Atuagagdliutit - 06.01.1972, Blaðsíða 24

kivféungi'ssuseKarniard I utik
75 millionit sorssugtut
Bengalime kangigdlerme, Pakistanime kangigdlermiut nang-
mingneK nunamingnik Bangla Deshimik pilersitsiniarfiåne,
toKorainikut pingitsailincKartoK, kågtoKardlunc ajorssarto-
Kardlunilo
nalunaernutap akunere 20-t migssiliuinardlugit Danmarkimit tingmi-
ssartordine inuit millioniligpagssuit kågtut 10.000-ilikutårtutdlo kiv-
fdungissuseKalerniardlutik sorssungnerssup kingugdliup nalåne Euro-
pame tiguaisimassunut issertortukut akiututut iliortut tikitariaKarput.
tikitat tiguaisimassut sdkutuinit najorneKarput, issertortukut aseror-
terissartoKarput akiutOKardlutigdlo tiguaisimassut ajutortiniardlugit,
dma ilaKarput issertortukut akiutut kikunerinik tiguaisimassunut na-
lunaertartunik. ajutortitaujartortou tdssa Bangla Desh. akiutOKarnera-
gut inuit 75 millionit sujunigssåt nalorninartorsiortineKarpoK.
inuit tåssane najugagdlit takor-
nartavigtut OKautigineK ajorna-
raluartut Indiap KeKertaussartå-
ne pissut sussagssaringitdluinag-
kavtitut issigåvut. ukiut mar-
dlugsuit matuma sujornagut Bia-
frame Indiap KeKertaussåtutdle
ungasigtigissume pissut sussag-
ssarinerussavtitut issigåvut.
Bangla Deshimile pissut Biafra-
me pissunit angnertunerujugssu-
put pingåruteKarnipilorujugssuv-
dlutigdlo.
Bangla Desh isumaKartoK Ben-
galip-nunå tåssauvoK Pakistanip
nunanut mardlungnut avigsima-
ssup åipå kangigdleK. tuluit nu-
nasiåt India 1947-me nangminer-
ssortungormat Indiap Keaertau-
ssartå nålagauvfingnut mardlung-
nut avingneKarpoK: Indiame nå-
lagauvfeKatigingnut kisalo ku-
ngitsuvfik Pakistanimut. tamatu-
munga pissutauvoK muamåkut
hindutdlo ugperissåinik ugperi-
ssagdlit ukiorpagssuarne ing-
mingnut umigssorsimanerat. Ke-
Kertaussap avangnåne kitåne å-
malo avangnåne kangiane naju-
gagdlit, amerdlanerussut muamå-
kussut, nålagauvfingmut Pakista-
nimut atalerput. taimatut nåla-
gauvfingortitsineK erKumitsuvoK
nunat mardluk 1600 kilometerinik
siligtigissumik Indiamik akune-
KUtigdlit nålagauvfingortineKar-
mata atausingordlugit. tåssane i-
nugtaussut nagguveKatigit ardla-
ligssuput muamåkutut ugperissa-
aarnertik kisiat atausiussutigalu-
go.
India tamatuma akerdlianik pi-
vok Pakistanip inuisa tatdlima-
riautåinik amerdlåssusilingnik i-
noKaraluardlune tåssanilo naju-
gagdlit tamarmik åssigingitsunik
ugperissaKaraluartut ingmingnut
naligigsineKarmata — månamut
agdlåt taimaitdlutik. Indiap inui-
sa 550 millioniussut ilait 50 milli-
onit migssiliortut muamåkuput,
Indiavdlo præsidentia muamaku-
VOK.
toKoraineKartitdlugo
nålagauvfingortoK
umigssuineiup toKoraineruvdlo
nalåne Pakistan pilersineKarpoK,
Indiame Pakistanimilo angnerto-
Kissumik tOKoraineKardlune. Indi-
ap avingneKarnerata nalåne inuit
KanoK amerdlatigissut toKune-
Karsimanersut ersserKigsumik
påsineKångisåinarpoK. ingassåu-
ssinerusagunångilaa tOKUtat 8
millioniuneraråine; tåuko agfait
sivneKartut muamåkuput. hin-
dut muamåkutdlo ukiorpagssuar-
ne ingmingnut umigssorsimane-
rat pissutauvdlune nunaKarfi-
nguane tusintiligpagssuarne na-
jugagdlit toKorarneKarput.
Pakistanip pilersineKarnigsså
1940-t autdlartilårnerånile erear-
sautigineKalerpoK. muamåkut pi-
ssortait atautsimiput isumaKati-
gigdlutigdlo nunap avangnåta ka-
ngia’tungå avangnåtalo kitå’tu-
ngå nangminerssortussariaKartut,
nunatdle nangminerssortungorne-
råne ilimagissamit ajornerujug-
ssuarmik pissoKarpoK.
nagguveKatigit åssigingitsut
muamåkussut ingmikortitårdlutik
atautsimutdle kåtuvfeKardlutik i-
ngerdlatsinigssånik pilerssårutigi-
neKarsimagaluartoK nålagkersui-
ssunit erninaK nålagauvfik atau-
singortineKarpoK nagguveaati-
gingnit atautsinit punjabinit ku-
langersimaneKartoK. peKatigig-
dluarnertik sékututdlo nagguve-
aatigingnit tåukunångåinangajak
pissunerat pissutigalugo punjabit
nagguveKatigitdlo tåukununga
Kaningnerussut avdlat — pingår-
tumik nunap ingmikortortånit
Sindimit pissut :— OKartugssau-
lerput.
taima pissonarmat Pakistan
kitdlea måna 65 millionit migssi-
liordlugit inulik Pakistanimik ka-
ngigdlermik (Bengalimik kangig-
dlermik) 75 millionit migssilior-
dlugit inulingmik Kulangisima-
ssutut ilerpoK. niorautigssiagssat
pingårnerpåt nunatdlo aningau-
ssåinit pigssarsiarineKartartut a-
merdlanerpåt Pakistanimit ka-
ngigdlermit pissarput. niorKutig-
ssiagssat Pakistanime kitdlerme
niorKutigssiorfingme iluaKutigi-
neKartarput. nunanut kinguarsi-
massunut ikiutit amerdlanerssait
Pakistanime kitdlerme atorneKar-
put. OKartugssaussut atorfinigti-
tagait amerdlanerpåt Pakistani-
mit kitdlermit pissussarput. Pa-
kistan kangigdleK pisunerujug-
ssuaK naggorigsupilorujugssuar-
dlo Pakistanimit kitdlermit pit-
sussumit, ilamigut inoKajuitsu-
mut erKainarnerussumit, nuna-
siåinartut pineKariartorpoK.
naKisimangningneK ima såkor-
tutigaoK bengalimiut Pakistani-
me kangigdlerme najugagdlit pi-
ngitsailivdlugit urdut OKausinik,
Pakistanime kitdlermiut ilaisa o-
Kausinik Bengalime kangigdler-
me påsineKarneK ajuvigsunik, o-
Kalugtalersiniagaugaluardlutik.
såkutut akuliutut
nålagkersuinikut OKartugssaussut
ukiune Kulit migssiliortune aker-
dleringnerisa kingunerånik såku-
tut autdlarKåumut issertortukut
taimågdlåt suniuteKaraluartut
1958-ime sarKumissumik OKartug-
ssaulerput nålagkersuissungor-
dlutigdlo. taima pissoKaraluarmat
pissutsit pitsaunerulingitdlat. o-
Kartugssautitat atorfitik iluaKuti-
galugit iluanårniapilungnerat nu-
tåmik OKartugssaoKataulersunut
siaruautinarpoK.
inugtaussut mardlugsuit matu-
ma sujornagut nåmagigtaitdlior-
torujugssuångorput. angnertoKi-
ssumik pikigtitsinerup kingunerå
såkutut Kutdlersåta ukiune Kuli-
ne kisermåussivdlune nålagker-
suissusimassup, præsident Ayub
Khanip, såkutunut nålagaKatimi-
nit pingitsailineKardlune tunuar-
titaunera. såkutune nålagauner-
paussoK Yahya Khan nålagker-
suissunut KutdlersångorpoK ne-
riorssuivdlunilo naKisimaneKå-
ngitsumik KinersineKåsassoK så-
kutujungitsutdlo nålagkersuissu-
lisassut.
Yahya Khan isumaKarsimagu-
naraluarpoK såkutut OKartug-
ssaunerpåjuåsassut. partit ilau-
ssortakitsut sujusingnerussukut
ingmingnut akerdlerigtartut tå-
kuterKigtarnigssåt akerdleriniar-
neKångilaK, såkutut isumaKati-
gigsitsiniartartugssatut issigine-
Kardlutik.
tamåna præsidentip anguniaga-
rigå nangmineK sujunersuissar-
tuisalo OKauserissartagaisigut er-
sserpoK. pilerssårutigineKartunit-
dle avdlaussunik pissoKarKigpoK.
decemberime inatsissartunut ilau-
ssortagssanik Kinersinerme — nå-
lagauvfiup pingorneranit Kinersi-
nerme sujugdlerme — partit i-
laussortarKortorujugssuit mar-
dluk sarKumerput. Pakistanime
kitdlerme socialistit partiat PPP
inatsissartunut ilaussortat tatdli-
mångordlugit avgoråine avingne-
rånik atautsimik amerdlåssusi-
lingnik ilaussortaKalerpoK, Paki-
stanimilo kangigdlerme Kinersisi-
naussut 90 procentisa sivnerinik
amerdlåssuseKartut parti atauseK:
Awami-ligaen Kinerpåt. Kinersi-
nerme partip tåussuma piuma-
ssarå Pakistanip kangigdliup
nangmineK nålagkersulernigsså.
parti Pakistanip inatsissartuine
amerdlanerpånik ilaussortaKaler-
poK nautsorssutigerlngisamigdlo
pissoKångigpat nålagkersuissunik
pilersitsisavdlune.
isumaKatigingniarnerit
såkutulinerdlo
Yahya Khan iluagtitseriaraluar-
Pok Pakistanime kitdlerme ka-
ngigdlermilo Kinigkanik akerdle-
rigsitseriaraluarame; iluagtitsi-
nerdle saperpoK. Pakistanime ka-
ngigdlermiut ajugaussutut ing-
mingnut issigissutut nåkåinaru-
mångitdlat.
tunuåinarumånginerånut pissu-
taussut ilagåt KinersineK Kåumå-
mik atautsimik sujorKutdlugo pi-
ssok. taimanikut Pakistan ka-
ngigdleK silarssup OKalugtuari-
ssaunerane pingortitap ajunårtit-
sineranit angnerpåmit uluvssår-
ssuarmit anorerssuarneralo pi-
ssutigalugo imap nunamik Kar-
ssutsinerujugssuanit erKorneKar-
POK.
taima pissoKamerane nunar-
pagssuit tuavinaK ajunårtunik i-
kiorsiniartitdlugit Pakistanime
kitdlerme najugagdlit Pakistani-
me kangigdlerme najugalingnut
„sungitsunut" ikiorsiniångitdlui-
narput. ajunårnerujugssuaK si-
larssuarme tamarme avisine ang-
nertorujugssuarnik agdlautigine-
Kartartitdlugo Pakistanime kit-
dlerme avisit agdlautiginerussait
tåssåuput Pakistanime kitdlerme
inuit nuimanerussut angutit ar-
natdlo atOKatigigtarneråne isser-
tussaraluane påsissugkanik ag-
dlautigissat.
martsip nånigssåta tungånut
Yahya Khan nunap ingmikor-
tortainik Kutdlersalissarnermigut
nålagkersuiniaraluarpoK. Awami-
ligaenip pissortåta, sheik Muji-
bur Rahmanip, isumaKatiginiar-
nerane neriorssuterpagssuit sar-
KumerseKåtarpai Pakistanimile
kitdlerme nålagkersuissut pissor-
tåinut neriorssutigissartagai ing-
mingnut akerdleréKåtardlutik.
taimatut neriorssuissarnerme na-
låne såkutut Pakistanimut ka-
ngigdlermut ingerdlarartipai.
Kåumatip atautsip ingerdlanerane
såkutut 40.000 migssiliordlugit a-
merdlåssusigdlit mardloriåuming-
nik amerdlåssuseKalerput 80.000
migssilioi'dlugit amerdlåssuseKa-
lerdlutik.
martsip 25-åne perKussivoK
Awami-ligamut ilaussortat pissor-
taussutdlo sujungnaersineKåsa-
ssut. Pakistan ajutoriartulersoK
pingitsailineK atordlugo atatinar-
niarneKalerpoK.
nunat angnerpåt tatdlimåt
ajutordluinartitaulersoK
sapåtit akunerisa mardlugsuit i-
ngerdlaneråne pakistanimiut så-
kutuisa inuit 100.000-ilikutåt to-
Kupait. Kåumatit arfineK-pinga-
sut ingerdlanerane inuit en milli-
onit toKusimasorineKarput. inuit
10 millionit — amerdlanerssait
muamåkungitsut — Indiamut Ki-
måput. Kimåssut OKalugtuarissar-
tagaisa ilagissarpait inugparu-
jugssuit tOKorarneKartartut, arnat
pingitsailineKardlutik arnerivfi-
gineKartartut, tigdlingniartoKar-
tartoK åniartitsineKartartordlo.
Bengalime kangigdlerme politi-
kerit nuimanerussut ardlaligpa-
rujugssuarnit KimårKuneKartara-
luardlutik tigussarineKartarput.
Bengalime kangigdlerme politit
ikiortaitdlo ilåtigut såkututut su-
ngiusarneKarsimassut såkortoru-
jugssuarmik akisiput.
pikigtitsissut pakistanimiunit
såkortoKissumigtaoK akineKarput.
nunamingnik aniguisitsiniartut
tamane issertortukut aserorteri-
put. aseruissoKarångat aseruivfit
erKåine najugagdlit pakistanimi-
unit tOKorarneKartarput. nuna-
Karfinguit nunguvigdlutik ikuat-
dlagtineKartarput.
ajutordluinartoKarsinauvoK. i-
nuit 30 millionit migssigissait
sorssugtOKarnera pissutigalugo
kågput, ikiutiginiagkatdlo ångu-
neK saperput. nålagkersuinikut
ingerdlatsineK navianartorsiorti-
neKarpoK. Pakistan Bengalime
kangigdlerme OKartugssaujung-
nåisagpat Pakistanime kitdlerme
nunap ingmikortue tatdlimat ku-
larnångitsumik nangminérdlutik
ingerdlatsilerumårput. silarssuar-
me angnerpåt tatdlimåta ajutor-
dluinarnigssane nalunardluinar-
tunik kinguneKarsinaussoK Ka-
nigdliartorpå.
Pakistanip kitdliup såkutue Pa-
kistanime kangigdlermitut tamå-
nimiut aniguisitsiniartuinit india-
miut såkutuinit ikiorneKartunit
ajugauvfigineKartinagit agdlauli-
gissait una Ritzaus Bureaup aut-
dlartitånit Svend Garbarschimit
agdlagauvoK.
lej en bil nu
ni ferien
derhjemme

jeg vil gerne omgående og uden forbindende
have tilsendt Deres prisliste for autoudlejning!
NAVN:.
STILLING:
ADRESSE:.
så står den
parat til Dem
, nar D„e.
kommer hjem
Hos Pitzner Auto kan De på fordelagtige vilkår leje bilen til
ferien - et hvilket som helst mærke. Klip kuponen ud, udfyld
og send den til os allerede i dag, så De har Deres ferievogn
hele ferien - det går legende let hos Pitzner Auto!
PITZNER
AUTO
ET
INTERNATIONAL AUTO UDLEJNING
TROMMESALEN 4. KØBENHAVN V
Telegramadresse: PITZNERAUT0
24