Orð og tunga - 01.06.2007, Qupperneq 52

Orð og tunga - 01.06.2007, Qupperneq 52
42 Orð og tunga 10 =hann var 11 12 fannst þetta 13 þetta var 14 keypti svo 15 jájá þaö er 16 #### mikiö 17 #### á alveg rosalega klár í meira kaffi ## #### B: #### A: já mikiö rosalega er ég fegin í fermingarveislum hérna <!B1 > mér rosalega skrítiö aö kunni ekki viö þetta ## hm #### en rosalega fínt ## nema B: nei ég held ekki A: nei ## ég rosalega flotta 1 1:1 sjö hundruö eöa sjöþúsundkall ha A: rosalega <C>fínt</C> minn ekki svona niöur B: já ## rosalega var mikiö af viö fórum út aö boröa í gærkvöld rosalega skemmtilegan Dæmin í (6) sýna að rosalega er fyrst og fremst notað með lýsingar- orði eða atviksorði til áherslu. Stærstur hluti dæmanna í talmálsefn- inu í heild er af þessu tagi og úrvalið gefur því ágæta mynd af notkun orðsins í talmáli. Nánari athugun sýnir að orðið stendur mjög oft í sambandinu alveg rosalega (með lo. eða ao. á eftir; sbr. línu 4 og 17). Á grundvelli talmálsefnisins mætti því setja saman orðabókarlýsingu á merkingu og hlutverki orðsins og taka þaðan dæmi til skýringar. Þriðja orðið sem tekið er sem dæmi, orðið ókei, verður að teljast dæmigert talmálsorð. Það er tiltölulega nýtt í málinu og kemur nánast ekki fyrir í ritmáli. í öllu textasafni Orðabókar Háskólans (rúmlega 50 milljón orð) eru innan við 100 dæmi úr útgefnum ritmálstextum en aftur á móti eru heldur fleiri dæmi í talmálsefninu þótt það sé u.þ.b. hundrað sinnum minna að vöxtum. Þarna hlýtur því aðgangur að tal- málsheimildum að skipta verulegu máli fyrir orðlýsinguna. Saman- burður á lýsingu orðsins í ÍO-1963 til ÍO-2002 leiðir í ljós forvitnilega þróun eins og sjá má í (7). (7) ÍO-1963 ?ókei uh, allt í lagi ÍO-2002 ókei [...] UH óformi. 1 (sem svar eða kveðja) allt í lagi 2 (við útskýringu eða frásögn annars sem samþykki eða boð um skilning, eða sem spurning um skilning annars) þannig já, það er einmitt það, ég skil • (sem spurning um skiln- ing eða samþykki annars) skilið? allt í lagi? Eldri greinin er mjög stutt en sú nýrri er mun margbrotnari og ítar- legri. Líklegt má telja að tíðni ókei, sem var tiltölulega nýtt orð í ís- lensku í upphafi 7. áratugarins (elsta þekkta dæmi um orðið er frá 1942 samkvæmt RMS; sjá Þórunni Blöndal 2002/2006), hafi aukist og notkun þess breyst á þeim 40 árum sem liðu milli útgáfanna. Mun- urinn á lýsingunum tveimur kann því að endurspegla breytingar á
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184

x

Orð og tunga

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Orð og tunga
https://timarit.is/publication/1210

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.