Atuagagdliutit - 21.07.1966, Blaðsíða 28

MERARTAVTINUT
Sermersut
tåssa Japanime mérKat takutitsissut KanoK kigutit børsterneKartarnigssånik. Japanime ukiut famaisa kigu-
tit pårineKarnigssåt sujunertaralugo sap. akunerafa ingerdlanerane åssigingitsunik takutitsineKartarpoK,
åjukulo Tokiome mérKat stadionime katerssusimassut 10.000-ussut ilångue.
---------------------------------------------------------------------------------------------—--------------------
pua maskinap hjulianut kiggitorpara
noKinaKigavkulo kilingåtsiardlunga.
taimanikut Inugsugtaliup ornuanut
pivugut ingerdlarKitsiaravtalo tikit-
dluardluta.
ama ardlaleriardluta Kenertat timer-
pasingnerussut aulisarfigissarpavut,
tamåkulo ilåne uvanga aKugdlunga i-
kardlungmut Kaigussaunga j avigpugut
ilåka sujuanut titortitdlugit.
aussaK åma blåkorsine Augpilagtu-
me atautsimérssuarpugut, nuåneKaor-
dlo. tamatuma kingorna Augpilagtu-
mut aulisariaravta sårugdleKarsoralu-
go sunauvfa peKarpiéngitsoK. Augpi-
lagtumitdluta niggertaKigame åmåsit
niggileriarmat aulisariaicaterput ilali-
utdlugo nunåkut Tasiussaliarpugut.
sujugdlermik KåKåkut ilalo anordle-
KaoK nunaminiardlutame perKaligsi-
ssardluta. uvdlåkut autdlaravta uva-
likut tikipugut, aKaguaningikune ana-
guaguane Augpilagtumut uterpugut.
tamatuma kingomagut Tasiussamut
angerdlåinarpugut. aussaK misigisså-
ka aulisarnerinåungikaluarput, kisiå-
ne maunga någinarpåka, neriugpu-
ngalo atuardluatårumårise.
J. H. Korneliussen,
TasiussaK pr. Nanortalik.
Penneven søges
Lindi Johannesen,
9 år, Ordrup Jagtvej 171, Charlotten-
lund. Interesser: Alt.
Ønske: Pige på samme alder.
Charlotte Romar,
11 år, Ganløse pr. Måløv. Interesser:
Dans, Ridning, frimærker, dyr, klub-
ber m. m.
Ønske: Pige eller dreng som kan
lide dansk, og som interesserer sig for
frimærker.
Mette Seeberg,
13 år, Storegade 5, Broager, Sønder-
jylland. Interesser: Beatles, sport og
tegning.
Ønske: Dreng på samme alder.
Irene Tedaldi,
15 år, Havevej 5, Næstved. Interesser:
Sport og popmusik og naturen.
Øske: Dreng eller pige på samme
alder.
Henning Schuw,
11 år, Theklavej 1, II th., København
NV. Interesser: Alt.
Ønske: Dreng på samme alder.
niviarsiarKamik nukagpiarKamigdlo
15-init 17-inut ukiulingmik nunavta
ilånérsumik agdlagfigissaKåtågartår-
niarssarivunga. — adressera:
J. H. Korneliussen,
TasiussaK,
pr. Nanortalik.
latåne seKinerssuaK nuilersoK aliå-
naerfigalugo, i-jåmivdlune anernine
nåvå pivdluåuminermik ilumigut mi-
sigingårdlune. — taimaisivdlune A-
lungmiup silarssup seKerna avKUtiga-
lugo umåmine KagfartoKartipå entig-
sissutigssaminik.
angalassorssuaK Knud Rasmussen
kalåtdlit sumerssuaK atausiussusé på-
siniartitdlugit Sibiriap nunarssuisa i-
lait tikisimavå, ilånilo angatdlaving-
me ilåne misigdlersimanine ima OKau-
tigalugo: „Sibiriap isorssuanititdlunga
seKinerssuaK nuilålerå savko nunar-
ssuit, iluliarssuitdlo seKernup sancarai
alianåinerup suningårmanga „erKar-
sautika Kutdlarsimårtilerdlugit". —
tåssa tåssane tarranigtitersimåputaoK
KåKarssuit, ungatåne inup takungisåi-
nagai umåmiugingisåinagailunit Gu-
tip asassiminut, imåipoK, OKariartutå-
nut maleruarKussånutdlo malingnig-
tumut piarérsarigai.
ila amerdlåsagaluaKissut taissagssat
imåinaK naggatårdlanga: inusungne-
rup nalå sapineruvdlunga, nuånari-
ssavnutdlo Kåinamik ilaKardlunga ar-
dlaKångitsumik avatårssuanitarnerma
erKaimassagssitarpånga pavkua nunat
ingmingnut atassussåt ilusilersortar-
nere kussanardluinartumik seKernup
sarKardluarångatik, sikut iluliarssuit-
dlo augpitdliutdlutik sordlulo åssig-
ssaKarnatik. — ila tåssane encarsautit
Kutdlarsimåleraraut, takordluineKaler-
sitdluta tamåko ungatånitOKartoK a-
lianåissusermik måne issigissamit alu-
tornarnerungårtumik tupingnarneru-
ngårtumigdlo. — tåssa nunarssuavta
Kagfasigsuane nuånerdluinartunik i-
ssigissavtigut, isumat KutdlartineKar-
tuartartut, sule åma imarssup per-
dlugtaraluaKalunilo ajunårfiutuartup,
tuniutagå angeKaoK, inugåine tamati-
gut pingortitarssup åsseKarnera soku-
tigalugo alapernaiserdlugulo. — tai-
måitarpoK inuvfigissavtine takussati-
gut sunigauneK, umåme tarranigtar-
poK aulajaitdlissaussumik pértugssåu-
ngitsumik!
taimåisimåsaoK ilånit „Sermersor-
ssuit“ tarranigtarnerat Agdluitsup-
pånit issigalugo, sordlume taigdliortup
erssersikå ima:
1. Agdluitsup på
KaersuinaK-å
pineKaoK issikivit avåmut
unulersume
KåKamitdlune
pineKaoK issikivik tamarmut.
2. Sermersorssuit
portusorssuit
Agdluitsup pånit piningårput,
aussarigsume
Katsungårtume
imap Kåne tarranigtangårtut.
aussaunerane misigissat
upernåK aprilime bundgarnerssor-
dlunga autdlartipunga, aulisartut
bundgarnigdlit ilåne matrosiugama.
kisiåne sårugdleKarpatdlångingmat
pigssarsingårneK ajorpugut. taimait-
dlune åma sikåinariånguarpoK nålag-
kavtalo bundgarnine pårivdluaniaKi-
gamigit uvdlorme atautsime tagpava-
ne sikunik aportårssuatårpugut a-
ngerdlarusugkaluardlune sikupalår-
ssuit tåunaKa åma tungivtinut tivsu-
kalisåput tamaisalo aportardlugit av-
Kutåinit nigorterniartardlugit. Kuja-
nartumigdlo sikortariånguarnata
bundgarnivut tamaisa uniorterartarå-
vut.
åma atausiardluta Kautipugut. uv-
dlukut tagpavungnaravta åsit apor-
taeriarsinardluta angerdlaravta kimu-
kardlutalo sikut nåpitariaravtigik isu-
maKatigériaravta Tasiussamitsiariar-
dluta bundgarniliortugssångorpugut.
unuå atautsip KerKata erKåne autdlåi-
naKaugut. tikeriatdlariput sikuminå-
luit tauva kangerdluatsiåmut bund-
garnerssorfivtinut pularalitdlartut. a-
portariarsinardlugit kisariartuinarpu-
gut Arpatsivingme unulnåsavdluta.
unuå ArKalorardlo pigårtugssauvugut.
ilavut sinilerKårmata eKingangåravta
igdlartuinauvugut. årime uernalerpu-
gut unilårdlutalo najangaleraraugut
erdloKinåinarmik. sunauvfa sinilersi-
maKinerpunga åipara lastimut sinig-
kiartorsimassoK. sinerugtordlunga ite-
riartulerpunga ata taimak Kånguer-
paluk! nålagarput sanivne sinigtoK
Kånguitdlarsoralugo issigigaluaravko
påsivara tåunåungitsoK åma pingajor-
put. periusigssaerutungalo erKailerpa-
ra pigåKateKaraluarpungamåna, sulilo
Kånguerpaluk tåunaujuartOK, aneria-
rama lastimut ujåkarnialerpara tåu-
puissimik pernarneK
sujorna augustime Korortuaralerdlu-
nga nunåkut autdlarpunga siagdlilår-
tOK. ingerdlavdlunga K’eKertaussap
tunuanut pilerdlunga KåKajungnå-
nguaK KaKilerdlugo takulerpara sig-
ssap kigdlingane minigtorneK. tauva
unigpunga, uningalerdlunga takuv-
fingma kujatåtungåtigut puisse pui-
vok, sunauvfa natseK. arKarmat ar-
pagpara. unigtungalo puencingmat
autdlaivara. ikåtungungmat nalorår-
dlunga Kitera tikitdlugo tiguvara. tau-
va KorortuaraK mangmagkiupara nat-
serdlo mikissungungmat tiguinardlugo
angerdlautdlugo. ungasialårmat Kasu-
lerdlungalo tikikiartulerpunga. nuiga-
ma anånap takusimavdlunga anivoK
suaordlunilo: sunauna? akivara: nat-
seK. erKavtinutdlo ilivara. taimane
nuåneKaoK.
Johannes Rosing,
Narssalik, pr. Frederikshåb,
nauna KånguiuatårtoK! itersarpara pi-
gåKatiginiåsagavko, itermat univkår-
figalugo igdlarpugut nåmagtungua-
mik.
itermata titoriardluta amussiarpu-
gut, peKarpatdlångilardliåsit. sikoKåi-
narmatdle unuiartorKingniarpugut
uvdluvdlo ilå autdlardluta. sunauvfa
sule tivsinarnermik misigissaKåsav-
dluta. kangimukariaravta bundgarne-
Karfigput Kanigdlivdlugulo uernamer-
mut sapilerama sinilerpunga. taima-
mkut amerdlaKigavta unuiartutigalu-
ta eKalungnianik ilaussoKaravta. su-
nauvfa nunamut pisimåput ArKalor-
Kavdlo itersarsimavånga pigissanik
nioraineråne ikiuniåsagama. sinivn't
ukigaluarnermit itivdlisimåinaKiner-
punga makeriutå aKut tigusimavara
nunamutdlo tularérnikussugut aKu-
lersimavdlunga, sujunigssarputdlo i-
ssiginago åmuinaK ukissivunga, ArKa-
loncap erinitsagdlune ujåkarterKigsi-
mavånga igdlautigerKårdlimgalo aitsåt
silagtorterKingniarsimavdlunga. unui-
gavta aKaguanlsagunarpoK sikerpat-
dlårsimaKingmat bundgarnit amuåi-
narpavut. kangerdluvta ilencorissarpå
angmagssagssuaKartardlune pingårtu-
mik aussåkut ingagtartitardlutik. tai-
maitdlutik-åsit nagdliuput, kajumig-
sårtitdluariaravta bundgarninik ang-
magssagssuarsiulerpugut, ningeriarav-
tigik aKaguane amuariarpugut. tåssa
angmagssagssuit aKajaruine nunaliar-
tuinilo tamaisa Kagdloréravtigik ti-
mukautilerpavut. sarfaK tikiutordlo i-
lalo tupingnanaoK sarfaK pissauneKå-
ssusia, aitsåt Kimalåginarivut tåssau-
na bundgarnit ajortungordluinarér-
sut, amuardlugit ningerKigtinagit a-
tortariaerutdlutik. taimanikut bund-
garneKarpugut salivfingmit 200 mete-
rinik ungasingnerungitsumik. aussaK
åma imiliorpugut Tasiussap imigsså-
nik, uvdlorpålugssuit suliarårput, nu-
åneKaordlo.
kitå sårugdlinigpatdlariarmat pu-
jortulérKamut avdlamut matrosingor-
dlungalo kitåliarpugut. avangnenca-
jartinago Kitsigsunut kitdlernut auli-
sariartarpugut agsutdlo sårugdleKar-
tardlune, ulivkårångavta angerdlåi-
nartardluta.
åma ilåne autdlarpugut ilerKumisu-
nåsit pujoKissoK, naujardluararniari-
ardluta umiatsialivigssipugut igariar-
dlutalo sinilerdluta. uvdlåkut iteravta
titorKåriardluta aulisariarpugut aitså-
nåsit sårugdlenarpoK. sule aulisarni-
ardluta avangnaussalermat ulivkårér-
dlutalo avangnamut autdlåinarpugut,
tåssalo avangnaleriartuinartoK pujo-
Kissordlo. ingiutdlilåriarmat avKuter-
put imaK ilungmut kugtåinaleKaoK.
Kalorpiåinalerpugut tamavtalo aKua-
niginalerdluta. uvanga Kalussugsså-
ngorama åmåsit Kaloriardlunga imup
agdl.: Isak Nielsen, Sydprøven.
taigdlaK Agdluitsup-på pivdlugo
maunga ilångutisagavko nalunaitsiar-
dlara taigdliortup suna pinerugå Ka-
nordlo isumaKarfigigiga.
1958-imile Isak Lundip Påmiune pa-
lasiutitdlune taigdliane „Agdluitsup-
på" suliarisimavå. — nalunaitsoKaor-
dlo taigdliap pissuterpiarigå ungasig-
sumit takordluineK, kussanardluinar-
dlunilo alianaitdluinartartumik Kat-
sungårdluinartitdlugo KåKamitdlune
„Sermersut" tarranigtarnerssuånik, i-
maK manigkaluardlune itivnerålårni-
nguisigut kigtorartitårtumik. — taima
Sermersut Agdluitsup-pånit takune-
Kartarnerat ungaslnarssuarmit umå-
mine pértugssåungitsumik tarratut i-
ssigisimagå, imaKalo uvdlOK tåunar-
piaK takordlugke agdlagsimåsavdlugo.
sordlume taigdlaK ilanartoK ima: „å-
ssinge ilorpiavne iput, piuitdlutik er-
ssarigdlutik, umativnut sordlo tarra-
Kartut".
amerdlaKautdlo Kulåne taissavtut
isimåsassut. nunaKarfiup unganaKutai
éssigingitsut puigulertugagssåunging-
mata sumileraluaråinilunit. tamåkule
(ajungitsut) avKutigalugit umat takor-
dluisinångortardlune åssingussumik
alianåissusermik. — Kavsimitauva a-
ngalaornermingne KåKasiornermingni-
lunit issigissamikut sunerneKardlutik
erKarsautait KutdlartineKartånginer-
pat ....
1. ilåne unulermat
ingerdlalerpunga
silarssuaK nipaingmat
tipaitsuvigdlunga:
seKernup tarrilersup
pavko KåKat Kårpiait
nipaitdlune.
samånga inuvdluarKuvai.
5. ata nuåningårmat
ingerdlassuvdlune
ilorput Katsungårpat
naner tugaunane;
OKitdlilersugut
silavta pé Kimatdlugit
„nuissat ingilisa"
nipait maligdlugit.
6. nuåneKaordlo taima
nuna najordlugo,
iluvtigutdlo pavna
pingårnerutdlugo;
silarssuavta unulersup
piningårutai
anemerup nunåta
umigssuéinarai!

IntalérKap taigdliai taima ilaKarput.
taigdlatdlo tåuko unulersume Agdluit-
sumit Agdluitsup-pånut angerdlartit-
dlune taigdliarisimavai. taimanikut si-
larssup alianåissusigssane tamåtdlu-
fåssa Agdluitsup-på, ungatånilo KåKat „Sermersut". sarKumlnaramik alianae-
Kutauvdluarput, pingårtumik tarranigtiterdluarsimatitdlugo. sagdliuvdlune
erssfpoK ervngup i'mersagaKarfia, tugdliuvdlune atuarfik igdloKarfiuvdlo ilå
kujémut åssilissaK.
sok taigdliagssaminut tungaviussug-
ssatut sarKumiungmago, tarranigtiter-
dlugo Kumut, ilame agdlåt sordlo nui-
ssat ingilisa nipait tusågine.
organistiugalup Jonathan Petersenip
Nup ikerssua taigdliarigamiuk er-
Karsautai tåssunga åssingusåput: „si-
lagigpat Katsungagpat, issigårput nu-
namit, Kimerdlugarårputdlo KåKå-
nguanit, KivdleKaoK pineKaoK, pine-
Kautit ikerssuaK, Nup ikerssua." tåu-
ssumavtaoK umåmine åssigssaKartisa-
vå tarranigtisimassåsavå någssåu-
ngitsu jumårtumut.
piniartorssusimassoK „Alungmio"
taimåisimåsaortaoK nunamine imåi-
narssuarmit seKernup alåkartamera
takoråneKalunilo pineKissoK issiging-
nålerångamiuk, inusungnerminitdle
utorKarssuångomerminut iliniarfigisi-
måsaKå erKarsautimigutdlo anersåt
silarssuånut avKUtigssiussissorisavdlu-
go, imåipoK: tgrranigtitsissigissåsav-
dlugo, kivfartussissoralugo kiserdlior-
nerup atåne inuneKartumik seKernup
tarrisångisånik. sordlikiarme Alung-
miup nunaminut asangningnera angi-
simaKile, nunaminit autdlaraluarame
umåmine takordlortuarpå nunane A-
luk. uterfigåle, tåssanilo tuperme si-
3. åssilissatut
pinivigsutut
åssinge ilorpiavné iput,
piuitdlutik
erssarigdlutik
umativne sordlo tarraKartut.
4. sorme tauvame
tåssa igdlume
mérKatut issivnik sangmissåka,
åp, najugkame
uvnit pitsume
sordlume ila pisussutika.
FERD’NANO
■s
Hovmod står for
fald
fe
magperneK aj or-
navinaKaoK
28