Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 58

Studia Islandica - 01.07.1963, Qupperneq 58
56 För Laxdœlas del innebár den senare tabellen, att sagans affinitet med Knýtlinga exponeras pá ett talande sátt. Vid en helt jámn fördelning av parorden borde tydligen var och en av de fem islánningasagorna lágga beslag pá 20 % av den totala parordssumman. I den förra tabellen nádde Laxdœla 29.5% {72 av 246), medan dess andel i den reducerade (och mera utslagsgivande) tabellen stigit till 39.0 % (35 av 90). Till jámförelse kan námnas, att Egla i parordsserierna med Heimskringla — det stora verket uppdelades i tvá partier, Snorri A och Snorri B — visade motsvarande procenttal pá 39.5 resp 37.0. Det tycks be- tyda, att den sprákliga gemenskapen mellan Knýtlinga och Laxdæla, sádan den omvittnas av parorden, ár fullt jám- förbar med den mellan Heimskringla och Egla. En blick pá tabellen röjer, att Laxdæla till yttermera visso har en klar frekvensövervikt över de fyra andra sagorna inom samtliga fyra ordkategorier. (Det kan visserligen se ut, som om exempelvis Njála med sina 8 adjektiv och 7 verb kommer i nárheten av Laxdœlas 10 och 8. Men det rör sig som sagt hár om absoluta tal. Justerade enligt s 53 ovan skulle Njálas siffror bli 5 resp 4, dvs precis hálften av Laxdælas.) Som nyss antyddes kunde jag i den föregáende under- sökningen över Snorri och Egla dela Heimskringlas váldiga textmassa i tvá ungefár lika stora partier och dármed fá en várdefull kontrollmöjlighet. Nágon motsvarande klyv- ning hade jag frán början inte ráknat med för Knýtlinga, dá jag bedömde textomfánget som vál litet — 48085 ord enligt min rákning. Men det ár naturligtvis inget som hindrar, att man gör en sádan uppdelning i efterhand och uppráttar parordstabeller för sávál förra som senare delen av Knýtlinga. Gránsen mellan de báda partiemá, soin jág hár framdeles kallar Knýtlinga A resp B, gár i Carl af Pe- tersens’ och Emil Olsons utgáva pá sidan 158 rad 12, dár B börjar med ordet „hjá“. Med hjálp av bilagomas full- stándiga sidhánvisningar ár det ingen svárighet att sam-
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108

x

Studia Islandica

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Studia Islandica
https://timarit.is/publication/1542

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.