Atuagagdliutit - 01.03.1962, Side 31

méraunilerssårutimineK
uvdlume kalåtdlit mérartamingnut
agdlåt atuagkanik sangmissalerujug-
ssuångorput, uvangame méraunera
ei-Kåisaguvko uniorpatdlårunångilaK
taima OKarnera. tåssa mérarssugat-
dlarama niuvertoruseKarfingme pini-
artuinangajangnik angutitalingme Ka-
noK atuagkat soKutigineKångitsigissut
påsivdluarsimavara, ajoKe erKåisé-
ngikuvko atåtaga piniartordlo avdla
atuagkanik katerssugauteKarnerussut
mardlulnåuput. Kularnéngitsumigdlo
piniarttu avdlat Atuagagdliutit-nik A-
vangnåmioK-migdlo tunineicartut tai-
manikut kåkerssagaorérdlutik tåkuta-
ratdlarmata katerssoruminarugtortut
(taimanime akeKångitsumik avguåu-
neKartarmata) atuarérdlugitdlo atdla-
rutigalugitdlo eKutigissarsimanerami-
kit katerssugauteKartångitdlat. uvfale
imarissartagai nuånipilorugtortut sor-
dlo måko: „arfangniaK" „imåne ilua-
nårtut“ „OKalugtuaK Genovevamik'1
„iluartumik akiniaineK" avdlatdlo o-
Kalugtuarpagssuit tusarnerdluinartut.
måkulunime piniarnermik ilitsersu-
taussartut KuleKutarissångue atuvfar-
dlungneKartaratdlarmata talugtåK pu-
tårdlo. uvfa imåiniésagaluartoK: „tå-
lutaK iportardlo."
uvanga nukagpiararujugssuångora-
ma nunaKarfigissavtine aussatdlarå-
ngat uvagut nukagpiarKat sigssame
Kajartuarnermik pinguauteKartine-
Kartarpugut tåssagoK piniartugssatut
sungiusarneKardluta. kisiånilime ait-
såt uligkångat KajartuartineKartar-
dluta, tiningassume sigssalugtugavta.
uleriarångatdlo Kajandngnersiugåu-
ngitsut avalarartaraut sigssap kig-
dlerpiånguane, sapingajagdluinartu-
gut Kåinap ususså kisiat nékutdlugo
sanimutdlunit KigsiminigssaK tåssale
mersernarugtorame. nukagpiarålug-
ssusoriniardlugit Kåinamut ikivdlutig-
dlo „imerKUtailångorarait tivaner-
ssuaK kisiat pigalugo". Kajapalåt
tivassunik taineKartaramik. nukagpi-
araunermalume nalåne kommuneKar-
fik lcajårauteKarame Kilalugkap amia-
nik amilingmik amingua kisime ni-
nguvoK. tåssagoK piniartungorumår-
tugssanut sungiusaut, asulume imag-
takaseKalune KajagssuneKånginermik.
kisiåne nuånersorssuvdlune pinguau-
agdl. Jeremias Poulsen
taugaluardlune åma navianartulikasi-
uvok tåssame atauserånginame kingu-
ssutigineKardlune. taimanikumutdlo
angatdlatinut avdlanut nautsorssuti-
gineKarpatdlårunångtkaluardlune a-
ngatdlatit aussame atortartut ukiåkut
amorarneiiarångata åma tåuna.Kajå-
nguaK amussarpoK åipågumut aussa-
lertinago atorKingneKarsinaujung-
naertardlune, tåssa ukiunerane avdla-
nik sangmissagssaKåsagavta.
aussardlo Kimagtinago mérKap au-
ssarsiortarnera sule sangminerulåriar-
tigo.
ataguåsit ukioro
uvagut taimanikut igdloKarfivta pa-
vane iluane upernåt tamardluinaisa
autdlaortarfeKarpugut angmagssiarfi-
gissagkavtinik. uvangalo angajorKåka
autdlajårnerit ilagissarmatigit sule
méraKativut atuartut uvagut atua-
rungnaertarpugut autdlaortaravta
Angmagssivingnut. angajorKåmame
piliniarnigssartik upernalånguamit
autdlarnerérsarpåt, OKartaramik ata-
guåsit ukiutdlarune sut tamarmik a-
jornarsisåput. tåssalume autdlaorsi-
maleruvta aulisagånguit sut piliausi-
naussut tamardluinaisa panertuliari-
niarneKartardlutik. kingusingnerussu-
kutdlo nunarKativta maligdluta aut-
dlajortulerångata méraKativut taku-
maivdlugit silat nuåninguakasik. tai-
Harald Nielsen
Harald Nielsen Bolognamut 200.000
kruninik akilerneKardlune tunine-
Katsiångikatdlarnermine Dan-
markime arssåutartunut tusåma-
ssaunerpånut ilångupoK. arssaut-
dlune målit erKåine enrigsisima-
ssumik silatumigdle arssåutarne-
rata Kularnångitsumik silarssuar-
me arssåutartunut pitsaunerpånut
ilångutisavå, amalume Kularnå-
ngitsumik Italieminermine angu-
ssaKardluåsasimavoK.
Harald Nielsen Frederikshavnime
oktoberip 26-åne 1941 inungorpoK.
méraugame arssautitdlarKissutsimigut
FrederikshavnimiuarKanit nagdlersi-
maneKångilaK, tupingnåinartumik pi-
korigsuvoK. — 17-inarnik ukioKardlu-
ne Danmarkime arssåutartunut Kinig-
kanut (landsholdinut) sujugdlermér-
dlune ilauvoK. tåssalume taimanikut
ersserKigdluinartumik påsineKarpoK
ilumut Harald Nielsen Danmarkime
arssåutartunut suniuteKardluåsassoK.
arssåutartunut Kinigkanut ikune-
Karnera ajunårutåungilaK, tåssame u-
nangminerit tamardluinangajaisa i-
serttisinerpåjujuåinangajagtarpoK,
nuånarineKartorujugssuéngorpordlo.
atagume inuit ilåta Harald Nielseni-
mut nersualårutigalugit OKauserisi-
massai tusalåriartigit. „arssåutartu-
mik taima pikorigtigissumik takussa-
Karsimångisåinarpunga." ilåt Kanor-
me taima OKarfigineKardlune nuåner-
tigå, sorunalimiuna åma Harald nuå-
nårtaraluaKile. ilånime ima nuånår-
tigissarpoK, agdlåt nuånårnermit Kia-
ssardlune. imaKa ardlagdlit aperiu-
måsagaluarput: „KanoK nuånårtarsi-
magune Kiassåsava?" tamåna imaKa
ilivse sule misigisimångilarse, kisiåne
tåssa erKordluinarpoK. nuånårpatdlåt
ilait nuånångårtaramik agdlåt Kia-
ssarput.
Harald Nielsen målit erKanguåne a~
kiutitdlune tupingnardluinartarpoK.
sujumukardlune målit Kanigdliartule-
rångagit målmandip ornigtariaKartar-
på isertitsinigsså pingitsorniardlugo.
kisiåne Harald Nielsenip ajoKutigi-
ngårneK ajorpå imatut pikorigtigiga-
me: målmande piarérsimajungnaitsi-
artordlo isertitseriartarame. taimåi-
kamilumiuna danskit arsséutartuine
Kinigkane ilaussartoK.
arssåutartut pikorissutsimikut tuså-
massaulerångata italiamiut spaniami-
utdlo pisiaringningniardlutik piler-
ngutorssuångortarput. tåssa nang-
mingneK iluaKutigissaramikik. silar-
ssuarme arssåutartut pikoringnerpåt
akisorujugssuarmik akililerdlugit pi-
siarisinardlugit arssåutarfigssuar-
mingne arssåutitarpait. tåssalo taima-
tut arssåutitsigångata inugpagssuit
tusintigdlit aggiassarput issigingnåri-
ardlutik. taimåitunik arssåutartunik i-
ssigingnårneK akisungåtsiartaKaoK,
tåssamiuna tamåna pissutigerpiardlu-
go aningaussarpagssuarnik katerssui-
ssartut. sordlulume autdlarKautåne o-
KautigineKarérsoK Harald Nielsen
200.000 kruninik akilerdlugo pisiari-
neKarpoK. tåssalugOK ajugaugångame
isertitsigångamilunit saniatigut akig-
ssarsissardlune.
keo.
ma upernårssuaKåsångilavut natdlug-
tut aulisartut ila, nuånertåssusia! su-
lilo nuånerdluinartarpoK avånga Ma-
nitsumit Kangåmiunitdlo aulisariat
tikitdlarångata. erKaimavara Manit-
sumit Katångutigit tåukunerussut au-
lisariartarmata. uvagut soruname nu-
kagpiarartai ikingutigivdluartarpa-
vut, ima ingmivtinut ilisarisimatigi-
lersarpugut mérKap atautsip até tug-
dleringninguinut kukujanagit uvdlu-
me agdlåt sule erKaimagavkit. uvdlu-
mikutume alikutagssaKartigingikat-
dlaravta sut tamaisa erKaimatdlar-
Kingniutausinaussut sangminiartarsi-
magavtigit. taimane umiaussåraK u-
miårardlunit uvdlumikutut pigine-
Kartigingikatdlarmata uvagut nukag-
piarKat angatdlatigssaileKissaKaugut.
niuvertoruserput „28“ erKaimavara u-
miaussåraKartoK, ilalo pilerinartara-
luåssusia! avdlatut ajornartarmat nat-
dlungneK kisiat uvagut nukagpiarKat
piniarniutigissarparput tåssalume pi-
ssånguavut asiutineKåsanatik, kana-
junguit ugånguit sårugdlérånguitdlo
tamarmik panertineKartarput. tåssame
anånama sut tamaisa uvagut pisså-
nguavut piliariniartaramigit. OKarfi-
gissarpåtigume: „ataguåsit ukioro sut
tamarmik mamarsisåput asiutitaKar-
navérsårtarniaritse“. puiornerme a-
jorpåka igap uvigssai utdlerigkanik
sivneKarpatalunit tamarmik panertu-
liarineKartartut. tåssa aulisagkat. su-
lilo angmagssat puigångata uvagut
nukagpiarKat masangnigssarput soku-
tigivatdlårneK ajulersarparput. Ka-
lugkanik majussuilerarågut tunorput
tamarme masangmik nipusimassoK.
inerångavtalo sordlo sigssaK KaerKU-
ssinartartoK tåssale angmagssangnik
nauligårarumanermik, merKUtingua-
mik sugalerdluta angmagssat naule-
riardlugit tugdlusimåkasigtarågut. a-
suåsime piniartugssatut perorsagkat,
åsitdle tamåssa ’kisalunit imap kig-
dlinganut pisaerpunga. angmagssat
paneriartornerinut silardlulisagpat ii-
nuåinarssuaK itersarneKartaraugut:
„silardlulerniartorssuångorpoK iter-
dluse angmagssanik eKiteriartorniarit-
se.“ makitaraugut issivut agssaligtui-
nauvdlugit. eKiterineK inertordlo i-
nardlutalo. tåssa taimåipugut, Kanga
piliagssat angmagssat pigingitsoru-
maneKångikatdlarmata.
ningiunguat Boleralak
Manitsume KGH-p pujortulérarssua
M/B „OKUtaK" Angmagssivingne a-
tangmingmiussugut autdlaorsimarug-
tulersugutdlo tasamånga kalitarpag-
ssuaKardlune ilungmut autdlarångat
pingårtumik uvagut mérKat nikat-
dlunganiarungnaertarpugut, tåssa ka-
ngåmiormiut erKåmiuilo sårugdling-
niariartordlutik tikileKingmata. ila-
me aussatdlarångat nuånersorsiagssaK
ingagdlune méraussuvtine tamane pi-
lersarmat ukua riunarKatigingisavut
ingagdlugit alutorssautigissaKågut. tå-
ssalume ornigkamingnut ukua tikitut
åma nuånersorssussarput inugsiarner-
dluinartaramik, tåssame erninaK su-
ngiutarpavut mérartånguilo nuånari-
ssorujugssussarpavut pingårtumik
ingmivtinut erinavtinik issuaKåtauti-
lerångavta aliasussårnigssakasik su-
mitarnerpoK. use, nunakarfigissarta-
gait sujugdlermik erKartorniarniar-
dlugit puiguleraluarpunga. tåssame i-
nugpålugssusaramik tuperpålugssu-
ssarput. inoKutigit Alaufitdlikut Kut-
siåme tupeKarfeKartartut erKaimav-
dluarpéka, tåssame uvagut tupeKar-
fivtinit ungasigsorssunginame aussa-
me Katsungåtusititdlugo ningiunguat
Boleralak mérKeritutdluinarsimagu-
narame ernerssuarminut nukardler-
nut åmame nukagpiaragssivdlutik nå-
lavigsusimångingmata nipiliordluar-
tarmat. amalume ilanikut aKarpalaor-
tarame tusarnårdlugo ila nuånersoK
tåssa. tauva Titoralåkut Kugssanga-
ssup kitåtunginguane tugdlerssortao-
riardlutik sivnere tamarmik Kugssa-
ngassume tupeKarfeKartarput uvagut
najugkavtinit amerdlanerussut tarri-
simavdlutik. ukua manitsormiortai
Angmagssivigtarpiåne nunarKatigi-
ssarpavut Kangerdluarssungmiunik
akuvdlugit. una agdlagara agdlaleri-
aravko Angmagssivit takordluleria-
ravkit imerumersutut ipunga Kanga
nunagissarsimassåka mérKatut inu-
sugtuarKatutdlo nuånårfigissarsima-
ssåka erKartugagssaKarnaraluaKiga-
mik. asulume EKalugiatdlip taserssu-
anik taissagarput sårugdligpagssua-
Kartarame tupingnaKalune, pissutau-
vordle uligkångat taratsumik akorne-
Kartarame ulugtagaugame. taserujug-
ssugame Kingua iminaussavigssuvoK
pingårtumik sarfardlersimatitdlugo,
sårugdligissaile upernakut aitsåt si-
sussaramik ukissut salugtaKaut, soru-
nalo ningitagarssorfigalugo kiuma-
ssaKalutik.
tåssa avånga avangnavtinit pissu-
tauvdlutik ornigarneKartartut sårug-
dlit tåssame Manitsup erKåne sårug-
dlit autdlartinigsalerKåramik peKar-
dluarfiginerusså Atangmiup kanger-
dlua.
nanorssuan
tåssalo taimanikut kangåmiormiut
Angmagssivingnitarneréne åma er-
Kaimassama ilagissarpåt nanorsior-
neK. uvdlununa ilåne åsit silagigssuaK
angutit ilåt nunanraterput imaKa
Kungmiunut avdlamutdlunit Kajar-
torsimavdlune tåssa Angmagssivit
karratigut niusimavdlune autdlaisine
tuavInaK aigå nanorssuaK takusimav-
dlugo piniartoKatai atangmingmiut
kangåmiormiutdlo pisinaussut tamar-
mik nanorsioriartordlutik soruna aut-
dlararput. uvagut nukagpiarKat ala-
pernaitdlerugtornerit arajutsiniarung-
naeppugut. årit, Imartunikut Ivnali-
ngup tungåtigut Kajarpait nanorssuaK
malerssuleKåt. issikivigingnerpiavti-
nut pissutdlugulo pissareKåt. tunumi-
ukutut takungnerKårtup pissarineK
ajormåssuk nånumik tåkututuaKarå-
ngat ikilérKårtup pissarissarmago, tå-
ssane agsut påserusungneKalerpoK
kiap pissarinerå. tåssame ungasiaKi-
gamik KajaK nånugtOK ilisarineKarsi-
nåunginame. tasamane Kajarpait eKi-
teruvdlutik suliarigåt issigalugit tai-
maitdlutik pigatdlaratik årime nu-
sugtaitdlutik kaligalugit autdlarupåt.
Kåinatdlo ilait sujuardlutik aggiler-
dlutik, ila, påserusuissut ingassagdlu-
inalerput kiap pissarinerå. tåssalume
Kåinat sujugdlit tikiutilerdlutik nipip
angumasinaulermagit påsiniaissut
suaortartalerput. taimaitdlunime aut-
dlaorsimårfinguarput silagigssuaK a-
torssauneK nipaitdlerugtorneK nivdli-
anerssuaKalerpoK. „SivåraroK nåno-
KaoK, SivåraroK nånoKaoK“. tåssa ka-
ngåmiormiut piniartut ilåt. taima niv-
dlialerugtortut Kugssangassumik-una
umiaussat pisiniariartorunardlutik
aggersut igdlorssuånguamik pisiniar-
feKarame Angmagssivingme inugssa-
ralue tagpika nivdliarpaluinaleKaut
tåssalo inugssaralue nivdlianerme a-
kornatigut igdlarpalugtoruj ugssuå-
ngordlutik. sunauvfa nånugtitaussup
arnå umiaussamut tåssunga ilaussoK
erne nånugtOK tusardlugulo Kutsa-
sersimassoK. alianardle kukutdluinar-
tumik KujasaineKarsimavoK paitsuini-
kut, sunauvfa nånumik takungner-
Kårtup Isåp atangmingmiup pissari-
simagå. imågdlåtdlo uvagut mérKat
nånumik takornautiginguaruj arput.
KanoK Kutsasertuvdlune KuérneK a-
ilisimanerpatit?
uvdlut tamaisa nunarssup inue
100.000-nik amerdlissarmata. Kalåt-
dlit-nunåta inue pingasoriardlugit!
erKarsautigivdluariaruk! uvdlut ta-
maisa Kalåtdlit-nunåta inue pingaso-
riardlugit!
måssåkordluinaK nunarssup inue a-
tausiåkårdlugit kisitdlugit autdlarti-
kaluaruvit, uvdloK unuardlo unisa-
nak, tauva ukiut 60-it Kångiugpata
aitsåt inisagaluarputit! uvdlormut na-
lunaeKutap akunere areaneK-mar-
dluinait atordlugit kisitsiniaraluaruvit
toKusautij; sule kisitatit inernagit. tå-
ssa ukiut 120-it!
Danmarkime telefonertut uvdlorme
atautsime OKausé atautsimut katite-
riardlugit tusarnåraluarugkit aitsåt
ukiut 20-t Kångiuterérpata inisaga-
luarputit!
Tuluit-nunåne OKalugfit ilåine ner-
ssutit nålagiartineKarsimåput avdla-
tut ikånersumik. inugpagssuit unga-
sigsorssuarminganit Kitsutimingnik,
Kingmimingnik, saunilutimingnik, pa-
pikujutimingnik avdlarpagssuarnig-
dlo. nuånersortaråle imalunit alianar-
tortarå siutitoK iserumajungnaersi-
mangmat. avdlatut ajornarsivdluinar-
mat OKalugfiup silatåne palasimit
pivdluarKuneKarsimavoK.
keo.
ngitigisanerpoK, tamåkule tamarmik
nuånersumik erKartorneKartarmata
påsinarsinauvarput isumakuluteKar-
nane inunerup nuånertåssusia.
erKartugagssaKarnaraluaKissoK tai-
manikut misigissama ilåt ersinerssu-
armik ilalik erKartulåratdlardlara.
KivitorssuaK
ukiOK 1921 pingårtumik inersima-
ssunut julip uvdluisa pingajuat pi-
ngårtorsiornarunaKaoK. uvanga tai-
manikut arfinilingnik ukioKalencå-
mersimavunga, uvdlordlo måna tikit-
dlugo erKaimassarpara sule taimani-
kut Angmagssivingnipugut, uvagut a-
ngajorKåvut uvagutdlo mérKat Katå-
ngutigit pingasut Kugssangassup ki-
tåtungåne Titoralåkut paninilo, tåssa
inuit taimanikut arfineK mardluina-
viunguatsiarpugut mérarssugamame
erKaimangnigsinaunera amigapaj år-
nermik, autdlaorsimaKatigut nunaKar-
fivtinut silavarérsimåput, imalunit
nagdliutorsioriardlutik ilait silåmu-
karsimanerput.
taimanikut silagik silagivigssuaK
encaimavdluaKåra inutunata unukut
sule unuvingitsoK endgsisiimålerug-
tordluta silarssuaK nipaitdlerugtortoK
uvagut mérKat ersiuvigsoKigavta. tå-
ssa Akinaup tungånit Kissavigititu-
ngujugavta OKalungnerdlugtupajug-
ssuvdlune, sorunalo KanoK OKalupa-
jungnera påsigssåungitdluinardlune,
ilumut tåssa nipe nipipalårssuaK uva-
guvtinut mérKanit nuåningitdluinar-
toK. tåssa taimanikut Kivituligssu-
ssaratdlarmat soruname avdlautingi-
larput Kivitorssup Kissavigigåtigut. i-
la, ersinavigsorssuvoK inugtånak ta-
kussaKarsinaunane nipipalåK taimåi-
tOK tusåvdlugo. inoKatinguagut Ka-
låtdlit-nunavta apostiliata uvdloK nu-
navtinut tikivfia nagdliutorsiordlugo
nuånålerugtorunartut uvagukasit er-
sinerup pianik kiagkiutivigdlugo er-
siutikaseKigavta, nagdliutorsiortuni-
migoK pisimassoKångitsulåsanane.
Spil Fodbold med
Puskas Støvlen
Støvlen med gummisål
og gummiknopper
fra kr. 69,50
Puskasip arssautai atordlugit
arssåutarniarit
arssåussutit guminik alugdlit
knopigdlitdlo
69,50 kr.-nit
Forlang vort illustrerede katalog
STADION SPORT
Østerbrogade 79, København 0
fø'BUKO
til bords...
31