Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 29

Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 29
27 variera avsevart mellan olika texter. Dessa variationer borde av allt att döma röja nágot om skilda författares sprákvanor. Den ene nyttjar somliga ord oftare, somliga kanske mera sállan án nágon eller flertalet av sina sam- tida kolleger. För att fá ett verkligt mátt pá sádana awikel- ser máste man emellertid faststálla genomsnittsfrekvenser pá basis av ett brett textunderlag. Som grundval har jag för mitt sárskilda syfte valt sex texter, som ingick i Snorri-Fg/ct-undersökningen: Snorri A och fí (= Heimskringla), Egla, Eyrbyggja, Njála och Grettla. För att fá báttre jámvikt mellan islánningasagor och kungasagor har jag utökat detta material med ánnu en kungasaga, Oddr Snorrasons saga om Ólafr Tryggvason, A-texten i Finnur Jónssons utgáva 1932. Inalles ger detta en textmassa pá i runt tal 529000 ord, som alltsá hár fár representera ett sprákligt genomsnitt. Som synes omfattar den varken Laxdæla eller Knýtlinga, de báda sagor som jámförelsen i första hand gáller. I Laxdœla uppsökte jag sedan de ord som i förhállande till kontrollmaterialet visade sig sárskilt vanliga i sagan. Denna mycket tidsödande procedur underláttades givetvis vásentligt av att ordförrádet i samtliga dessa texter utom en (Oddr A) redan förelág excerperat och varje enskild före- komst bokförd pá registerkort. Men dessutom tillámpades vissa inskránkningar vid urvalet av ord. Dels höll jag mig enbart till adjektiv (resp adverb) och abstrakta substantiv, de bágge ordkategorier som jag i stort sett funnit röja de mest karakteristiska dragen i olika sagor. Dels stállde jag kravet, att vart och ett av de medtagna orden skulle ha minst dubbelt sá hög frekvens i Laxdœla som i kontroll- materialet — detta för att fá fram en sá representativ ord- serie som möjligt. Detta krav ár möjligen onödigt strángt. Det innebár námligen, att alla högfrekventa ord uteslutes frán jámförelsen — bland dem blir det sállan eller aldrig tal om sá kraftiga avvikelser frán genomsnittet. I sjálva vcrket ár inget av orden i den definitiva listan sárskilt all-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.