Jökull

Ataaseq assigiiaat ilaat

Jökull - 01.12.1986, Qupperneq 31

Jökull - 01.12.1986, Qupperneq 31
lendi norðan á skaganum. Sunnan megin hefur útsæn- um unnizt betur að kroppa af landinu. Gosbeltið sjálft stefnir rétt norðan við austur en á ská yfir það liggja eldstöðvakerfi eða gosfylki og stefna nærri SV-NA. í hverju gosfylki er gjarnan ein meiriháttar dyngja, þó iðulega megi greina ummerki eldri dyngjugosa í næsta nágrenni hennar; þá sem móbergsstapa eða grágrýtis- skildi. Auk þess er fjöldi af gossprungum í hverju fylki. Þær knippast saman á mjóum ræmum, sem kallaðar hafa verið gosreinar. Þeim samsvara mó- bergshryggirnir á skaganum. Berg á skaganum er misvel lekt. Mest er lektin í ungum, gjallríkum og sprungnum hraunum. Veruleg lekt er einnig í grágrýti og bólstrabergi en minnst í þursabergi og túffi, einkum þó ummynduðu. Jarðvatn stendur hærra, þar sem lekt er lítil og því Iiggur jarð- vatnsborð mun hærra í móbergsfjallaklasanum austan Kleifarvatns en í ungu hraunaþekjunum á vestanverð- um skaganum. Er munurinn líklega um 200 m y.s. á móti 1—2 m y.s. Vestast flýtur ferskvatnið á sjó í berginu eins og olía á vatni. Er ferskvatnslagið þar aðeins um 50 m þykkt. Sprungufylki, eða sprungu- skarar, fylgja gosfylkjunum og auka þau mjög á lekt í sprungustefnuna. Grunnvatnið er yfirleitt ferskt og hreint. Hiti í því er oftast 3,5 —5°C, en þó meiri þar sem áhrifa gætir frá háhitasvæðunum á skaganum. Efnainnihald er lítið norðan á skaganum. Klóríð er þar t.d. um 10 mg/1. Vestar á skaganum gætir vindborins sjávarsalts meira. Á Rosmhvalanesi er klóriðinnihald 20—30 mg/1 og á vatnstökusvæði Hitaveitu Suðurnesja 40—70 mg/1. Þar gætir einnig áhrifa háhitasvæðisins í Svartsengi. Hin háhitasvæðin á skaganum hafa ugglaust einnig áhrif á efnainnihald ferskvatnsins, þó minna sé um það vitað. Grunnvatnið á Reykjanesskaga er mikil auðlind. Þar er neyzluvatnsforði meiri hluta þjóðarinnar um langa framtíð. Þar eru taldar ákjósanlegar aðstæður til fiskeldis og þar hefur komið til tals að reka margs konar iðnað. Það varðar því miklu, að grunnvatnið sé nýtt með fyrirhyggju og aðgát, því grunnvatnsforðinn er takmarkaður, þó mikill sé.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100

x

Jökull

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Jökull
https://timarit.is/publication/1155

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.