Atuagagdliutit - 21.07.1966, Blaðsíða 25

ataridnåssuseK, KuiasårneK,
Kamunalo misigissuseK
ajorKajaKaoK „sujunigssap suniuteKardluartup” inussauseK iaimåitoK
sujungnaersfsagaluarpago. kirkeminister Bodil Koch OKarpoK
kirkeministere Nungmititdlugo ra-
dioavisip „soKutiginartua“ta kirkemi-
nisterimik oKaloicateKarnine sarKumi-
upå. oKaloKatigingneK mauna agdlau-
tigineKarpoK ingmånguåinaK nailisar-
dlugo avdlångortilåvarardlugo, aper-
ssuinerup OKaluinarpalungnera tama-
ngajagtigut piglnardlugo.
niuvertoruseKarfit nersornautåt
ima påsisorårput kirkeministerip
Pingårtumik nunavtine niuvertoruse-
Karfit „nuånarivatdlårnerusimagai"?
tåssame! misigissat taima kåkagti-
gissut misigineråne ajornaussaralua-
KaoK Kanon oKauseKarnigssaK. soKuti-
ginartorujugssuvoK igdloKarfit taku-
nerat, igdlOKarfingnutdlo katerssortit-
siniarnerup pissariaKåssusia tusardlu-
go, mana igdloKarfit moderniussu-
ngorsagaunerat misingnarserérpoK.
taimåikaluaK erKorpoK niuvertoruse-
Karfit „nuånarinerusimagivka". „Poul
Egede“mik tlmånamingånit K’eKer-
tarssup tunuagordlune angalaneK tå-
ssa kussanåssusermik åsseKångitsumik
misigineK sujugdleK erKaimangning-
nivtinit pérnaviångitsoK. asimioKarfi-
nguanile niuvertoruseKarfingnilo tike-
rårneK — OKariartauseK misigissanit
kivdligtiåssusermit pissoK atordlugo
QKangajagpunga: — inunerup atassug-
ssiaunivianik nåpitsineruvoK. soruna-
me angalaneK misigissaKautigingårsi-
massaK OKalugtualiåinarpasigtipat-
aussaK Sisimiune palasit atautsimi-
neråne OKaluserissarpåluit ilait Kular-
nångilaK Kalåtdlit-nunåne ilagit ila-
gingne sulissunut ilaussuinåungikaluit
soKutigingnissuseKarfigisinaugait. A-
tuagagdliutine naidtugssane aperKutit
tamåkua ilait aussaK Sisimiune ataut-
siminerme erKartorneKarnerusimassut
navsuiarneKartarumårput. uisåtdlau-
tigineKarsinaunerussordle tåssaugu-
narpoK Kalåtdlit-nunåne vicebiskor-
peKalernigssamik sujunersut.
erKorpoK Kalåtdlit-nunåne palasit
radioavisip nalunaerutåta issuagåtut
akuerssåråt nunap avgornerata tama-
tuma nangmineK vicebiskorpeKaler-
Pigsså agdlåme onarsinaugunarpugut
Palasinit kigsautigineKaidssoK.
pingårtitdlugo taerKårdlara Kalåt-
dlit-nunåt vicebiskorpeKalernaviå-
ngitsoK palasit atautsimitut kigsauti-
gingningnerinåt pivdlugo. Kalåtdlit-
nunåne ilagingnut inatsisit nåpertor-
dlugit palasit atautsiminerat tåssau-
vok Kalåtdlit-nunåne ilagingne pi-
ssutsit pivdlugit palasit sujunersueKa-
tiglsavdlutik katerssunigssåt. palasit
atautsimitut aulajangisinåussuseKå-
ngitdlat. taimåitordle atautsiminerit
QKaluserissat ingerdlaterKingneKar-
nigssånut pingåruteKartarput palasit
atautsiminerne tamåkunane isumaKa-
tigissutigisimassåinut. inatsissartut
naggatåmik aulajangissugssaujumår-
Put vicebiskorpeKalernigssap inatsi-
mik tåssunga atassumik aulajangiga-
KarnigssaK pissariaKarmago. inatsisig-
ssamik sujunersut taimåtoK soruna-
landsrådimut sarKumiuneKarKå-
saoK KularissariaKångilardlo lands-
rådip aperKumut KanoK isumaKarnera
aulajangissujumårtoK sujunersutip
KanoK ilinigssånut. Kularutigssåungi-
lardle palasit atautsimitut isumerne-
rat kinguneKarumårtOK imaKa kingu-
sigpatdlangitsukut kirkeministeriami-
ngånit Kalåtdlit-nunåne vicebiskorpe-
Kalernigssamik inatsisigssamut suju-
nersusiaK suliarilisavdlugo. kirkemi-
nisterilo ministerivdlo atorfiligtai de-
Partementchef ilagalugo atautsiméKa-
taungmata uvdloK tåuna palasit ataut-
simitut vicebiskorpilerivfiåne. OKalug-
tuarisinauvaralo kirkeministere nang-
mineK ministeriavdlo atorfiligtai Ka-
latdlit-nunåta vicebiskorpeKalernig-
ssånut isumaKataugaluarmata.
aperKut tåuna „uisåtdlautigineKar-
tumik“ taivara, tåssa Danmarkime a-
visit erKartoidngmåssuk åmalo inuit
akornåne oKatdlisigineKaKalune. isu-
maKartariaKångilardle tamatuma år-
Kigssugaorérsunik atortorérsunik ato-
rungnaersitsinigssaK imarigå. ukior-
Pagssuarne imaKa Kalåtdlit-nunåne
ProvsteKalermatdle tåssane provstiu-
ssok Danmarkip ilåne avdlane prov-
stiussunit angnermik akissugssåussu-
siligausimavoK amerdlanerussunigdlo
ingmikut pisinåussusiligausimavdlune.
Kavsérpagssuartigut Kalåtdlit-nunåne
Provstiussutsip biskorpip atorfia åssi-
gineruvå Danmarkime provstit ator-
dlårnavérsårtariaKarpoK. nunaKarfé-
rånguanile ilagsineKartarnivta pissu-
siata misigissaKartingårpåtigut. sujug-
dlermik niuvertoruseKarfingmiut na-
livtine pisimassunik påsisimassaKar-
palussusiat ilagit kalåtdlit kirkemini-
steriamut atalernerup kingorna pissu-
seriligagssåinik tupigusutiginartuvoK.
inugtutdle atarKinåssuseK, Kuiasår-
neK, Kamunalo misigissuseK, nåpitu-
agkavut, inunermigdlo pissusigssåtut
nuånårutigingningnerup misingnautai
nuånersut, autdlaisinik erKarfigissa-
rångatigut, pujortulérKamingnik paori-
artorångatigut, — nunaKarfinguit ar-
dlåne Kåinat kussanartut tatdlimat u-
miatsiarput paoriartorpåt, — tamåko
tamarmik uvavnut misigissåuput ima
misigingnigtitsissut: Kalåtdlit-nunåt
niuvertoruseKarfigtaKångitsoK, Kalåt-
dlit-nunåt pissutsit imailerfigisima-
ssåt niuvertoruseKarfingne inoriautsip
nuånivigsup tamatuma atavfigisinau-
jungnaersimasså, erKdisavdlugulunit
erKumitsusorinåsavdlune. soruname
tamarmik imåisimagpata aitsåt: tamå-
kunane najuganartut månen, akussåu-
ngitsoK tamåna åtatinarumavdlugo
kigsautigisimagpåssuk. inunen aku-
ssåungitsoK pivfigssanit iperartugka-
tut nålagarsiortitaungitson: „mardlu-
nut imailiusautit, pingasunut sisama-
nutdlo ima, anagulo ima imalo:“ ki-
siåne inugtut inånatigingnerup åtå-
ssaunerata uvdlut unuatdlo tårsisaer-
fiåningarnit. ilagit pivdlugit inatsisit
taerérpåt Kalåtdlit-nunåne provste
provstinut avdlanut maligtarissagssa-
rititaussunit angnerussunik pisinauti-
tauvfeKåsassoK. biskorpimut sarKii-
miuterKångikaluardlugit ilagingnut
nålagkersuinermutdlo tungassutigut
aulajangigaKarsinauvdlune. provste-
Karfiuvdlo agdlagfiane Nungmitume
nålagkersuinerup tungågut suliaK ang-
nertuneroKaoK Danmarkime provsti-
nut avdlanut pigititaussumingarnit.
mingnerungitsumik ajoKerpagssuit a-
joKitdlo iliniarsimångitsut påtagtussut-
dlo ilagingne kalåtdline sulinermut pe-
Kataussut erKarsautigalugit ilagigfing-
me tåssane sulissut danskit provste-
Karfiåne sulissunit amerdlaneroKaut.
amerdlåssutsikutdlo nåpertuneruvdlu-
tik Danmarkime biskorpeKarfingnut
mingnernut. åmåtaoK taissariaKarpoK
Kalåtdlit-nunånut provste tåssa-
tuaungmat folkekirkerne provste kisi-
me palasingortitsisinauvdlunilo OKa-
lugfingnik atorKårtitsisinautitair. Ka-
låtdlit-nunåta siamasingnerujugssua
pivdlugo provstitut misigssuivdlune
angalassarneK åmåtaoK provstit avdlat
pissarnerånit angnertuneroKaoK. ta-
måko katipalugdlutik takutitsiput Ka-
låtdlit-nunåne ilagit sujulerssuissuat
Kavsitigut danskit biskorpiånut åssi-
ngunerussumik suliaKartoK.
tamatumungale atatitdlugo kalåtdlit
palasisa pingitsoratik pingårtitdlugo
taiumavåt ilagissutsip Danmarkimut
ataKatigissutaunera. ataKatigingneK
tamåna ersserKingnerussutut ilivoK
danskit biskorpeKarfiåne biskorpeKa-
Katigingnikut. tåssa Københavnip bi-
skorpeicarfiane. vicebiskorpeKalerner-
mik pilersitsigaluarnikut ataKatigissu-
seK tamåna ersserneKartuåsaoK Kø-
benhavnip biskorpia kalåtdline bi-
skorpimut Kutdlersaujuåsangmat.
oKarsinauvugut Kalåtdlit-nunåne
provste ukiorpagssuarne vicebiskorpi-
tut sulisimassutut itoK. taimåikame
erKumingilaK Kalåtdlit-nunåta måna
iluamik vicebiskorpeicarneK pisaga-
luarpago, sordlo Savalingmiut ukiut
ardlilårtut perérsimagåt. erKumineru-
vok Kalåtdlit-nunåta vicebiskorpe-
Karnigssane Savalingmiut penatigalu-
git pisimångingmago.
sujunersumutaoK nutåmut tungå-
put akigssautit pivdlugit isumat. tåssa
måna tikitdlugo Kalåtdlit-nunåne
provste inatsisitigut iluarsineKångit-
sumik Danmarkime provstinut åssigi-
tinardlugo inatsisitigut akigssausigau-
simangmat, nauk atorfia ingmikut
issigineKaraluaK. vicebiskorpeKalerne-
ragut aperKut tåuna ingmine iluar-
siumårpoK.
naggatågutdlo taissariaKåsaoK vice-
biskop biskorpitut avdlatutdle biskor-
pingortitaussugssaungmat, palasiu-
ssutsip tungånit issigalugo Køben-
havnip biskorpiata atånikaluardlune
taimåitoK biskorpitut tangeKartitau-
ssugssauvdlune.
ser.
nerat avatangissiliutdlugit, isumanar-
punga ajomajdsassoK „sujunigssap
suniuteKardluartup" indriausen tai-
mditoK sujungnaersisagaluarpago.
Kalåtdlit-nunåne agdliarforneKésaoK
Kalåtdlit-nunåne tikerårtivut ilag-
sivdluartarpavut, åmåtaordle ajornar-
torsiutivtinik sarKumiussaKaruma-
ssardluta. Kalåtdlit-nunåta ajornar-
torsiutaisa ilåinik nåpitaKarsimagu-
narputitaoK erKarsautigåka ajoKigssa-
nik iliniartitsissarnigssaK, akigssautit,
il. il.?
ja, soruname, tamåkumiuko pivdlu-
git månitugut. månipugut issivut siu-
tivutdlo atordlugit iliniarumavdluta
kalåtdlit ilagit atugait KanoK itut, su-
nalo sujunigssamit ilimagineKarsinau-
ssok. issertorumångilara sukut ta-
mauna nuånårdlunga nålaortarånga-
ma ilagit kirkeministeriamut kåtune-
rata ilimasutauvdluarneranik, ima i-
sumaliortarama: isumaKarniaKinatig-
toK sut tamarmik tåssångåinaK avdlå-
ngordlutigdlo pitsaunerulersinaussut.
kirkeministeriap tungåningånit soru-
name KanoK iliorsinaunerput nåper-
tordlugo iliorniartåsaugut atugkat
Kagdlit pitsaunerulersiniardlugit. i-
maKa nutåmik inatsisitårneK pissaria-
KalersinauvoK, imalunit aningaussar-
siornerup tungågut nutåmik årKigssui-
nerit pissariaKalersinåuput. tamåku-
ningale soKutiginartunik OKaloKatigi-
neKartitdlunga atausiungitsumik ila-
git sivnersåinut pingårtitdlugo taissar-
simavara ilagit kalåtdlit agdliartorni-
vigssåt Kalåtdlit-nunåne nangmineK
ingerdlatitagssaussoK. matuma sujor-
nagut årKigssuinerne ilagit kalåtdlit
statsministeriamut Grønlandsministe-
riamutdlunit atagatdlarfine måne år-
Kigssuinerit nålagauvfingmut tungar-
palungnerungårput. månale pissoK pi-
ngårtutut erssersitsineruvoK matumi-
nga kalåtdlit ilagit Kujanartumik dan-
skit folkekirkeata ilagigai. tåssunga
tungatitdlugo puiortariaKångingmat
folkekirke peKatigalugo årdlerinait-
dlisagaussumik aningaussartutigssat
inatsisitdlo tungåtigut ilagit Kagdli-
kut atugagssaKartitaussut. naujartor-
nerdle inerikiartornerdlo nangminer-
piaK ilagit palaseKatigigtut issusiånit
tungaveKåsaoK. tamånalo pivdlugo
ministereKarfingmit avdlamit avdla-
mut ikårsårnigssamut peKatigikåner-
sitdlugo inuit Kinigåinik ilagingnut
sivnissoKalersimavoK.
ajornartorsiutaunerussoK tåssa ajo-
KeKarnigssamik årKigssuiniarneK ta-
marme. ajoKit iliniartitaunigssåt, ajo-
Kitdlo akigssausersugaunerata tungå.
tåssunga tungatitdlugo OKarumavunga
tamåna pingårdluinartutut issigigiga,
kalåtdlit inusugtut sujunigssame ang-
nerussumik iliniagaKartugssat univer-
sitetivta ardlåine iliniagaKamigssa-
mingne ugperissarsiornermut tunga-
ssunik iliniarnigssaK nåmaginartumik
angnertussusilingmik ilauvfigisavdlu-
go Kinersisinåusanersut. pingårtitav-
tut oKautigilara kalåtdlit ajoKit ilini-
artitaunerat pitsangmik iliniartitau-
nerussoK. åmåtaoK kalåtdlit palasé
ardlagdlit taimatut iliniartitåuput ki-
ngorna palasingortitausimavdlutik.
tamatumunga tungatitdlugo tåisavara
misigissaussoK atarninartOK kalåtdli-
mik palasingortitaussumik tjmåname
najuerKårnera. Amos Eliassen tJmå-
name palasingortitaungmat najukav-
ta.
ilagingne ingmikut suliagssaKarti-
tauvdlutik tornagkat
nutåmik pilersitsineK isumavdluar-
figineKarunartoK tåssa „ilagingne ing-
mikut suliagssaKartitauvdlutik tor-
Kagkat" (kirkenævn), fru Bodil Koch,
ESBJERG MUSIK IMPORT
TORVEGADE « . ESBJERG
Vicebiskop
taima ilagingne kalåtdline kirke-
nævnimik pilersitsinigssap KanoK pi-
ngåruteKarnigsså ilimagaiuk?
Sisimiune palasit atautsimineråne
uvdlut kingugdlit OKaluserissagssar-
taisa OKaluserineKarneråne ilauvugut.
tåssanilo Kalåtdlit-nunåne kirkenæv-
neKalernigssamik inatsisigssanut su-
junersusiaK agsut erKartorneKarpoK.
isumaKarumavunga sivitsorpatdlångit-
sok taima biskorpeKarfingne pissutsit
åssinginik pilerssårusiaK Kalåtdlit-
nunåne timitalerneKarsinaujumårtoK.
tamåna isumaKåsaoK pisinautitaunerit
angnerussut Kalåtdlit-nunånitineKale-
rumårnerånik. isumagineKartOK pi-
ngårtumik tåssa eKiterineK. tamåna
tåssautitarpara kirkeministeriap su-
jugdliutdlugo pingårnerpåmigdlo ka-
låtdlinik ilagingnik suleKatigingnig-
figsså. kalåtdlit nangmingneK sujunig-
ssamingne ilusiléKataujartortutut i-
nigssåt. uvagutdlo OKåtårtariaKåsa-
varput nålagkersuinertåta tungåina-
viagut ikiutisavdluta. isumaKarniarta-
riaKångitdluinarpoK sut tamarmik
Danmarkerpiamisut ingerdlåsassut,
någga, tamåko tamarmik Kalåtdlit-
nunåta ivssuanitdlusoic nangminermit
kalåtdlitdlo nangmingneK isumalior-
tausiånit naujartusåput.
ilagingnut ministerimut
Nup OKalugfiane nålagiarnerme junip 30-ane ilagingnut minisfere Bodil
Koch oKauseKarpoK, tamafumanilo provst Svend Erik Rasmussen imafuf
tikitdluarKussuteKarpoK:
ilagit sivnerdlugit kirkeministere a-
torfiligtailo akornavtinut tikitdluar-
Kuvåka. isumaKarpunga oKarsinauv-
dlunga unuk måna Kalåtdlit-nunåta
OKalugfisa pingårnerssåne ineK mini-
sterip angalanerata isumavianik o-
Kautigingningnertut itoK: tåssa dan-
skit nålagauvfiata kigdlingata iluane
lutherikussutut ivangkiliusiortutut a-
tausiussusermik pingårtitsinermik ta-
kutitsinerussoK. nalungilarput Kalåt-
dlit-nunåne ilagit kirkeministeriamut
ikårtitaunerat isumaKåinartOK ilagit
Kagdlikut nålagkersugaunerata inung-
nit ilagingne aperKutit pivdlugit på-
sisimassaKarnerussunit nåkutigineKa-
lernigssånik. folkekirkevdle sujuler-
ssuissuisa Kutdlerpårtåt ikårsårnerup
kingornagut taima pilertortigissumik
palaseKarfit igdloKarfit niuvertoruse-
Karfit nunaKarférånguitdlo avKusår-
tordlugit angalangmat tamagingnilo o-
Kalungnikut erinarssornikutdlo ilagsi-
neKardlune, imaiginéngilaK tåssaussoK
ilagit ministereKarfingmut avdlamut
nungnermik nuånaringningnerigåt,
ministereKarfingmut aningaussanik
årKigssussissugssamut, ilagingnik su-
lissunik årKigssussissugssamut nålag-
kersuissugssamutdlo. ukiunile kingug-
dlerne nålagkersuinerup ilagitdlo tu-
ngånit Kalåtdlit-nunåne kirkeministe-
riamut atalernigssaK kigsautigineKa-
rångat pissussarpoK folkekirkep ilå-
tut avdlatutdle kirkeministeriamut a-
talernigssaK. tamatumalo tunuanipoK
påsingningneK måna: Kalåtdlit-nunåt
nunasiéinaujungnaersoK taimatut nå-
lagkersugagssaK, Danmarkivdle ilåtut
avdlatut pissugssautitaK. ajonersuiar-
tortitaKarfiujungnaernikuvoK Dan-
markip ilåtut avdlatutdle. Kalåtdlit-
nunåne ilagissuseK folkekirkep ilagå.
taimåipordlo ministere tikerångikat-
dlarmatdle. atausiussusermigdle isu-
ma pingårtOK tamåna ministerip tike-
rårneragut ersserKigsarneKarpoK. tai-
måitumik nunaKarfingnut angnernut
mingnernutdlo tikerårnerit tamarmik
taima nagdliutorsiorpalugtigaut. atau-
siussuserdle åssigiårnertuinaK ingilaK.
Kalåtdlit-nunånilo ilagissutsip ingmi-
kut issutse piarusungisarput piginar-
tugssaujumårunarpå. KanortoK anga-
laneK anguniagkamut matumunga i-
luaKutaugile: ministerip atorfiligtaisa-
lo ingmikut issuseK tamåna påsivdlu-
arumåråt, tamånalo tungavigalugo su-
junigssame sulinigssamingne pilersi-
kumårdlugit Kalåtdlit-nunåne ilagit
ineriartordluarsinaunigssånut pissari-
aKartut. taimåisagpat Kujamasusau-
gut.
Kalåtdlit-nunåne ilagissuseK ukiune
ingerdlassune inuiangnisimavoK inui-
aitdlo ilusilerneKarnigssånut peKatau-
simavdlune. isumaKarpunga inuiagtu-
taoK issigalugo Kavsitigut kigsautigi-
narumårtoK Kalåtdlit-nunåne ilagi-
ssutsip inuiangne moderniussunisaoK
ilusiléKataujumårnigsså. sordlaeruv-
figtut misigivfingme inungnut atau-
siåkånut tunississujumårdlune naki-
måissusermik, ivangkiliuvdlo nuånår-
titsineranik, taimalo sordlaKåssuser-
mik.
neriugpunga ministerip angalanera-
ta ministeriavdlo Kalåtdlit-nunåne
sulinigssåta nagsatariumåråt ilagit i-
nuiait akornåne ikusimavdluarnigsså-
nut pissariaKartut pilersinigssåt. tikit-
dluaritse!
ilmiar ti tsissugssarsiorpugut
Knud Rasmussenip højskolia, Sisimiut, iliniartitsissugssarsiorpoK, nu-
liaKarnigsså. kigsautiginarpoK.
akigssautigssat Lov om statens tjenestemænd i Grønland maligdlugo
13. lønningsklasse, ukiunut mardlungnut kontrakteKåsaoK sivitsorneKarsi-
naussumik.
inigssaK lejlighede nutåliaussoK højskolimipoK.
nalnaerfigssap kigdlinga 15. august agdlagkat Knud Rasmussenip høj-
skolianut, Sisimiunut, nagsiutisåput.
H. C. PETERSEN,
forstander.
en god kop
frisklavet Nescafé
koster Dem mindre
end en kop varmekaffe!
- Og tænk så på forskellen:
Nescafé
er ren kaffe, fin kaffe
i noget nær luxusblanding!
De vil nyde den
- frisklavet kop efter kop...!
3 B
25