Atuagagdliutit - 21.07.1966, Blaðsíða 15

atuartartut
agdlagait
atuarfingnik inatsisigssaK
pivdlugo erKarsautit
atuarfingnik inatsisigssap nutåp
folketingime OKaluserineKarnera pi-
ssutigalugo nålagkersuinermik sulia-
Kartut aperKut sarKumiusimavåt, ka-
låtdlit OKausinik iliniartitaunerup u-
kiut atuarfiussut pingajuånut kingu-
artineKarsinaunigsså ilalernarsinau-
nersoK.
uvanga iliniartitsissuvunga arnaK
kavdlunåK 1953-ivdlo kingorna Ka-
låtdlit-nunåne atuartitsissusimavdlu-
nga, tåssa kalåtdlit OKausinik iliniar-
titsinerup kinguartineKartarneranik
misilinerup sujunerujugssualigutdle.
imaKa pissutigssaKarsinauvoit uva-
gut Kavdlunåt iliniartitsissut taimane
pissutsit KanoK misigisimagivut påsi-
tisavdlugit. imåisinauvordle „misigi-
ssaK“ pingårtumik uvanga nangmi-
neK kisima misigisimagiga, iliniartit-
sissoKatimale OKaloKatigissarnerisigut
påsisimavara uvanga misigisimassa-
ma åssingajainik misigissaKarsima-
ssut.
1. åma 2. klasse sapåtip akuneranut
G timit atordlugit danskit OKausinik
iliniartitarpavut. angussavut angnike-
Kaut, angnikipatdlårtutut isumaKarfi-
gåvut, isumaKarpugutdlo ajornartor-
siutivta amerdlanerssait pissuteKartut
sapåtip akunerane 6 timmarne mér-
Kat Kavdlunåt OKausinik tusagaKar-
tarmata åmalo tamatuma nalåne ka-
låtdlit OKausinik iliniartitauvdlutik.
Kanordle ilivdlune tamatumunga pe-
Katigititdlugo kalåtdlit OKausinik ili-
niartitaunerata Kavdlunåt OKausinik
iliniartitaunerat akornusersimasinau-
vå?
matumuna ersserKingnerpaussarpoK
naKinerit åssigit naKineritdlo ataKati-
gingnere åssigigsut OKautsine tåuku-
nane mardlungne åssigingitsumik tai-
neKartarmata. ajoKime iliniartarpait
såkutOKartit
kalåtdlinut
sujornatigut Atuagagdliutitigut a-
perKuteKarsimagaluarpunga suna piv-
dlugo kalåtdlit sulissugssarsiarineKar-
tångitsut såkutoKarfingne autdlartita-
tut akilerdlugit. landsrådip atautsi-
minerme ilåine tamåna erKaitsiarsi-
magaluarpå iluagtitsinanile, aperKuti-
galo akineKarsimångingmat måna na-
ngerKingniarpara.
sordluna kalåtdlit sujuariartupilor-
nerssuånik ingassagingnigtut ilumor-
patdlångitsut, nunavtame sujuarsa-
gaunerane kingugdliussagssåungika-
luarput måne aningaussangnangniar-
figssatut pilersineKarsimassut kalåt-
dlinutaoK tunileruneKarnigssåt. uv-
dluvtine nålagauvfik kisime taorsi-
gagssarsiniarfigssatut isumavdlu-
taungmat kalåtdlit nangminerssordlu-
tik autdlarniniaraluartut såriarfig-
ssaileKissarput. nangminerssordlune
ingerdlatat tiguniarnigssanut kalåt-
dlit sagdliutitariaKarput såriarfigssa-
KalersineKartariaKardlutigdlo. tama-
tumane ikiorsissutigssat piukunarner-
ssaråt amerikamiut såkutåKarfine a-
kigssarsiorsinaulernigssamut kalåtdlit
angmåuneKarnigssåt. tåukunane su-
livfeKarfit pilersineKarsimassut ka-
låtdlinutaoK iserfigisinautitariaKar-
put, kalåtdlitdlo sulissungortugssat
Kavdlunåtut akilerneKarsinaussaria-
Kardlutik.
påserusungnaraluaKaoK suna piv-
dlugo tamåna landsrådip encaitsiåi-
naraluardlugo nipangiutinarnerå. i-
maKamiåsit kalåtdlinut ajonutauju-
mårsoralugo sujuligtuissoKarérsima-
ssok, ugperineKangårmatdlo OKåtåré-
raluarsimassatut pigiliuneKarsima-
ssok. uvgomaKaorme landsrådip sar-
Kumiussaralua tamåna susupagine-
Kardlune KånginarneKarmat, méssa
taima pingåruteKartigissoK.
neriugpunga akissugssaussut tunga-
nit navsuiauteKarfigineKåsassunga
påsitineKåsassungalo ericungitsumik i-
sumaKarsimaguma.
t-a taineKåsassoK „da“-tut, åmalo na-
Kinerit p ama b, e åma i, o åma u,
k åma g åssigingmik nipeKardlutik.
asulo atuartitsissutine tåukunane
mardlungne periauseK imalunit pe-
riautsit ingmingnut atåssuteKaratik.
atuartitsissutine tåukunane mardlung-
ne utertarniarneK atuarniarnerdlo ili-
niartitsissutigineKarput, taimåitordle
naKinerit iliniartitsissutigineKartut
tugdlerigsårnerat åssigingnane.
nalunångilaK mérKat ilinialerKår-
nermingnile artorssineKarérsut. uv-
dlut tamaisa piumavfigineKarput dan-
skit OKausinik atuartitaunermingne
tusarsimassatik kalåtdlit oitausinik
atuartitaunermingne nautsorssutigi-
ssåsångikait igdluatungånilo åma tai-
matut.
taimåitumik ussernartussorujugssu-
vok oKåsavdlune: pissarinårsitsiniar-
niarta kalåtdlit OKausinik iliniarti-
tauneK kinguartikatdlardlugo taorsi-
utdlugulo Kavdlunåt OKausinik ilini-
artitauneK tamaviårutdlugo. iluaKU-
tigssat angusinausorissavut måkuput:
1. mérKat iliniagagssarisavait atuari-
auseK atausinaK, taisissauseK atau-
sinaK taimalo nalornissortarneK
pingitsortineKarsinaulisavdlune.
2. mérKat akunerit 12 Kavdlunåt o-
Kausinik iliniartineKarsinåusåput
taimaingmatdlo Kavdlunåt oKausé
pilertornerussumik iliniarsinåusav-
dlugit.
3. ajoKinik kalåtdlinigdlo iliniartit-
sissunik amigauteKalernigssamik
årdlerinartorsiorneK OKilisarsinåu-
savarput.
atuarfit pivdlugit OKartugssautitat
akuererérmatigut tamåna angajorKå-
nut sarKumiuneKarpoK.
iliniartitsissut angajorKånik suju-
nersuiput, isumaKarput angajorKåt i-
limasårsinauvdlugit Kitornait Kavdlu-
nåtut ilikarnerujumårtut.
tamatumanile erKaimassariaKarpoK
tamatumunga peKataussumik igdlo-
Karfingne angajorKåt ineriartorneK
imåitoK issigissaringmåssuk, atuartut
8—9-nik ukioKardlutik Kavdlunåtut
pikoringnerussut b-klassenut pisine-
Kartalerdlutik, atuagarssornikut ilini-
artitaunigssåt sujunertaralugo, kalåt-
dlitdlo inusugtut Kavdlunåtut OKa-
lugsinaussut angnerussumik akigssar-
siaKardlutik atorfeKarfingnilo tamane
atorfingnut pitsaunerussunut Kagfa-
riartineKartardlutik.
kisalo ilimagineKarsinauvortaoK
mérKat klassit pingajuåne kalåtdlit
OKausinik atuartitaussugssångorånga-
mik atuardluarsinaulersimanertik i-
luaKutigissåsagåt.
angajorKåt atuarfingmut tatiging-
nigtugamik misilinigssamut akueri-
put.
uvdlumikut pissutsit takutipait, tå-
ssame uvanga takusinaussara nåper-
tordlugo, pingåruteKartunik Kångi-
naisimassugut:
Kånginarsimavavut:
1. mérKat mikissut atuariartusassut
atuarfingmut inungutsimingnit o-
Kauserissamingnik atuivfiussumut.
tåssame uvdlut tamaisa iliniartit-
sissoKartariaKarput påsisinaussa-
mingnik ingminermingnigdlo på-
singnigsinaussumik, sulinerup i-
ngerdlaneranik navsuiåussisinau-
ssumik, oKalugtussisinaussumik,
perorsaisinaussumik, påsingnigsi-
naussumigdlo misigissamingnik, ta-
kussamingnik isumamingnigdlo o-
Kalugtuarångamik.
iliniartitsissup tåussuma amer-
dlisitariaKarpai onautsit mérKat
nalungisait, angerdlarsimavfing-
mingne pinguarnermingnilo OKari-
artautsinik avdlanik iliniartitdlu-
git. erKarsarsinaunermik iliniarti-
niarssarisavai. oKautsit atordlugit
erKarsartarpugut, OKautsinigdlo ili-
simassakitsoK erKarsautimigut ta-
kordluissautsimigutdlo pitsussar-
portaoK.
2. mérKat mikissut silarssuåt suner-
neKartorujugssussarpoK mérKat
misigissusinit. Kavdlunåp iliniartit-
sissup atuagkap iliniutip åssiliartai
atordlugit taimågdlåt méi'Kanit o-
KalOKatigineKarsinaussup KanoK i-
livdlune mérKat atåssuteKarfigisi-
vai misigissusé påsisinångordlugit?
3. mérKat Kavdlunåt OKausinik ilini-
artarnerat tamatigut sukaKatiging-
mik ingerdlaneK ajorpoK. akunerit
uvdlormut atuartitsivigssat mar-
dloriåumik amerdligpata iliniarti-
taunerata mardloriåumigtaoK pit-
saunerulernigsså tamatigut ilimagi-
ssariaKångilaK. mérKat Kasussar-
put, timerpagssuitdlo Kavdlunåt o-
Kausinik iliniartitsinermut atorne-
Kartartut tamåkissumik iluaKutigi-
neK ajornarput.
4. ajornartorsiutivut pivdlugit imaKa
avdlanik avKutigssaKarsinauvoK:
atuartitsissutit tåuko mardluk, dan-
skit OKausé åma kalåtdlit OKausé,
taimatut atuartitsissutigineKartar-
titdlutik atautsikut iliniarneKarsi-
nåungigpata imaKa avdlatut ilior-
dlune iliniartitsissutigineKarnigsså-
nut avKutigssaKarsinauvoK!
nangmineK inungutsimit OKaut-
sinik åmalo takornartat OKausinik
iliniartitsinerme avdlatut iliniartit-
sineKarsinauvoK naKinerit, taisini-
arnerit, atuarneK agdlangnerdlo
pinagit.
ukiune sujugdlerne OKautsit ar-
dlait iliniartitsissutigineKarsinåuput
OKaluinarnikut — agdlangnigssaK
atuarnigssardlo pinago.
perorsainiardlune atuartitsinikut
tamatumunga periusigssat susaner-
sut, atortugssat ikiutigssatdlo sut
pissariaKåsanersut, åmalo OKautsit
tåuko mardluk ardlait sordlit OKa-
luinarnikut sungiusarneitåsanersut
måne ersserKingnerussumik encar-
torniångilåka.
tungavigssaK tåuna atortineKå-
sagpat Kularingilara atuartitsissu-
tinik tåukuninga mardlungnik
mérnat atualerKåmermingnit atu-
artineKarsinåusassut.
5. kalåtdlinik atuartitsissunik ami-
gauteKarnerup pingitsailissariaKå-
WaLTEF? J E55EN &.G&
Danas vej 26—30 København V.
Telegramadresse: Waltjessen
Hårdtræ — Trælast — Krydsfiner
Isoleringsplader — Plasticplader
flnerlt mångertut — Kissult Krydsfi-
nerit — OKorsautigssat cellodexlkut
åssiglssaltdlo — plastlcpladlt
ngilåtigut tåuko atungingajagdlugit
ikiorsernigssamut avKutigssanik
navssårniarnigssamut pingitsailiv -
dluta.
iluarsiniarneK sunalunit kalåtdlit
iliniartitsissut ikigtuinait atordlugit
Kalåtdlit-nunåne atuarfit ingerdlåne-
Karsinångornerånik nagsatalik peror-
sainermik påsisimassaKardluartunit i-
ssigineKartariaKarpoK a j ornartorsior-
fingme årKigatdlarnertut piårnerpå-
mik taimaitineKartariaKartutut.
nålagkersuinermik ingerdlatsine-
KarsimavoK iliniartitsissoK Kalåtdlit-
nunåne iliniarsimassoK inuiaKatiging-
ne akigssautilugtitdlugo Kalåtdlit-
nunånilo atuarfingne atorfingnik ang-
nerussunik atorfeKalernigssånut a-
jornarsårutuardlugo.
iliniartitsissutut sulineK ima kaju-
mingnartigissungortitariaKarpoK ka-
låleK inusugtoic kinalunit iliniartitsi-
ssugssatut piginåussuseKardlunilo pi-
umåssuseKartoK tamatumunga kaju-
migsisineKarsinaorKuvdlugo.
uvdlumikut iliniartitsinerme pissut-
sit.
uvagut Kavdlunåt iliniartitsissut
mérKat iliniartisinauvavut danskit o-
Kausinik takornartaussunik, taimalo
ilernussuut OKaloitatigingnerme ma-
lingnausinauvdlutigdlo penatausinå-
ngordlutik, taimalo agdlagkamik a-
tuagagssamigdlunit nalerKiitumik ar-
tornåssusilingmik påsisinaussåinik a-
tuarsinångortitdlugit, taimåtaoK aju-
ngitdluinartumik taiguisinångortit-
dlugit. atuarnerup inernerane danskit
mérartaisa tulugtut pisinaussait ka-
låtdlitdlo mérartaisa Kavdlunåtut pi-
sinaussait assigissutenartarput, soru-
nalime åssigingissuteKardlutik, patsi-
seKartumik mérKat ilikajåssusinik,
najugkap sumissusianik, Kalåtdlit-
nunåne il. il.
tåussumingale avdlaunipilorujug-
ssuvok kisitsisinik ajornartorsiutit
Kavdlunåtut navsuiarnigssåt, fysik-
imik, biologi-mik, historie-mik, geo-
grafi-mik — tåssame OKautsit tåuko
takornartat atordlugit mérKat nang-
mingneK pivdlugit silarssuånigdlo ili-
niar tisa vdlugit.
imåingilaK mérKat ikigtuinait Ki-
nigkat uvdlumikut atuarfingme atu-
artitsissutit amerdlanerssåine Kavdlu-
nåtut atuartinenartugssaussut, tå-
ssåuputdle mérKat igdloKarfingmiut
tamarmik, OKautsinik ilikajåssusiat
påsissaKarsinåussusiatdlo soKutigina-
git. taimåitumik iliniartitauneK arrit-
suinarmik ingerdlavoK, atuagkat ili—
niartitsissutdlo oKariartautsit artor-
nartut uiartertariaKarpait påsinarsar-
neKarsinångortitdlugit.
taima atugagssaKartitdluta atuar-
fingnik inatsisigssap nutåp sujorasår-
påtigut, kalåtdlit OKausinik atuartit-
sissutip saniatigut, piumassaralugit
atuartitsissutit åssigigsut, angunia-
gagssat åssigigsut, realskolemilo so-
raerumérnerme piumassarissat Dan-
markime mérnanut danskisut OKa-
lugtunut nalernutungorsagkat åssi-
ngisut itut piumassarineKardlutik.
landsrådip inatsisigssaK akuerine-
KarKuvdlugo kajumigsårutigisimavå
ilumortusorinartoK una tungavigigu-
nardlugo, piumassat åssigigpata na-
ligigsitsineKåsassoK. imaiginåsångi-
nerpale kalåtdlit mérartait „naligig-
sitagssåungitsunut naligigsiniarneKar-
dlutik" kingunerinåsånginerdlugulo
procentingordlugit kalåtdlit danskinit
ikingnerujugssuit piumassarissanik
nåmagsingnigsinåusavdlutik?
tamatuma nagsatarisånginerdlugo
atuarfiup imailernera iliniartitsissut
inatsit piumassarissailo malisaguni-
kik mérnat angussarissartagait na-
j orKutarinartariaerutdlugit atuartit-
sinermilo atuartut pitsaunerpåt kisi-
sa autdlutarilerdlugit?
avKutigssatuardlo unåusaoK mérKat
tamaisa ukiukinerine Danmarkimut
autdlartitardlugit, danskit angerdlar-
simavfine ima sivisutigissumik naju-
gaKartitardlugit, Kavdlunåt OKausé
tåukununga tåssaujungnaerdlutik ta-
kornartat OKausé , mérKat Kalåtdlit-
nunånut uterpata. tauva aitsåt „pig-
ssarsiarisinaussalisavait" uvagut dan-
skit iliniartitsissut atuarfingme atuar-
titsissutine åssigingitsune pigssarsia-
ritiniarssarissartagkavut.
imåingilardle Kalåtdlit-nunåne atu-
arfeKarusungitsugut mérKat tunga-
vigssarissåinut nalerKutungorsagkanik
piumassarissartalingmik — atuarfik
mérKat pissusigssamisértumik atuar-
titauvfigisinaussåt kalåtdlinik ilini-
artitauvdluarsimassunik iliniartitsi-
ssoKardlutik.
Hanne Thrane,
Sisimiut.
ALPHA DIESEL A/S
FREDERIKSHAVN . TELEGRAMADRESSE: ALPHA
KVALITETEN TÆLLER
B tc W ALPHA totakts ven-
tilløse dieselmotorer trsen-
ger mere og mere frem 1
Grønland.
B & W ALPHAp dieselmotoré totaktigdlit
ventileKångitsut Kalåtdlit-nunåne otu-
gauleriartuinarput.
pltséussusé pissuféuptrt
Elias Lundblad,
Nuk.
15