Atuagagdliutit - 21.07.1966, Blaðsíða 29

(nangita k)
piumasimagaluarnermik umardlior-
simavdlune aKerdlua tungåinarssua-
nut tugpoK. negerip ivigarssuit ango-
i'erpai pitsiåinardlo isue uiarérdlugit
unigdlunilo. taimaitsiartoK ersitsagsi-
marpaloKalune KOKernåinavingmik
nivdlerpoK.
„sunauna?" araberit aperssutiler-
put.
„imanauna kukoriarssuarmik taku-
ssaKartoK," ilåt pasitsagpoK.
„ilumume," Abd el Mot OKarpoK.
„takusagigse."
talerminik kup akiata tungånut ti-
kuarpoK tåvångånit minigtorneK ivi-
garssuit tungåinånut ingerdlassoK. su-
jornatungå nalunångivigpoK kukori-
arssup siggugigå.
„kukoriarssuaK!" araberit nivdler-
Put, „Allahp unerivfingmut autdlarti-
savå! kukoriarssup pissarisavå!"
kukoriarssuaic ivigarssuit ungatånut
taimak ineKaraluångilaK, taimaitsiar-
tordlo nvdlerpatdlarujugssuarpoK i-
nup toKungitsortugssaujungnaerdlune
nipigivdluinarunagånik.
„tåssa pissarå, inercrpoK!" Abd el
Mot suaorpoK. „aniguivdluåinarpoK,
uvanga uniailuit inanut ilivinaruma-
galuaravko umavdlune nerineKarKuv-
dlugo. Kernertupalåruakasit tåukua
tåssa Kingmima pitsaunerpårtåt toKii-
Påt. kisiåne Tolo tåukununga mar-
dlungnut akiniutigineKåsaoK!"
„naungme Tolo?“ ilåt aperivoK.
„åiparminit sujugdliusimavoK. Kå å-
malo malerssorniartigo."
ujåsserKilerput. ilaisa mardluk he-
stit påriartorpait ilatik malerssuerKi-
lersut — kisiåne nåmerdluinaK Tolo-
mik nanissaicarnatik uterput.
„periarférutivigsimavoK, tumisiga-
luångitsorparput," Abd el Mot OKa-
luavoK.
„OKarputit takorérdlugo," ilaisa o-
Karfigåt.
„takuvdluavigdlugo takuvara. kisiå-
ne kia inup negerit sume tumisiorsi-
nauvai? kup sinå måna orpigpagssu-
arnik ulivkårpoK. sumit autdlartisau-
gut, sumutdlo kigdlisaugut?"
„tåssa åipå umavdlune aniguivoK
åipålo toitungavdlune aniguivdlune,
uvavtinitdlo agtorneKarnatik."
„sule ånåingilarput. kuk mauna ki-
rnut sangmivoK. Ombula kujativtine
kitivtinipoK, narssarssuardlo tamau-
nga sangmivoK. negerip Kanordlunit
iliordlune narssarssuaK tåuna ikårni-
artariaKarpå. taimåitumik narssarssu-
armut avalagsåginartariaKarpugut.
tamåne utanrisavarput."
„unuarKuniaratarsinauvoK, tauvalo
takunaviångilarput."
„siåmautisavarput. taimailioruvta
arajutsinaviångilarput. Kå autdlarni-
arta.“
hestimingnut Kagdlorput kujåmut-
dlo autdlardlutik. Abd el Motip ku-
kuvdlune Tolo takusimasorivdluinar-
mago taimalo isumaKartuåinarmat ta-
måna negerip ånautigissugssångoru-
narpå. sujumuinaK ujåssiput sanimut
pisanatik, tamånerpiardlo orpigssuit
tåuko mardluk iput.
uvdloKerKa migssiliulerå pråmeru-
jugssuaK negerit igdloKarfiånit Meha-
namit kuk atuardlugo ingerdlavoK. a-
ngisorujugssungikaluardlune inungnut
tredivinut inigssaKarpoK, månale tre-
ogtyvinarnik inoKarpoK tyvit negeri-
uvdlutik sujumut Kulingordlutik ig-
dlugiårdlutik ipugtuvdlutik. aKugtoråt
inusugtunguaK 16-inik ukiulik Kau-
massumik amilik arabererpalungnani-
ltinit akutangångitsoK. sivnere mar-
dluk KaKortuput. tåuko umiatsiap su-
juaniput.
negerit pissarnermigtut tamarmik
makiseKutåinaKarput, nujait imussut
Kalunertiterdlugit perdlartitigåuput
perdlarnere naitsukutårdlutik niaKui-
sa avataisigut nivingavdlutik. aicug-
tuat inusugtunguaK manigsunik tår-
tunik nujaKarpoK. angisumik KaKU-
ngajagtumik timiminut imutlnarsima-
ssaminik atissaKarpoK.
KaKortup åipå KagdlersauteKarpoK
nasaviutilingmik takisunigdlo kamig-
pagssuaKardlune. tåssa doktor
SchwartzitordluinaK atissalersorsi-
mavdlune. tåussumatut agtigaoK, tai-
mak nerinagtigalune kinålo åma dok-
torimut emainaKalune. tåssa Josef
Schwartz Emil Schwartzip Katångu-
tå, tåunarpiauvordlo Ben Wafamik
doktor Schwartzimut agdlagkissartit-
sissoK. manalo Katångune nåpiniar-
dlugo ingerdlaorpoK.
KaKortoKatå ånoråminernik Kasser-
sunik skoKarpoK, alersai Kassersut,
Kardlé naitsut kisiåne nerutut Kasser-
sut, åKångitsua KassersoK, jåkia Ka-
ssersoK nasålo arabiamiutoK Kasser-
soK. uliguaKarpoK Kiterminut Kileruti-
narsimassaminik, tåuna åma Kasser-
suvok. takussagssartai tamavingmik
Kassersuput, agdlåme issai, kinåta a-
mia, kåkigsaut Kungatsiminut Kilipa-
låginardlugo ilå sakiainut nivinga-
ssok, nujai uvsigsut nasåta kigdlinga-
tigut tunuanut nivingassut åma Ka-
ssersuput. erKuméKutiginerpaussaråle
Kingane takisupilorujugssuaK, nardlu-
sok amitsordlo numinut ingigigseriar-
nilerujugssuaK, avdlarKutugssåungit-
sumik ungassorssup sigguanut entai-
nartoK, avdlaoKutiginardlugule unga-
ssorssup siggua Kassersungingmat. „a-
tåtap ungassorssup" erKartorneKar-
tarneratigut KularnautigssaKångivig-
poK inuk tåunarpiåusassoK.
KaKortut tåukua mardluk sungiussi-
simarpaloKalutik kugssup siligtup Kå-
va misigssuatårpåt. sumigdlunit ara-
jutsissaKångivigput, angnermigdlo Ka-
ssersuaraK KivatdlagtarpoK tingmissa-
mik ivigarssuit akornånit tingissumik
kukutdlunit ikårtumik takugångame.
nipangimisanatik OKalutorujugssuput.
tyskisuinaK OKaluput.
„ilumordluinarputit, asassara dok-
tor," Schwartz OKarpoK, „uvagut eu-
ropamiut Sudanip inue påsinerdlug-
dluinartarsimavavut. ilikardluaru-
mavdlugime peKatigivigdlugti akornå-
nitariaKarpoK."
„ivdlime tåssa nuånarivigkavkit?"
KassersoK aperivoK.
„nuånarivigpåkame."
„åma inugtorångata nuånarissarpi-
git?“
„åp, uvangame neringikuninga aju-
ngilaic. ilerKut taimåitut maujungnå-
ssusiånik sianigissaKångivigput. ta-
måna påserKårtariaKarpåt. sorssugki-
artarput, akerKatigdlo ajorssartikuni-
kik tOKutatik nerissarpait. åssigigsit-
dluinarpåme nunamut aKajarKuming-
nutdlunit iliverunikik."
„imaKame. kisiåne uvanga taima
nererssuarnigssamut KaerKutikusunge-
Kaunga! ajunginerutiparalo nunamut
naussortalerdlunga nåparKuserdlu-
ngalo ilissauguma inugtumassut aKa-
jaruaninanga."
„taimaivigpoK, asassara doktor, ki-
siånime åma OKartariaKaraluarputit -“
„ta, sunauna," Kassersup akornuser-
på, „nipangilåratdlait. nuånaringilara
doktorimik taissarangma. ivdlit uvav-
tut doktoriutigåtit, kisiåne aperigat-
dlardlavkit — uvanga doktorimik o-
Kartitdlunga tusarsimavinga? nalu-
ngilat KanoK ateKartunga."
„ajungilaK. ilisimatut akomåne dr.
Ignatius Pfotenhaueriussunga nalune-
Kångilanga. uvavtine „tingmlssap Ki-
ngå“nik taissarpånga, månilo Afrika-
me Abu el Laklakimik — atåtaK u-
ngassorssuarmik — taissarpånga tå-
ssame Kingapalårssuara ajoKutauv-
dlune. imaKame inugpagssuit ilaisa
Kingånit kussanarnerumårssugaluar-
poK. Kå atåtaK ungassorssuarmik ima-
lunit Abu laklakimik taiginartarnié-
nga.“
„sungiutisaguvkume taimailiuinå-
saunga."
„ta, nipangerit. sunauna — — ika-
ne takussaKarpit?"
Abu laklak nikueriatårpoK suju-
mutdlo tikuardlune. „takuk, una ting-
mivdlune maungnartOK--------“
„tåssa tingmiaK — Trachyphonus
margaritatus."
„erKuvigpat. nalungerérpåmiåsit.
kisiåne nalungiliuk negerit KanoK tai-
ssaråt?"
„naluvara."
„angutiviaK Kardlusåtigut atsersi-
mavåt Kardlortarmat: besjerrrrretu,
besjerrrrretu — nalungiliuk KanoK i-
sumaKartoK?"
„åp — atissatit aligpatit."
„tåssardluinaK. arnaviardle Kerna-
lugtuvoK KaKortunik milaKardlune
sordlume tåssa putornikunik atortoK.
arnaviardlo akissarpoK: bak-si?ki,
bak-si-ki! tåuna KanoK isumaKarpa?"
„isumaKarpoK: merssorniåkit, mer-
ssorniåkit!"
„erKordluinarpatit. kisiånime inuit
taima Kuiasårajugtigissut isumagssar-
siutdlarKigtigissutdlo tupingnardlui-
narput inup neKånik nerissarmata.
tåuko mardluk ingmingnut nalerKu-
tingivigput."
„taiméinerporme? tusarsimagaluar-
pavume niam-niamimiut inugtuma-
ssussut, —“
„tåssame taimaitdluinarput. kisiåne
nalungeréraluardlugo nerissamingnik
maujugingnigtugut tamåna sianigi-
ngitsussåginarpåt. OKåinartariaKarpoK
agsorssuaK pissuserigsut. ilumume
taimåinerartariaKarput. uvdlugaluar-
pat unuaugaluarpatdlo tingmissanik
pissaKarniutarpånga. Kåumat atausi-
naK pisimassavnik tingmissanik ku-
ssanartorpagssuarnik taima amerdla-
tigissunik aussaK tamåkivigdlugulunit
katerssugaicångisåinarpunga."
„tåssa åma ilisimatut suliagssarpa-
rujugssue?"
„åp, tåssame agdlagtugagssaKartåi-
narpoic. nunane måkunane tingmissat
inunerat ilisimarKarneKarpatdlårpoK.
tamåkulo atuagausivingnut ilånguni-
artariaKarpavut."
„åmame ivdlit taimailiusavdlutit
nalerKutdluinarputit."
„asangningnitoKaK — å, takuk una!
sunauna?"
åmåsit nikuerérpoK uisassupilug-
ssuvdlunilo kup sinånut tikuardlune.
„sume?" Schwartz aperivoK.
„ikane orpingme, Kutsiåinarme."
„nagtoralik kugsioK! tingmiaK ku-
ssanartoK!"
„måne Abu lundsjimik taissarpåt.
nalungiliuk Kardlornera KanoK issu-
artaråt?"
„naluvara."
„Sel, charif, jakuli hut. nugtersi-
nauviuk?"
„aussaK ukiordlo aulisagartortarau-
nga."
„erKordluinarpat! tåssa åma ugper-
narsautigssarsivutit inuit tamåko tu-
pingnåinartumik pingortitamut KanoK
KanigdliniatdlarKigtigissut. sianitsu-
ngitdluinarpume nauk taimatut isu-
maKarfigineKartaraluardlutik."
(norm. tugdl. nangisaon)
Frederiksberg Hotel
Hotel - Restaurant - Bar
Hyggelige selskabslokaler
Åboulevarden 29 . København F.
TIf. 35 62 62
CODAN
4 ideelle CODAN-modeller
til den grønlandske sommer
Fra Danmarks største gummifabrik CODAN kommer disse
GULDSEGL-kvalitetsmodeller til glade sommerdages leg og
sport.
CODANip skoliai sisamat
aussarsiutigssarKivigsut
Danmarkime gummiliorfit angnerssånit CODANimit skut
uko pitsavigssuit aussaunerane pinguautigssat timerssfltig-
ssatdlo piput.
Dessin 2105:
Codan „Sprint" sort, blå eller hvid lærredssko med slidstærk, trans-
parent sål. Solid, robust, tåforstærket, skridsikker, ventileret. — den
helt rigtige til leg og sport. Fås i størrelserne 24—48.
Dessin 2105:
Codan „Sprint" skilt Kernertut, tungujortut KaKortutdlfinit ånoråmi-
niussut, nungujaeKissunik alugdlit. Kaj angnaitsut, nue KaleKutsigkat,
Kuåinångitsut, silåinarigsarligdlit. — aitsåt tåssa pinguautigssat ti-
merssutigssatdlo. angiss. 24—48.
Dessin 51C:
Brun skindsandal — fodformet. Meget stærk og ideel sandal til som-
merens friluftsliv. Fås i størrelserne 28—47.
Dessin 516:
sandalit åmit kajortut — isigkatut ilusigdlit. aserujaitsorujugssuit
aussame anérusigssarKivigsut. angiss.: 28—47.
Dessin 705:
Codan „Blue Boy" blå eller hvid lærredssko. Praktisk og solid uden-
dørssko til arbejde og sport. Fås i størrelserne 24—47.
Dessin 705:
Codan „Blue Boy" skilt ånoråmernit tungujortut KaKortutdlQnlt.
silame sutdlisit timerssutitdlunit atoruminartut Kajangnaitsutdlo.
angiss.: 24—47:
En gros forhandling gennem Den Kongelige Grønlandske Handel.
Den Kongelige Grønlandske Handel avkutigalugo pisiagssåuput.
CODAN
KVALITETS PRODUKTER
29