Atuagagdliutit - 06.12.1962, Side 30

MÉRMTAVTiH^^^«^
navguaitsut KinussaKåtårtut
åpakåt løvitdlo ersinartut
Aage Hans Poulsen-Olsen sisimiormio oKalugpalårtoK Dan-
markime ukinermine misigissarpagssuarminik
ukioK kingugdleK Danmarkiliar-
nerput OKalugtuarilårniarpara. atåta-
ga atautsimikiardlune avalamu-
ssaungmat tamavta ilagårput. Otterip
sisorautilerdlune Sisimiunut aivåti-
gut 10. december. 45 minutinait Si-
simiunit Kangerdlugssuarmukarpu-
gut. Kangerdlugssuarmut mileravta
malugårput tåssa jutdleriartortoK, a-
merikamiut-åsit nånap ivnarssuane
uvdloriarssualiorsimagamik, Kangali-
me tdssa uisorilånguarsse.
uvalikut pingasungulersoK Ka-
ingerdlugssuarmut pigavta unuame
unuap KerKanut sarpeKångitsorssuar-
mik tingivugut, nal. akunerilo sisa-
mat tingmerérdluta Kastrupip ting-
missartunut mitarfigssuanut Kula-
ngiupugut sila erssernerdlugdlune
siagdlersoK. igalåkut itsuartordlune
tuplngnaKaoK Københavnip angissu-
sia igdlorparujugssuitdlo amerdlåssu-
sé. sivisuatsiåmik kåviårsinardluta
åmut autdlarpugut, nunamutdlo tug-
kavta agsut tupilordluta.
tingmissartumit niugavta igdlor-
ssuapilunerssuaK iserfigårput, tåssa-
nilo ilångauserissut avicusårdlugit ig-
dluatungåtigut aniartorpugut. aniv-
figssavtine matut tikilinardlugit ing-
mingnik magpertaramik agsut uvav-
ne alutomarput. bilimut ikeriardluta
ministeriamukarpugut, sunauvfa
Danmarkime KimugserneK sujug-
dleK. tåssångå-nit ama bilimik sivi-
sumik ingerdlavdluta Københavnip
avatåne igdloKarfinguame Tårbækime
najugagssavtinut akunitarfingmut i-
nigssipugut. uvdlut tatdlimat tåssané-
riardluta Hvidovre-me igdlugssavti-
nukanpugut.
jutdlisiorneK isertoicarane
jutdliaraK aKaguagutoK telefonikut
atåtaga OKalussigame oKarpoK ilisari-
simassame arnap ministeriame ator-
figdlup uvine ilagalugo Spaniamut
nagdliutune ferialerame igdlortik
LyngbymitOK piumaguvta atorxugå.
pileritsagkavta unukut Kimugtuitsu-
nik Lyngbymut nugterpugut pigissav-
ta ilait Hvidovremut Kimatdlugit. tå-
ssane igdlume pitsagssuarme jutdli-
siordlutalo ukiortårsiorpugut, kisiåne
atautsimigdlunit inungmik isertoKa-
rata, tåssame ilisarisimassaKånginav-
ta. kisiåne uvagut aleKaralo sanilivta
mérartait pinguaKatigissaravtigit pu-
lårtitarpåtigut, pingårtumik uvalikut
fjernsyneKatigissardlugit. Fjernsyn
(tåssa radiukut tusarnåjutigalugit i-
ssigingnågkat) -nuånertaKaut.
kisivta kalåliarartauvdluta
ukiutoKarmat unuap KerKanut ku-
morortaramik ila ingassaKaut. åma-
miåsit uvagut nautsivingmingånit ku-
morortardluta akuerKutårpagut. ku-
ngit pingasut uvdluåne angajora
Ringstedime iliniarfigssaminukaler-
mat bilerdluta atåtagalo ilagigavti-
go nuåneKaoK, uvalikut uteravta se-
Kinarik kiak alianaeKaoK, tatsit sa-
nerKiitagkavut anorssånguamik Ker-
nerårtut, nåmik sikoKarput. januare
KiterKutilersoK Spaniamut feriartut
utermata anånaga Hvidovremut ig-
dlumut atugagssaraluavtinut utencig-
kumångingmat Tårbækime akunitar-
fingmut inigisimassavtinut inigsser-
Kigpugut, tåssanilo atualerdluta uva-
gut aleKaralo atuarfigssuarme kisivta
kalåliarartauvdluta.
angut imånut nåkartoK
atuartorpagssuit agsut alutorigami-
sigut ajungitsumik pineKaKaugut. si-
sorarfiungmat atuartut issigingnårtit-
singmata aleKaralo issigingnårtitseKa-
taugavta agsut nuånerpo«, åma atua-
Kativta angajorKåvisa xaerKussarpå-
tigut atuaKativtalo ilait uvagut aku-
nitarfingme inivtinut pulårtitardlugit,
uvagut aleKalo nangmineK ingmikut
ineKaravta. taimaitdluta anitsiardluta
takulerparput angut utorxassåK agsut
atissarigsoK umiatsialivingme sapu-
siap Kåvane ingerdlassoic issiginiar-
dlugo sårdlo arKarterniartutut pissu-
seKardlune taimak tarripoK. atuarfig-
put umiatsialiviup kigdlinguaningmat
arpåinaK or.nigkavtigo takuvarput i-
månut nåkarsimassoK agsut aunår-
dlune. arpåinaK atuaKativta oKauti-
giartormåssuk, tåssuguinaK Kamutit
tatdlimat nivdliatitsissorujugssuvdlu-
tik tikiuput, tåssa politit ajunårtunig-
dlo ikiuissartut, sunauvfa angut to-
KorérsimassoK. uvdloK tamåt politit
umiatsialiviup isertariå påråt.
sunauvfa tyrkiusorigåtigut
aKaguane uvalikut sila alianåipat-
dlåKingmat atåtåkut ilagalugit nåkar-
fia takuniaravtigo, angerdlalerdluta
umiatsialiviup iluane aulisagarsiatua-
ralugo kanioraK uvanga mitdlomia-
lerdlugo takulerpagut arnat mardluk
åipå inusugtoic åipå utorKassåK or-
nigkåtigut. tikitdluta oKalukaluar-
matigut påsinginavtigit, atåtama tu-
lugtut OKalukamigit sunauvfa tyrkit
takussagssarsiordlutik angalaortut.
atåtaga Kernertunik umøKarmat su-
nauvfa tyrkiunasoraluta ornigkåti-
gut agsut tupigutsagput, isumaKångi-
kaluaramingoK nangmingneK kiagtor-
ssuarmit aggerdlutik Tårbækip u-
miatsialiviane avanerssuaK issigtorssu-
arme inussunik nåpitsisavdlutik. tåu-
naKame tåssane inugsiarnersålerput.
Kimaleravtik aulaterissuinåuput.
inugpagssuit niuvertarfitdlo
uvdlut tamangajaisa Københavni-
liartaravta nuånertaKaoK. Tårbækimit
rutebilinik Klampenborgip Kimug-
tuitsunut unigtarfiane Kimugtuitsunut
S-toginut ilauvdluta ilåne Østerport-
ime niussarpugut ilånilo Nørreporti-
me. atåtaga ministeriamut atautsimi-
kiarångat uvagut niuvertarfigssuar-
nut niuverniartaravta ilåne tåmarta-
jårtarpugut, avKusernit amerdlaner-
mik. ilåne Daells Varehusime pisinia-
rérdluta Nørreportime Kimugtuitsu-
nut ilaujartulerdluta anånåkut avKU-
tigssartik nalulermåssuk ajorKersupå-
ka. Daells Varehus tupingnaKaox a-
ngissusia, tåssalo pisinianik inugpag-
ssuarnik ulivkårtuåinardlune. erxåne
avKUsinerme bananinik vindruenig-
dlo (vinigssanik nagguvingmingmtu-
nik) nuisitsissoKartarmat pisivfigi-
ssarpavut niuvertarfingme pisiarine-
rinit akikineroKingmata, mamarta-
Kautdle.
Københavnime tupingnaKaox
avKusernit inugpagssuarnik uliv-
kårtuåinangajagtut tamarmigdlo
taima atissarigtigissut. kisiånime
Kaxutigut åma xinussartunik taku-
ssarpugut. ilait nipilerssutinik o-
xalugtartussanik ilaitdlo suputau-
ssanik nipilerssordlutik tunerKu-
sårtut, åmalo ilait atuagånguanik
nuisitsissut. inugpagssuit saner-
Kuagaluardlugit sordlo issigingi-
kait. uvagut nagdligissaravtigit a-
ningaussanik tunissarpagut, pi-
ngårtumik jutdlilermat jutdlisiuti-
nik nipilerssorångata.
umassusivigssuarme
taimaitdluta umassusivigssuarmut
Zoologisk Havemut pulåravta tuping-
naKaoK umassorpagssuit åssigingitsut
amerdlåssusé. kussanarnerssåuput
puissit, nunavta nanue, nanorssuardlo
kernertOK, Kungasersut påvutdlo, ki-
siåne åpakåt kussanaeKaut inåtdlo ti-
peKalune. løverssuit ersinanaut imar-
miutarssuitdlo kussanaexalutik. nav-
guaitsorssuit sordlugssuartik iniming-
ne avssamik savimerngit akornati-
gut nuisitdlugo KinussaKåtårtut Kuia-
nartaKaut, tunineKångeriardlutik ne-
rissamingnik ivigkanik sordlugssuar-
mingnik tiguseriardlutik issigingnår-
tut mitdlortaramikit nivdliassorssuv-
dlutik, Kangalime inerssuat akisua-
ssånguarse.
Danmarkimuf takorniariaf ornigardluartagåt inussaliaK „Den lille havfrue
LangeliniermfoK.
navguaitsoK piaraK. åle fauna piarax angigamigdlume nerrersupuf. aussax
navguaitsox nerdlersornexartox umassusivigssuarme kalåliarxat issigingnårsi-
mavåf. igfiaf xaxorfuf ilivifsuf fafdlimaf famussiuferiardlugif aifsåf famorraser-
simavox!
åma aulisagkanik umassunik kater-
ssugausivigssuax (Akvarium) issiging-
nåriaravtigo tupingnaKaut aulisagar-
pagssuit åssigingitsut amerdlåssusé.
aulisagkat ilait puagdlit, imermit
nuivdlutik aitsåt anersårtartut. ajo-
xaordle tusåmassara Tivoli tåkungit-
soravko, tåssame ukiunerane mator-
xassarmat, unia nuånersoK.
martsime atåtåkut anånagalo Ki-
mugtuitsunik sukasulianik Odensimu-
liarmata anånama ånåussiniartait
„Malik“ atseriartordlugo uvdlut mar-
dluk aleKaralo kisimikavta, xavse-
riardlunga ximugtuitsut unigtarfiånut
pisuinax takuniarnerpåka nauk unga-
sigsukasiugaluartoK, tåssame avKuti-
gilornermit avKutå ilikaravko.
akunitarfingme najugkavtine inuit
inuiaKatigingnit åssigingitsunit pi-
ssut -najugaKaramik ilåne OKaloxati-
gisinaussanik nukagpiaraKatigssaile-
KinartarpoK. uvanga franskiarKatdlo
nukarit kisivta nukagpiarartaugavta,
téukua pinguaKatigissaraluardlugit o-
xausé påsivdluarneK saperavkit,
franskisuinaK OKalugtaramik, kisiåne
ussersutdlarKeKaut. imågdlåme kalåt-
dlit OKausé xavsinguit ilikarpait, a-
sulo taivdluartaKalugit.
asume piniarneKartångitsut
atausiarata kungip igdlussårssua
autdlainiartarfik (Eremitagen) erxåni-
lo nuna alianaitsorssuaK (Dyrehaven)
pisugtuarfigissaravtigo ila tugtussar-
pagssuit amerdlåssusé tupingnaKaut,
asulo nujueKalutik. tatsine tingmiar-
pagssuit åma amerdlaxaut, nujuingå-
ramigdlo mérKat nerdlersutigssa-
mingnik igfiakujungnik nagsardlutik
tåkutinarångata nunamut Kagdlor-
dlutik ornigaissarput påmingnarsi-
løviarax — løveunge
taimanigoK kungip såkutue pårssissut
agsorujugssuaK akiusimåput. nålag-
kersortåtagoK igdluinarssumik tyskit
såkutue 11-rårtaralugitdlo aitsåt
nangmineK toKutausimavoK. taimani-
kut kungiussup Christian X-ata éssi-
nga inussaliarssuaK hestersoK saner-
Kuparput naussunik tipigigsorssuar-
nik (nellikenik) augpalårtunik Ka-
Kortunigdlo naussortalerneKarsima-
ssok. kungip igdlussårssua Amalien-
borg sanerxutdlugo ingerdlagavta så-
kutut kungip pårssissue agtungaja-
vigdlugit ingerdlavugut. tåssångånit
Langeliniemukaravta (danskit sor-
ssutaisa umiarssualivigssuånut) åma
alianaeKaoK. tusåmassax Kungusuta-
umassusivigssuarme
zoologisk haverne ka-
låtdlit nanuisa inexarfiaf.
ungatdlivdlune napa-
ssuliax elevatorertalik.
aninganeranit Køben-
havn tamåkiussavigdlu-
ne erssipox.

vigdlutik, pingårtumik Kérdlutorpag-
ssuit, avatåne Kugssugssuit KaKortut
kussanangåramik sordlume perrortut.
åma Københavnime tuerpagssuit a-
merdlaKaut, pingårtumik xaKivfiliar-
ssup Rundetårnip Kimugtuitsutdlo u-
nigtarfiata Nørreportip saniane. tuit
pigineKångikaluardlutik nujuingåra-
mik nerisinøKalerångamik inup neri-
sitsissup niaKuata, tuvisalo Kåvine
mitsimassarput, agdlåme agssavtinut
mitardlutik. asume piniarnøKarneK
ajortut.
kungip såkutue
taimaitdluta ingerdlaniardluta nipi-
lerssorpalugssuaK tusaleravtigo uni-
narniardluta nuialinguaraluit så-
kutorpålugssuit agsut kussanartut av-
dloraKatigxgsårdlutik ingerdlaortut
tumerparpånik Kardlortautinigdlo ni-
pilerssortut sujulerssortigalugit. su-
nauvfa tåssa kiingip såkutue kungip
igdlussårssuata Amalienborgip sila-
tåne pårssissut taortigigsimavdlutik
angerdlartut. tamarmik autdlaiseuar-
dlutigdlo pa nauarput portusorssuar-
nik Kernertunik nånup aminik nasa-
Kardlutik. sujornåne kingornånilo po-
litit hesterssuarne kajortune Kimug-
sersut pårssissuvdlutik. 9. april så-
kutut tåukua pårdlautilernigssåt ta-
kuniaravtigo inortorsimagavtigit ag-
sut uvgornarpoK, agsilngo k takorå-
nertarmata.
taimanikut uvdloK 1940-me tyskinit
Danmarkip tigussauvfia avxusiner-
ssuit ingerdlavigissavut Bredgade å-
ma Amaliegade erfalassorpagssuarnik
ulivkåramik ila takorånøKaut. atåtaga
OKarpox, taimagoK tåssa erfalasso-
Kartigait taimanikut tyskit såkutde
motorcyklertut avKusinertigut tåuku-
nuna kungip igdlussårssuanut Ama-
lienborgimut såssussisimangmata.
''Zoo.-
riånguaK, nanorssuaK piarKissartoK
broncemit sanåt, åmalo ujaragssuaK
kalåtdlimut tusåmassarssuarmut Jør-
gen Brønlundimut erKåissutigssiaK ti-
kivigdlugit agtualårdlugitdlo imåg-
dlåt misigssorpagut.
aKutå uvavnut tigumititdlugo
aprilip 15-iåne unuame åsit sarpe-
Kångitsorssuarmik Kastrupimit tingi-
vugut angerdlåsavdluta. autdlatsiåi-
nardluta uvanga sinilersorsimavdlu-
nga, aitsåt sinilerasuginiardlunga i-
tersarpånga Kangerdlugssuarmut mi-
lersugut OKardlutik. akunitarfing-
mut isinardluta inaravta uvdlåkut i-
tersarpåtigut tåssa Sisimiunut autdla-
lersugut OKardlutik. tuavinaK piki-
gavta piarérsugutdlo OKarput tingisi-
nåungitsugut tingmissartugssarput a-
joKuteKarmat. tåunaKa unigpugut.
uvdlut 9 Kangerdlugssuarmlpugut
tingmissartut ajoKuteKartarnerat pi-
ssutigalugo. taimaitdlune Otterip
maskinå suliarigåt ornigkavkit, tåssa-
ne ikiulerpåka atortugssainik tunio-
rardlugit, iniårKugaluarnermik anger-
dlarusungnarseKingmat. nåmagseriar-
mata Kangale. maskinå autdlarteréra-
tånguarpåt, kigaitsunguamigdlo ting-
missartoK sujumut autdlartitdlugo a-
Kutå uvavnut tigumititdlugo. aku-
nitarfik sanerKutdlugo kigaitsungua-
mik ingerdlagavta ilama igalåkut i-
ssigingnårånga agsut perrorpunga. i-
ngerdlangåtsiarérdluta niutipånga, tå-
ssalo autdlarsarujugssuardlutik Ka-
ngåtardlutik. imågdlåt aKaguane Si-
simiuliautigårput Kangerdluarssu-
nguamilo sikumut mikavta bilinik ig-
dluvtinut angerdlardluta.
Aage Hans Poulsen-Olsen, 9 år.
Sisimiut
30