Atuagagdliutit - 06.01.1972, Blaðsíða 19

nunarput oKausmaungitsumik
taineicarsmaule »Inuit-nunåt«
inuk nunavtine Kitiulisagpat ingmivtinut aperissariaKalerpu-
gut: inuiaKatigit Kanon pissugssauvfigåka, Kanon iliorfigissa-
riaKarpåka? landsrådip sujuligtaissua Lars Chemnitz OKarpoK
ukiortåme oKalugiarnermine
— inuiaKatigit tdssa uvagut nangmineK — ivdlit uvangalo, uvagutdlo
Kanon iliuseKarsinaunerput ilungersornerputdlo aulajangissugssauvoK
Kalåtdlit-nunavtine inuiaKatigigtut ingerdlavdluarnigssavtinik. uvagut
nangmineK aulajanglsavarput inuk. jcitiutitdlugo, ingerdlanigssarput.
landsrådimut sujuligtaissup uki-
ortåme OKalugiarnera anersånar-
pasigdlunilo pissutsinik måna
atutunik KimerdluineruvoK. ukiup
ingerdlanerane pisimassut Lars
Chemnitzip Kavsériardlune erKai-
vai nunavtinutdlo pingåruteKar-
nere OKauseKarfigissardlugit. ka-
pisigdlit pivdlugit saKitsåunermut
tungatitdlugo nunavtinut ministe-
rip OKatdlisaunera Lars Chem-
nitzip oKauseKarfigå:
angnerussumik peKatauneK
— ukiaK måna inatsissartunut
Kinersinerup kingunerisimavå
Knud Hertling kalåtdlinit sujug-
dlerpauvdlune Kalåtdlit-nunånut
ministeringorsimangmat. Knud
Hertlingip ministeringortitauner-
me kinguninguagut nunavtinu-
karnermine tikitdluarKuneKar-
nermigut OKauserpagssuarnit er-
sserKingnerussumik misigisinau-
simavå ministeringortitaunine
nunavtine — landsrådime inuit-
dlo akornåne — KanoK nuånåru-
tigineKardlunilo pingårtineKarti-
gissoK.
ministerile Kalåtdlit-nunåne
Kinigkanik suleKateKarumaner-
mik taima erssersitsigaluartoK,
påsissariaKarparput ministere
Danmarkime nålagkersuissunut
akissugssaussunut ilaussortaung-
mat, taimåitumigdlo aulajangi-
ssariaKartarsinåusavdlune soku-
tigissat Kalåtdlit-riundnuinaK tu-
ngassut kisisa erKarsautiginagit.
landsrådimut sujuligtaissup å-
ma eraartorpå nunavtine inuit
akornåne politikikut ineriartor-
neK:
— landsrådimut kommunalbe-
styrelsinutdlo Kinersinerit iner-
nere Kalåtdlit-nunåne Kinigkat
inugtalersornerine avdlångutinik
angnertunik nagsataKarsimåput.
Kinersinerit inernerisa takutipåt
inusugtut soKutigissaKaleriartor-
nerat nålagkersuinermik inuia-
Katigitdlo ingerdlatitaunerånik.
taima inusugtut politikimik
ingerdlatsinermik soKutigissaKa-
leriartornerat amerdlasunit tikit-
dluarKuneKarpoK isumavdluarfi-
gineKardlunilo, neriutigineKar-
pordlo tamdna erssiutåusassoK
Kalåtdlit-nunavtine ineriartor-
nerme issigingnårtuinaujung-
naerdlutik angnerussumik peKa-
tauleriartornerdnut.
avåmut atåssuteKarneK
Hans Egedep nunavtinut tikine-
ranit ukiut 250-ingortorsiorneKar-
neråne pivfigssaKarsimavugut
nunat avangnåmiut inuinut iki-
ngutaunerput nakussagsåsavdlu-
go.
ikingutigingneK ataKatigingner-
dlo tamåna pigssarsivfigssauv-
dluarpoK nunat avangnardlit
inuisa kivfåungissuseKartumik
ajungitsumigdlo sujunerfeKartu-
mik anguniagaKarnerånik, silar-
ssuarme sorssungnerit, enrigsivit-
dliornerit nåpertuivdluånginer-
pagssuitdlo tusartuaraluartitdlu-
git, neriuteKalersitsivdlunilo isu-
mavdlualersitsissumik, sule ne-
riutigssaKartugut silarssuarme
nagguveKatigit nålagauvfitdlo
åssigingitsut akornåne ersigseKa-
tigingneK atarKeKatigingnerdlo
pilersineKarsinaussut.
ukiumile Kångiutume inuiait
avangnåmiuinåungitsut åtave-
Karfigisimavavut kingunigssaKar-
tumik silarssuarmutdlo avatangi-
ssivtinut angmåussisinaussumik.
silarssuarmit tamarmit pissut
Danmarkime autdlartitait nunav-
tinut tikerårsimåput takutisi-
mavdlugulo nunavtinut pissutsi-
nik soKutigissaKåssusertik.
ingmikut taiumavara aussaK
Canadamut tikerårsimanera, ne-
riutigalugo Kalåtdlit-nunåta Ca-
nadavdlo issigtortaine inuit akor-
nåne ikingutigingnermut ataxati-
gingnermutdlo piujuartugssamut
autdlarKautausinaussoK, isuma-
Karamame nagguveKatigit tåuko
akornåne atåssuteKarneK ukiut
ingerdlaneråne kulturikut avdla-
tigutdlo nakussagteKatigissutau-
sinaussoK kingunigssaKartumik.
nunat niuveKatigit
landsrådime sulineK pivdlugo su-
juligtaissoK OKarpoK ukiup inger-
dlanerane suliagssat Kavsit pi-
ngåruteKaKissutdlo aulajangivfi-
giniartariaKarsimassut, suliagssat
nunavta sujunigssåne aulajangi-
ssugssångortugssat.
— nalungitdluinarparput kikut
lamarmik nåmagisinaussdinik ta-
matigut aulajangissarsinausima-
nata, taimailiornigssamume amer-
dlavatdlårput inuiaKatigingne nu-
låmik inuseKartune ingmikortut,
dssigingitsunik soKUtigissaKartut.
landsrådimutdle ilaussortat pi-
ngårtutigut aulajanginiartarsimd-
put inuiaKatigingnut tamdkissu-
mik iluaKutaunerussugssausori-
ssartik uvdluvtalo piumassarissåt
nåpertordlugo.
niuveKatigingnut tungatitdlugo
Lars Chemnitz OKarpoK:
— ukiup Kångiutup nåjartuler-
nerane landsrådip forretningsud-
valgiane ilaussortat atautsiméKa-
taussarsimåput Københavnime
Bruxellesimilo, Kalåtdlit-nunåta
Danmark peKatigalugo nunanut
niuveKatigingnut ilångusinaunig-
sså pivdlugo, atautsimitarnernilo
misingnarsimavoK Kavdlunåt ta-
måkuninga suliaKartut niuveKa-
tigingnutdlo ilaussortat påsing-
nigdluarsimassut, Kalåtdlit-nunå-
ta niuveKatigingnut ilaussortå-
ngusagune ingmikut ånugssussiv-
figineKarnigssamik kigsauteKar-
nerata tungavigssaKarneranik.
påsineKardluarnermutdle ild-
ngutdlugo taissariaKarpon Kalåt-
dlit-nunåt niuveKatigingnut ild-
ngutingitsusagaluarpat tamåna
ajornartorsiuterpagssuarnik nag-
sataKartugssaungmat, avåmut
niuvernikut inuniarnivtinut pi-
ngåruteKaKissukut.
tamåko ■ tung avig alugit inåssu-
tigisinausimdngilarput Kalåtdlit-
nunåta niuveKatiglt avatånitine-
Karnigsså.
nunanutdle niuveKatigingnut
ilångunigssamik aperKut nalune-
Kångitsutut aulajangivfigineKar-
tugssauvoK Danmarkime Kalåt-
dlit-nunånilo Kinersissartut 1972-
ip ingerdlanerane taisitineKarne-
ratigut, tamånalo pitinago lands-
rådip tungånit nunanut avdlanut
ministereKarfik suleKatigalugo
isumaginiarneKartugssauvoK Ki-
nersissartut påsitiniarneKarnig-
ssåt Kalåtdlit-nunåt niuveKati-
gingnut ilångutisagpat KanoK ki-
nguneKarsinauneranik, taimailiv-
dlune Kinersissartut atausiåkåt
taisinigssaK tikitinago aulaja-
ngernigssamingnut tungavigssa-
KarKuvdlugit.
silarssuaK avativtinltoK
Kalåtdlit-nunåta silarssuarmut
avatangissivtinut sangminera tai-
m agtigissumik erKartoravko pat-
siseKarpoK tamåna uvdlumikut
ukiunilo aggersune erKarsautigi-
ssagssavta angnerpåt ilagingmå-
ssuk.
uvdlut silarssuarmit avatangi-
ssivtinit ingmikordluta inuvfigi-
sinaussavut Kångiusimdput uter-
tineKarsinaujungna erdlutik. tai-
måitumik avatdnit sunigaunig-
ssarput sitdlimavfigissariaKarpar-
put, sunigaunigssarput nunavtine
pissutsinut nalerKutungordlugo
ilusilersorsinaujumavdlugo.
taima silarssuarmik avatangi-
ssivtinik nåpitsinerput uvavtinit
piumassaKarfiuvoK, inuit atau-
sidkåt tamavta inuiaKatigitdlo ta-
marmiussut iluvtine nakussagsa-
gaunigssavtinik maigtusagaunig-
ssavtinigdlo, ilatsinardluta inger-
dlarKunata avatånit suniutigssat
ajasorutiginardlugit.
ukiune kingugdlerne nunavtine
nipigiartuinarparput ineriartor-
nerme inup sagdliutineKarnigsså,
inuk puigorneKarKunago tekniki-
kut ineriartornerujugssuarme.
nunavtine ineriartornerme inup
Kitiulernigssånik OKartarnerup
KanoK isumå nåmagtumik påsine-
KartarsorinångilaK. inup Kitiuler-
nigsså OKausinåusångigpat, uv-
dluinarne inunivtine suniuteKå-
ngitsoir, tamavta påsissariaKar-
parput pissugssauvfingmik nag-
sataKarmat. nåmagkungnaerpoK
ingmivtinut aperisavdluta inoKa-
tigit KanoK pissugssauvfeKartut
inungnut atausiåkånut, akerdlia-
nigdle ingmivtinut aperissaria-
Karpugut: inuiaKatigit KanoK pi-
ssugssauvfigåka, KanoK iliorfigi-
ssariaKarpåka?
OKaluseriuarparput aggersitat
suliait uvagut kalåtdlit tigujar-
tusagivut, inuiaKatigitdlo inger-
dlatitaunerat tigujartusagigput.
taima angussaKarniarnivtine ing-
pGt Danmarkime tunineKarner-
pårtåt nftrtunigssamut nåpautipi-
lungnutdlo igdlersQtauvoK.
pOt silarssuarme pitsaunerpfit så-
nerpåtdlo. USA-me sanfit.
| REGARD
I Danmarks mest solgte mærke.
Verdens bedste og tyndeste
hygiejne-gummi fremstillet i
I USA.
— Beskytter mod svangerskab og
sygdomme.
mivtinut KitiliutariaKarpugut,
ingmivtinut piumavfigaluta utar-
Kinagulo inuiaKatigit KerKånut
inigssineKarnigssarput ikiorne-
Karnigssarputdlo. uvagut nang-
mineK sujumukarniarnivtigut
ingmivtinutdlo piumavfiginivtigut
Kagf ari artusaugut. inuiaKatiging-
nik ingerdlatsineK tigujartusa-
varput piginåussutsimik takutit-
sinivtigut, neKerorfigineKarnig-
ssarput utarKinago.
uvdluvtine ilisarnautaulersutut
ipoK piumassaKartuarneK, nåma-
gigtaitdliuteKarneK, piumassari-
ssatdlo anguniardlugit KanoK iliu-
seKarnerit amerdliartuinarput.
tamåko nuånårutigineKarsinauga-
luarput erssiutaungmata inuiaKa-
tigit ineriartuårneranut, ilatsina-
rungnaeriartornerånut. neriutigi-
savarputdle ima inersimatigisa-
ssugut piumassavut anguniartå-
savdlugit nakussumik endgsinar-
tumigdlo isumaKatigingniarneK
avKutigalugo.
sordlo naluneKångitsoK inuia-
Katigingne aningaussarsiornikut
ajornartorsiuteKarpugut. lands-
rådip tungånit kigsautigigalua-
Kårput inungnik isumagingning-
nerup ineriartortineKarnerane su-
liagssat tamanut namaginartumik
iluarsiniésavdlugit aningaussag-
ssaKarnigssarput. inuiaKatigitdle
kikutdlunit pisinaussaK sivner-
dlugo ingerdlatineKartuåinarsi-
nåungitdlat.
neriugdlunga 1972-ime peKati-
gigdluta sujumut ingerdlaniar-
nigssavtinik, nunarput OKausi-
nåungitsumik taineKarsinauler-
sitdlugo „Inuit-nunåt“, tamavse
ukiortåme ajunginerpåmik kig-
sautdluse pivdluarKuvavse, lands-
rådip sujuligtaissua Lars Chem-
nitz naggasivoK.
I anledning af at sparekassebøger
med BIKUBEN,
kto. nr. 891
kto. nr. 103.314
kto. nr. 106.170
kto. nr. 127.515
kto. nr. 127.616
kto. nr. 127.662
kto. nr. 142.017
kto. nr. 203.057
kto. nr. 227.127
kto. nr. 248.018
kto. nr. 410.065
kto. nr. 437.007
kto. nr. 452.227
er bortkommet indkaldes ihænde-
haveren herved til inden 1/4-1972
at fremkomme med sparekassebo-
gen og beviseliggøre sin ret her-
til. Efter nævnte dato vil spare-
kassebogen blive mortificeret.
BIKUBEN
Bikubenime sparekassip magper-
sagartai
kto. nr. 891
kto. nr. 103.314
kto. nr. 106.170
kto. nr. 127.515
kto. nr. 127.616
kto. nr. 127.662
kto. nr. 142.017
kto. nr. 203.057
kto. nr. 227.127
kto. nr. 248.018
kto. nr. 410.065
kto. nr. 437.007
kto. nr. 452.227
tåmarsimåput, pigingnigtutdlo k1-
nuvigineKarput 1/1-1972 tikitinago
sparekassip magpersagartå takuti-
kiartorKuvdlugo tåussumånga pi-
gingnigtCmerminik ugpernarsauti-
talerdlugo.
uvdlup Kulåne taineicartup ki-
ngorna sparekassip magpersagar-
tai atorsinaujungnaersitåusåput.
BIKUBEN
IKAST
HANDELSKOSTSKOLE
SØNDERPARKEN 21 -7430 IKAST
handelskostskole Lærlingeskole-handelseksamen-fagprover-specialkurser
Kriminalforsorgen i Grønland
En stilling som anstaltsbetjent på prøve ved anstalten for dom-
fældte i Godthåb opslås herved ledig.
Stillingen er placeret i den grønlandske tjenestemandslov 5.
lønramme.
Efter 2 års tilfredsstillende tjeneste, vil der være mulighed
for fast ansættelse som anstaltsbetjent i den grønlandske tje-
nestemandslovs 6. lønramme.
Stillingen ønskes besat med en dobbeltsproget.
Der er til stillingen ikke hørende tjenestebolig.
Yderligere oplysninger om ansættelsesvilkår og arbejdets art
m.v. kan fås ved henvendelse til politimesteren i Grønland.
Skriftlig ansøgning må fremsendes til mig senest den 15.
februar 1972.
POLITIMESTEREN I GRØNLAND
Postbox 606 . 3900 Godthåb.
Kalåtdlit-nunane pinerdlug-
tunik nakutigingningneK
Nungme pitdlagkanik inigssissarfingme pårssissutut atorfik mi-
siligtivfiussoK matumunåkut inugtagssarsiorneKarpoK.
Kalåtdlit-nunåne atorfigdlit inatsisait najorKutaralugit ator-
fik tåuna lønramit tatdlimåne akigssarsiaKautaussugssatut au-
laj angerneKarsimavoK.
ukiut mardluk misiligtinerme igpingnauteicångitsumik sulisi-
magåine pårssissutut atorfinivigtineKarneK ajornångilaK Kalåt-
dlit-nunåne atorfigdlit inatsisåine lønramit arfernat najorKU-
taralugo akigssarsiaKalerdlune.
kigsautiginarpoK atorfinigtugssap kalåtdlisut Kavdlunåtutdlo
oKausiliunigsså.
atorfingmut tåssunga igdlugssaK ilautlneKångilaK.
atorfinigtineKarsmaunigssamut suliatdlo KanoK itunerånut
ersserKigsautit Politimesterimut sågfigingningnerme pineKarsi-
nåuput.
atorfiningnigssamik KinuteicarneK agdlagkatigut uvavnut
nagsiuneKåsaoK kingusingnerpåmik 15. februar 1972.
POLITIMESTEREN I GRØNLAND
Postbox 606 . 3900 Godthåb.
19