Atuagagdliutit - 06.01.1972, Blaðsíða 17

massangnut ingerdlasinångorpu-
tit. sanimut Kaperagpatdlåruvit
uteriarnigssat sianigisavat ningu-
tivit åmordluinamigsså nåkutigi-
sagagko ivnarme tukingåtsiarug-
ko avungangåtsiaK pisinaugavit.
åmåtaoK sianigisavat ningutit ku-
parnut inålisånginagko. uiguneK
Kuvnigpat amortineK ajornaKaoK
tagpavångånit aitsåt ningivfiga-
lugo pérniarneKarsinaungmat. ki-
salo ningutit pigdlukajassumut
inålikugko pigdlukartordlutit iv-
nåkut åmut sanimut arpagkusu-
ngikuvit sordlo tåssa kigtorartoK.
ningitikuvit ivnaK nat^rtut tung-
mårisavat timingnik ivnaK Ka-
ningniarnago taimailioruvit or-
dlussåsautit, månigsåtitdlo iv-
namut kagdlutalerugkit aserorti-
såput.
taima månigsartarneK isuma-
KarfigineKartarpoK agpanik ikili-
sainerussoK. kisiåne taimåingilaK.
agpame måniliortoK toKuneKångi-
kune 'måniliortuåsaoK. ama agpa
piaragssaminik pinguitinane inine
Kimåsångilå. aitsåt agpat tOKOrar-
neKarunik nungukiartulersarput
tamånalo Kujatåne pissarpoK
ukiume agparpagssuit toKorarta-
ravtigik.
åma takorånersut ilagissarpåt
piarKat nåkålitdlarångamik. ag-
påjaraK sule tingmineK sapersoK
tagpavångånérujuk nåkariartorti-
neKalersarpoK. Kardlortuinaka-
siuvdlune agparpagssuit Katigå-
nut tugtaKåtårdlune åmukåune-
KartarpoK, imardlo ungasigkung-
naerdlugo nangmineK imånut tug-
tarpoK tåssalume agdlungitsusa-
nane. sualungmik imardlugtitdlu-
go agpåjarKat nåkåjumanerussar-
put.
ukiagssåkut Kilalugarssuit Ag-
pat erKånut tåkutalersarput ilåne
årdleralutik, amalo upernåkut si-
ko aserorsimalerångat takugssau-
lersardlutik. taimaitdlunga ukiag-
ssékut Kamagaluardlunga puisse-
Kångingmat timukarpunga „serfa-
nit“ — Agpat avangnamut kimut
nuat — nasigfiginiardlugo. sule
nuna patdlingnago anersårtorpa-
lungmik tusåssaKalerpunga. tai-
mailisimatsiartOK erKara tamar-
me KilalugångorpoK. uvangale
tingmiarsiutåinarmik såkoKarama
issigingnåginalerpåka, imaKalume
årdlererugtoramik suame tåssa
anersåtsiåsåput. naugdle sårKute-
Karaluardlunga Kilalugkerissumik
sule takussaKarsimångilanga, uv-
fa puissinut naulipajugtaraluar-
dlunga. sunauvfale tamatuma ki-
ngorna puigorsinåungisavnik Ki-
lalugkanut piortumik KajaKateKå-
savdlunga.
timerssorneK nuénarissarigav-
ko, pingårtumik arssåuneK ar-
ssautitdlarKigsunik issigingnåru-
massarpunga nuånårtorissarav-
kit. ilame time eKaitsoK aulagsa-
rigsoK ingmut OKigissoK peria-
tåtdlarKigsoK issigalugo takorå-
nertaKigame. sunauvfale KajaK
Kilalugkamut piortoK issigalugo
sule nuénårtunarneruvoK. tåssa
aitsåt issigingnågagssaK alutor-
nartOK. taimane Såmua KajaKati-
gissarpara perKigdluaratdlarmat.
OKalualåvisalo ilagissarpait Kåi-
nåkut Kilalugarajut, sunauvfa
åma nangmineK taimaitdlune. Ki-
lalugkat inersimassut Kaugdlorit
naujatut Kaugdlorigtigissut pile-
rinarsimaKingmata encartortar-
pai. åmalume nangmineK tamåko
nauligdlugit pissarissarsimagami-
git.
upernagssåkut tårsisaerug-
tornerata nalåne Kilalugkat tåku-
simårugtulersut KajaKatigalugo
nunamut niuvdluta nasilerpugut.
nasivfigssavtinut pisimatsialersu-
gut tarKava kujativtigut tåkutl-
naKaut. puigångata Kilalugkat su-
ssusé OKautigisavai, Kingumik
issigingnåramigit. åma OKarpoK:
auna „naujaussatut" itumik må-
talik. puigångata OKalungnerafi-
gut malugåra tåuna kisiat Kilalu-
garalugo sigssuerKigsålerå. ava-
tivtigut nagdleriartulermatigut
sule avalagfiginagit KanoK ilior-
nigssavnik oKalupånga. nalunå-
ngilaK Kilalugkat arajugkångata
nugtarnere sigssuerKigsårai. sig-
ssamut ateravta Kåinavtinut iki-
naKaugut. ukulume sårKutai, ta-
marmik inimingnlkaluartut sule
åndgssuterKigpai. unarrane nå-
kartikamigit kaligalugit avåmut
autdlarpugut. tamaunga avåmut
avangnamuinaK autdlarmat ma-
ligdlugo autdlarpunga. takanunga
ersserpavut kingorKiuterérsimav-
dlugit. unarrane KaKi’sinardlugit
savigpoK, avatsilo nåkartitdlugo
masagtersinardlugo kingumut
inånut ilivå. uvangalo periausia
issuardlugo taimatordluinaK ilior-
punga. taima ilitsersorérmanga
kingumut Kiviardlune usserarma-
nga maligdlugo autdlarpunga. ki-
ngorKersimårtugssauvara Kanor-
dlo iliusai issuartugssauvdlugit.
taimaitdlune autdlarsimårtaler-
mat pasitsaupara kingorKerérdlu-
git anguniarai, téssame sujuni-
ngåtsiågut puInaKaut. tamarmik
pugtassalermata piordlune aut-
dlarfiglnaKai, sulile någkiarfig-
ssap ungatåniput. sule issigissutut
takordlortarpara piortup periau-
sisa alutornåssusé. tåssa mana
arajugput, tåkuterKigpatale ta-
matumuna nauligtugssauvoK. tå-
ssame sujuninguagut puissaKå-
tåtinaleKaut. OKausia maligdlu-
go pugtanere kingugdlit, tåssa
arajungnialerpata nauligtugssau-
voK. tåssame taliata talerpigdliup
unarre tigugunaraluarå silungit-
suginaKaoK. tåssaliå nalautsorput
puingitsuginaKaut, sunauvfa pui-
åginartut. ugguaraluaKalunga
namaginarpara issigissara taima
kussanartigissoK puigornavérdlu-
go issigingnårsimagavko.
åmauna Agpanit K’eKertarssup
sineriagssua aussatdlarångat ka-
jungernarsissartoK. nalungilarpu-
me tasamane „norujuk“-p iluatu-
ngåne „aKajarua“-nik taissagåt
aumarutigssaKartoK. aussat uv-
dluisa ilåne ukiariartulersoK pile-
ritsagpugut tasamunga aumaru-
tigssiarniardluta. pikeriardluta
„Agpa“-mik pingasuvdluta aut-
dlarpugut uvdlut tamåko K’eKer-
tarssup tunorssuane Katsungaga-
jugtorssuångortarmat. nalunagule
uvalilernerane isersarneK tåkuti-
ngitsortugssåungitsoK. „uigor-
dleK“ sanerKiisinardlugo tasamu-
nga avåmut ipugdluta ingerdlaru-
ssårpugut. kisa „akinga" — Kå-
mavik imalunit naleraK — tunor-
dleK nagdlerparput sule iporu-
ssårdluta. sule ingerdlarKigdluta
„naujåt" — Kåmavik avatdleK
anguvarput. unalo ornigaK kaju-
ngernaK, nunatåta ilåtigut siorar-
ssue KaKorterulordlutik, nunata-
via KorsorKigserulordlune, naggo-
rivigsugame.
„suvdlorssuaK" angmarKordlu-
ardlugo ikermut pivdluta „noru-
jup“ nua pukitsoK erssarigsiartu-
lerpoK sioråinarssuaK. tagpavane
sujunerfigissavtine ilulissat ikar-
dlisimassut Kaugdlorigserulordlu-
tik, tåssa „aKajarua“-ta ikardlisi-
massue. tåvånga suversimårtaler-
mat „isungua" avangnavtigut
nagdleriartulerdlugo puissinik
nuissoKartåinalermat åipara OKar-
figåra uvagut avalåinaKisa. åipar-
ma OKarfigånga sule avaseKaugut
pavaniput. uvanga takornarniau-
gama, sunauvfa nuna tamåna
K’utdligssanit Ujarasugssungnit-
dlo utikavfigilerumårdlugo. ukiu-
me Kimugsimik aussamilo umiau-
ssamik Kingmerssuit maskina-
liutdlugit, rriånalume siniussiv-
fik. taimaitdlune åiparma nåma-
gilersimagamiuk OKarpoK: Kå, tai-
ma ikiniarta. aKugtunguarput Ki-
månialeravtigo OKalupå sigssap
tungånut torågagssånik. sule iki-
nata „KeKertakavså" tikuartorpå,
suame tåssa nuisavoK. sunauvfa
ulingassume morssungajagdlune
nuisassartoK. åipara „isungua“-ta
tungånut autdlartoK uvanga umi-
atsiarput nigorsimaniarnago er-
Kåne Kajartorujorpunga. tagpa-
vane timivtine åipara serKortar-
toK timukarussålerpugut. taimait-
dlunga iluagteriardlugo puissarå-
nga angoKaunga. angussara KaKi-
sinardlugo ilungmukarussålerpu-
gut. tåuna pingajorput sarfå ilu-
agtitdlugo torågkavta tungånut
ingerdlarussårpoK. angugavtigo
mardlorårsimassorssuaK pissai
Kagdlorsinardlugit pulavfigssar-
put ornilerparput. sule sigssaK
ungasigdlugo OKarfigånga atagule
narKa misileriåsagit imarpume
isortuinarssugame. timut inger-
dlatsiardluta ipumik narKa agtor-
talerpara, sunauvfa ikåtoK. „iser-
tinera“-tigut pulagavta aitsåt tai-
ma umiatsialivik iluarpoK. ilung-
mut ingerdlalåriardluta kisarpu-
gut „igdlukavså" sordlo kisime
iserKussoK.
silagigssuaK nåmagtoravtigo
pugssamautivut nunamut ikåu-
ssorsinardlugit, ukulume taKii-
ssat inålisinardlugit åungaitinata
tamussersorpugut igdligissavtinik.
unugkaluarpoK sulile tåK ma-
lungnarsingilaK. umiatsiåmilersu-
gut tåunaKa miteK sarssukalualer-
poK tarKavånga norujup tungånit
aKajaruata iluanut ilungmukåt,
isertineK tamåna Karssuasorssu-
gåt. Kétårpatdlårångamik Kanga
sujorssugtånguarsse. serKorneKå-
ngitdlat mitemiånginavta.
åipara igågssavtinik utdlissoK
unalume igaK igdlingnarpatdlå-
ngikaluarpoK Kivdlarigsagåungi-
name, Kalagtagaile igdlingnarner-
pånut ilauvdlutik mamarssautau-
ssarput sordlume samunga nut-
suissut. tamåkua umatit tinguit-
dlo Kilupåinagkat sujuleKutsiut-
dlugit neKitai sérissuinait kingu-
lerKiutigalugit sinigdluarumassu-
ne nerissagssat.
aitsåt inarasuginiardluta „itor-
put“ tiliorérsimavdlune OKarpat-
dlagpoK, Kå, taima. Kangarssuar-
dle makitarérpugut. Kanerssorsi-
nardluta nåmagsigavta nunamut
ikårdluta nagsatavut nangmag-
kiuteriardlugit ilungmut autdlar-
pugut. aumarutigssanik piaivig-
ssavta atånipoK ujaragssuaK nu-
nap Kåne. OKalulerpoK put ime-
rigkat tåssunga ilioråsagivut usi-
lersorfigisagavtigo. téssalime ti-
nigsimavoK åsavna imaK åle tå-
ssunga talitdluta usilersorumår-
tugut. tasamunga Kiviarama „Ke-
Kertakavså“ portorsimavoK tunua
tungåne sigssap kigdlinga. åle ig-
pagssaK ulingagatdlarmat pavu-
nga pulavfigssarKigalugo isuma-
lioraluartunga. ilame åma pui-
sserpagssuit KeKertakavsak tu-
norKuassorssungmåssuk, månale
imåinångorsimavoK.
aumarutigssaK piagarput punut
imiuteriardlugo ujaragssup Kånut
iliorailerpugut. unulermat umiat-
siavtinut uterpugut iluarissavti-
nik tamussersortariaKaravta, si-
nigtugssauvugutdlume. pilertor-
tumik aumarutigssamik piaisi-
nauvugut, kisiåniliuna ulingneK
angneK nåmagtorsårigput. aitså-
me ulingnerup ujaragssup kigdli-
nganut pisisinauvåtigut. ulingne-
ra nåmagileravtigo timut autdlar-
pugut usilersoriartordluta. avåtat
mardluk piarérsimavavut umiat-
siaK useKarpatdlårpat tåuko kit-
simanigssaraluanit pugtalaneruti-
savåt. talikavta usilersupatdla-
riardluta silåmut autdlarpugut
tinigutorfiungitsumut pivdluta.
tamåne usit åndgssortarpavut.
Kanordlo ilissamik userartome-
Karnikut imerartilisagaluaruvta
Kaluvfigssalerérdlugo piarérsima-
ssarpugut.
soruname ilånikut anorimik sa-
pemgugångavta sumut ardlånut
angalaortarpugut. erKaimavara
1938-migunarpoK marrarme tu-
mit takussavut avdlagigavtigik.
ukiut Kavsit Kångiutut K’utdlig-
ssanit Nugssup auvfarssuanut au-
vaKataugama tugtunik tumising-
mata avdla erKåingilåka taimane
„aKajarua“-ne tumit takussavut.
åma tamåne tivfaserujungitsume
Kagtunerit Kåvine Karmagkat nå-
magtordlugit takussavut „talut“?
aitsåtdliuna tamåkuninga ilisi-
mangnigtunit misigssugagssat.
festlige ^Timer*
Det elektriske ■ B
///7nrgel v bontempi
er så utroligt nemt, at enhver kan spille efter kun få minutter aelv uden kendskab til noder
eller musik i det hele taget.
HITorgel bontempi fås i tre forskellige størrelser fra kun kr. 295,00. Det største HITorgel (se
billedet) koster kun kr. 495,00, men fås også i grå farve og med metalben til kr. 545,00. Alle
typer HITorgel kan fås i farverne rød, grøn eller orange.
VII De gerne vide noget mere om HITorgel bontempi, der er specielt lavet for dem, der gerne
vil spille selv, men ikke ved noget om musik? Hent den udførlige brochure og se HITorgel
bontempi i musikforretninger, radio- og TV-forretninger, større boligmonteringsforretninger
samt enkelte hobbyforretninger. Skulle De imidlertid ikke kunne finde en forhandler i nær-
heden af Deres bopæl så indsend venligst kuponen i kuvert til:
N. J. BRANDT - Bredgade 25 A • 1260 København K.
FOR HELE FAMILIEN
MODELTOG
slappende fritidsfornøjelse for hele familien. Fleischmann mo-
_ ■ ■ '----- ............en. ricis^iuiicinn mo-
deltog er verdens bedste. Gaveæsker med damplokomotiv og transformator fra kr. 138,00
RACERBANER
Hvem kommer først? Spæn-
dende konkurrence for hele
familien. Fleischmann laver verdens mest driftssikre racerbaner. Derfor kommer De længst
med Fleischmann. Gaveæsker fra kr. 168,00.
FLEISCHMANN’s modeltog og racerbaner er en selvfølgelig del af udvalget i enhver velfor-
synet hobby- og legetøjsforretning.
Skulle De imidlertid ikke kunne finde en forhandler i nærheden af Deres bopæl så indsend
venligst kuponen i kuvert til
N. J. BRANDT ■ Bredgade 25 A • 1260 København K.
Fleischmann katalog 72
Oplysninger om
HITorgel bontempi
I
| Navn:
| Stilling:____________________________________
^ Adresse:
I
Postnr.: By:
I Indsendestil
* N- J- BRANDT • BREDGADE 25 A • 1260 KØBENHAVN K.
JA
send mig
omgående
uforbindende
□
□
n
r
i
i
i
i
i
17