut. tauna pujortuléraK sig-
ssap avatinguanut kisartoK. tini-
kångat sarfåta kua nunångorta-
rame. tåssaliåsit sunauvfa ilulia-
tuarssuaK kangerdlup Kinguanit
silåmukåK arajutsisimavarput.
uvagume angatdlativut tasingor-
tåniput aitsåt uligpat anitdlagtug-
ssauvdluta. silageKingmat Katsu-
ngavdlunilo sumik pissugssamik
isumaKarata Kalorpugut. maski-
narpalulermat alåkarterpugut
tauvauna iluliarssup pujortuléraK
tikivigsimagå. pujortulérKap ka-
lungnere ilulissap Kagdlersima-
vai. pujortulérKap kalungnere
ilulissamit pigdlukartiniardlugit
tauvauko sarpé nuisalersut, pu-
jortulérarme kugssarame. tåssa-
me kugssaralugtuinalersoriniar-
dlugo pigdlukarput. KujanaKaor-
dlume iluliaK aserungingmat tå-
ssame aseroraluarpat tamåkisa-
galuarput.
tåssa taimane KajaKalerérama
erKavtalo angatdlavia nalujung-
naeriaravko Katsungatdlarångat
KajaKataussalerpunga. kisiåniuna
K’aKortumikatdlarama Kajartu-
lårtartunga. åma Nungme „ajoKi-
tigssat" KajaKaratdlarmata angu-
meritsiarpåka. kisalo Danmarki-
mikama tunumiut Kajait pitsau-
nersiuinardlugit atortaravkit. tai-
mane nålagarssuit umiarssuautai-
sa talitarfiata Kuerssuaisa ilåta
narKup iluane Kajarpagssugamik.
atorniarama aitsåt taima ajornå-
ngiput.
taimane imåkut KajaK kisiat
atordlugo anguniartoKartarat-
dlarmat Kajartårpunga. sule pa-
nersiussårdlugo Jåmarsip ilaseri-
nalerpånga avalaKatiginiardlu-
nga, åmamiuna sårKusioraminga.
aitsåt takanunga „talerua" avå-
mut Kångingåtsiardlugo nuissui-
narssuput. taimaitdlunga puissa-
Kaunga sei-KOKåra pikigtorssuv-
dlune taimak. åiparma ornigkå-
nga sujuninguatigut puerKina-
KaoK. Kangale naulerérpå, ango-
Kaunga. taimailivdlunga KajaK su-
ngiukiartorussårpara. silalo ato-
ruminatdlarångat piniagagssatdlo
tåkusimålitdlarångata sulerérdlu-
ne angalaomigssap Kilanåmartå-
ssusia naligssaKarneK ajorpoK.
KajaKatigissartagkatdlo ilagissa-
leriardlugit piniagkat ingerdlaor-
fé „nalerKåtdlo" ilikariartordlugit
orningnigssait tikikasuarnigssait-
dlo ila, pilerinartåssusé. tåssalu-
me peKartitdlugo sukut ardlåti-
gut nuissoKångitsusanane. aussa-
rigserugtortitdlugo Katsunganer-
tusitdlarångat, seKinerssuardlo
kåvmalersitdlugo pissaKarnigssap
isumavdluarnåssusia åssigssaKar-
neK ajorpoK. ila sordluna pileri-
neK angnerulersartoK pujorsinar-
dlune pujoK kivlnatdlarångat se-
Kinarigssuångordlune Kilagdlo
nuiatånguerutdlune. „ikingua"
sukut tamatigut Kemerånguamik
suversimassalerångat nalunartå-
agdl.: Ph. Josef sen.
ngilaK avaterput sordlo tåssa
aKerdloK kuissaK, Kanga Kivdli-
nguarsse tåssale Katsungarugto-
rame. tasamane KajaKatit ilaga-
lugit angussorssuit nangminerdlo
angussardlune tunungmut kalig-
dlutigdlo usiartorssuit ingiaKa-
siutdlugit nuånertåssusia.
taimaitdluta ukiut ardlåne Jå-
marse umiatsialiorpoK. umiatsia-
liornermut iliniarsimångilaK ta-
månalume tåussumunga amigau-
tåungivigpoK, sånarivigsukasiu-
game.
atagule umiatsiaK tåuna „Agpa“
angatdlatigalugo OKalugtuagssar-
siordluta autdlaruteKisigo: aussat
uvdluisa ilåne pileritsagpugut
„Torssukåtak" takusarniardlugo
åmame puisseKartuåinarmat. Tor-
ssukåtak una kangerdluit sermi-
mik igartartut angnerit ilåt. pi-
ngasuvdluta autdlarpugut. tåvu-
nga ipuinaK nalunago tigsiarnar-
sigpat tingerdlauterput isumav-
dlutigissaravtigo ilånikume inger-
dlapilugtartorssugavta. Kåinissau-
tivut ikisinardlugit autdlarpugut.
månalume silagik kisa „Kangår-
ssuk“ anguvarput sule puissimik
takunata. tagpikunga ilungmukå-
lerpugut „Ikerasångup" tungånut.
åma kisa „OKaitsut ivnåt“ nag-
dlerparput puissisigata. tamåna
„Kangårssup" nunatå talerpigdle-
ralugo ilungmukårpugut ivnara-
juit tingmissat ineKarfigissait sa-
nerKuavdlugit. ingerdlagavta
„itivningup“ kigdlinganut pivugut
umiatsialivigigsumut. tåssane ta-
mussersorsinardluta åiparalo Jå-
marse Kåinavtinut ikisinardluta
„Ikerasångup“ ivnå tamalånik
tingmiarpagssualik sinersinardlu-
go „Torssukåtak“-mut avalagså-
riartorpugut. „Ikerasångup" ne-
rukinerata ivnartånipoK pavani-
ngåtsiarssuaK ujarak amiloroK
avåmut avalagsårsimassoK. tåssa-
gOK Kanga angutit ilåta tagpavu-
nga majuarsinardlune tikikånga-
miuk avdlåutorsinardlugo nuanut
pisinardlune mikiartortunut ni-
gårtorniartarfia. ilumut niaKorig-
sukasik. tåssångånit avalatsiåi-
naK Kangale puissai nuissuinå-
ngorput, asulo sikue akugtuvdlu-
tik. piortaraluarama ajornaKaut,
kisa puisartinigssara kisiat utar-
Kinalerpara. taimailerugtortunga
åipara issigingnålerpara puisså
sumut tamaunga nugtartOK. Ka-
nigdlingmat suåumivara sunauna
taimak akingilaK. akingingmat
pasitsåupara pilerinartumik pini-
agalik. ungasigkungnaerdlugo sa-
nerakånivkut tunutdlunga puisså
nueratånguarpoK. autdlaisiga a-
musinardlugo serKorpara Kangale
nigdlikarérpoK, sule kivingitsoK
tikikavko tiguinaKåra påsivdlu-
gulo KasigiaK. imågdlåt åma Kasi-
gissamik perngarpunga. tåssalp
åiparma tikikånga avdlamik er-
KaissaKångilanga anånama Nung-
mut autdlamialerama OKausia:
„Kasigiaruvit alersitåriniariuk".
imaKa taimanikut kamivkut Kå-
jukugtarsimagaminga. puissisio-
rungnaerdlunga perngartånguara
avatausersinardlugo kalerussåler-
para. taimaitdlunga åipara tikiu-
teriarmat angusimavdlune pissa-
vut usigdliuteriardlugit umiat-
siarput ornilerparput pingaju-
nguarput åma tåssaningmat. tiki—
kavta pissavut KaKisinardlugit
igarmiunigdlo Kalarigkanik ta-
mussersorsinardluta „NugåK“mut
ikårniardluta autdlarnialerpugut,
tåuna taimane nunaKarfiugame.
„NugåK“ tulagfigigavtigo tåssa-
nitsiarsinardluta neKinigdlo ta-
mussersorsinardluta angerdlamut
autdlarnialerpugut. åma téssani-
miut puissigssaileKinatik neKau-
tiligssuit. måssa Kasigissat amé
panersiat takugssaussut taimane
50 kr-nik akeKaratdlarmata.
angerdlamut autdlarpugut atau-
singornikut sulissugssaugavta.
ingerdlaorpugut månåkutut pi-
ssorpalugssuarmik tusåssaKarata
tingmiarpalugssuaK kisiat nipi-
liortoralugo.
tåssa taimane 1930-t nålerneri-
ne Agpat entåne sårugdlit péru-
kiartulerérput. eKalugssuitdle
puissiniarnerup saniatigut sang-
mineKarnerussardlutik. angmag-
ssaKarpoK nauk KangaunerussoK
sule amerdlanerussarsimagaluar-
dlutik. åtårssuit tikerKåmit ang-
magssanik neriniat kangerdlung-
mut pulassartorssungmata angu-
nigssap Kularnartångissusia. uv-
dlut ardlåne Agpa-mik kanger-
dlungmut pulavugut anguniardlu-
ta åtårssuit tåkusimålerugtortut.
aitsåt „avangnardleK" tunorKuti-
leriput Jåmarsertarput angung-
mat pisså nunamut KaKisinardlu-
go ilungmut autdlarpugut. taima-
ne puigunaitsut ilagivåt kanger-
dlup Kinguata silatinguane „sér-
sinerit" avatinguane åtåt pingasu-
ssut inerartardlugit mardlorssuit
tapingmata tamaisa nitdlikarti-
kavkit. ungatdleK nauligsinardlu-
go taimågdlåt tugdleK tiguinarav-
ko. kangerdlup Kinguanut „ivnå-
nguaK“-mut pivugut, tåuna tåte-
råt naujat agpardluitdlo inigissåt.
tåssanilersugut sordlo tasamånga
ivnap atånit amisorssuit aniorar-
tartorssuit, Kulåne tåterårpagssuit
niviulisavait.
ukiukut puisserpagssuit kujå-
mut sågkångata „ivnap" avati-
nguanut Kåumartinago uningav-
dlune tagpikane iluvtine imarpa-
luk tusarssaulersarpoK, åmame
agsarneK imarpalugtarpoK. tåssa-
liuko „amisut" imalunit „amisuat"
kangerdlup Kinguanit silåmut
anitdlagkiartortut. taimaitdlutik
nagdliutiséput taikunga „arnåta"
tungånut isoKésåput, tåssa åpa-
juitsut tingautinardlutik silåmu-
kårtut. taimaititdlugit piniartuvut
angorssortorssuångusåput. pingår-
tumik jutdlip Kåumatåne sila må-
nguatdlariardlune atorssarorsima-
ssartorssussarmat.
åma taimaitdluta åiparma Jå-
marsip Kåmavigssavnik ajOKersu-
tilerpånga. ivnamuna avatingua-
ne „anguvåt" såvane KeKertånguit
mardluk, åipå merKuitsoK tåuna
tunordliuvdlune avatdleK mer-
KuitsuaraK. OKarpoK: angujuma-
gångavit merKuitsuaraK erKor-
mitdlugo Kamassåsautit, sunauv-
falime. uvdlut ilåne sulivdlunga
soraerama piukulerpunga misi-
lingniardlugo. Kajara arKuteriar-
dlugo ikigama ilungmut autdlar-
punga. „ikardlunguaK" kigdler-
Kutdlugo „Kernertunguit" siniat-
dlatdlugit „arKartarfiup" tungå-
nut autdlarpunga. tåuna Kimugsit
sikumut avalagsårfigalugulo tu-
lagtarfigåt „ikingua" åukarångat.
„Nukagdlua" uiarsinardlugo „Ka-
ngårssuk" toråginardlugo „Avang-
nardleK" avarKukiartulerpara.
kisa „Nua“ — tåssa Avangnar-
dliup avangnamut nua — nag-
dlerpara sule takunanga. tåvunga
ingerdlarussåginarpunga kanger-
dlup påvanit ilungmut sågkumå-
rama. tamaunga pigama ilungmut
sågpunga orningniagara merKuit-
suaraK toråginardlugo. aussap
taimailinerane tingmiarpagssuit
inimingnilersarput. tagpikånga
silåmukåt ersserångamik imap
Kånguatigut Kanigdlivdlutigdlo
sangujartutigalutik Kagfagtarput.
ilungmut ingerdlarussåginardlu-
nga omigara tikipara. Kåinama
kingua nunamut agtutingajagdlu-
go avåmut sågdlunga Kamalerpu-
nga puissoKarpat pioriåinångor-
dlunga. sarfalikap sangmiviga av-
dlångorångago åreigtardlugo uni-
ngaorpunga. sivitsungitsoK pauti-
ka masingma Kånut ilivdlugit iku-
singmivfigalugit palornialersunga
anersårpatdlangmat magssikama
tålutara nalaorKingnårdlugo nui-
vok, autdlaisiga portavnit amusi-
nardlugo serKoravko nitdlikar-
poK. tigugavko kalusersinardlugo
avatauserdlugulo Kåmavingma
KeKertångup tunuanut pitupat-
dlariardlugo Kåmaviga tikerKig-
para. tasamunga avåmut Kiner-
dlunga tasama pugtalerpoK. Ka-
ma jartorniångilara uvguna pui-
sangmat. antaumanera nåpertu-
narsingmat piarérpunga sule tåu-
na Kaningneruvdlune puivoK, so-
runame pissaråra.
aussarigserugtortitdlugo tamå-
ne ivnap avatåne Kajartordlune
tingmiarpalugssup akornatigut
suaortartumik tusardlune encåi-
ngitsugagssåungilaK ivname ni-
ngitårdlutik månigsariat.
taimane ilerKuvoK ningitårdlu-
ne agpat måninik månigsartar-
neK. ningutigssat pisiniarfingme
pisiarissartagkavut tåssåuput ma-
nilla 18 garn. imussat sisamat ato-
rajugpavut atauseK 40 meterisut
takitigissoK. uigulerigdlugit 160
meter migssåine. tamåko atorne-
Kartinagit ningussusé misilingne-
Kartarput kigtorartortoKarKuna-
go. ningutigssat ivnap Kånut ma-
juteriardlugit tåssane uigulerig-
siterneKartarput. seKineK samu-
nga pigångat kissålo såkukineru-
lerångat aitsåt ningitårneKaler-
sarpoK. tauva ningitugssaK Kiter-
migut KilerneKartarpoK sukaru-
tugssåungitsumik. tauva ningu-
mut aulajangerneKartarpoK tu-
vitsoK — akuilisaK — månit pug-
søåt 150 migssåine måningnik ima-
KarsinaussoK. tåuna ningititup
såvanitarpoK inungmut agtuati-
nago. ningititugssaK ivnap sinar-
ssuanut piartulerpat tarrikiartor-
dlune atautsip maligtarpå ningut
tigumivdlugo. tåuna sapingisamik
ivnap Kåvata sinarssuatalo Kuli-
nguane atinguanilunit inigssisi-
måsaoK tutivfigigsume igsiavfiu-
sinaussumilo. tåssa tåuna „alåkå-
missårtoK". tåussuma ningititoK
issigisinautitdlugo sigssuertarpå
Kanordlo piniarnera amortugssa-
nut nalunaerutigissardlugo. ningi-
titoK samunga tarritdlune åpar-
dluarångame nipå tusåniarumi-
naitdlissarpoK tingmissat Kardlor-
nerssuinit. ningititup suaortauti-
gissarpai „åmut" „Kumut" „tai-
ma". tasamunga åparsimalerå-
ngame ningitoK ningutine pigdlu-
karfiungitsumut inålitarpå sani-
mut Kaperagtårnialerångame. sa-
maningåtsiarssuaK suaortarniale-
rångame ivnaK tunutdlugo avå-
mut Kumut sågdlune suaortartå-
saoK. taima suaortarnerit tingmi-
arpagssuit Kuliminitut iluaKUtiga-
lugit akisuanerit ivnap Kånitunut
tusartisavai. tåssa måna ninguti-
vit inå pavaningåtsiaK issigivat.
ningutit ivnamut tagiunago siag-
simanera takingmat sanimungåt-
siaK igdlikartarsinångorputit. iv-
naK tukiatdlariaruvko pivfigiu-
16