Atuagagdliutit - 17.01.1963, Blaðsíða 8

nunavtme ikiuinermut
tungassut folketingime
OKatdlisigineKartut
landskassip ikiuinermut aningaussartutaisa 80 pct-isa nålagauv-
fingmit taorsivfigineKartalernigssånik, socialistisk folkeparti-
mit sujunersutip, sujugdlermerdlune oKatdlisigineKarnera ilåi-
narsiugaK
Danmarkime kommunistit ardlaisa
socialistisk folkepartinik taineaartar-
tut inatsissartune ilaussortåt Holger
Vivike Kalåtdlit-nunåne aningaussau-
teKarfit pivdlugit inatsisip avdlångor-
nigssånik sujunersuteKarsimavok, tå-
ssa ikiuinerup tungåtigut landskassip
atortagaisa 80 procentiat nalagauv-
gauvfingmit akilertagagssångortiniar-
dlugo. sujunersut inatsissartune o-
uatdlisigincKarsimavoK Kalåtdlit-nu-
navtinut ministere Mikael Gam, par-
tit åssigingitsut OKauseKartartue ka-
låtdlitdlo inatsissartunut ilaussortåt
Nikolaj Rosing OKauseuarsimavdlutik
uanordlo isumaKarnertik nalunaertar-
simavdlugo. matumuna inatsissartune
aperKut pivdlugo OKatdlineK ilåinar-
siordlugo ilångutisavarput.
minister Mikael Gam: ersserkig-
sarumavara påsivdluarkigsårsima-
gavko Kalåtdlit-nunåne ikiuinerup
tungåtigut periautsit uvdluvtinut
nalerKugungnaersimassut åmalo
nutartertariaKalersimavdlutik.
sordlulo Holger Vivikep naluså-
ngikå grønlandskommissionip
1950-ime isumaliutigssissutaine ag-
SKI
Vort store specialkatalog over vin-
tersport tilsendes gratis.
Kataloget omfatter bl. a. 28 forskel-
lige slags ski, 7 slags stave 8 bin-
dinger, 8 slags skistøvler og masser af
beklædning og udstyr.
F. eks. skal nævnes:
Østrigske ski „Standard" med
stålkant ...................... 116,—
Quick med stålkant............. 149,—
Norske turski „Madshus med
hickorysål .................... 118,—
Norske turski „Bonna“ med
stålkanter .................... 178,—
Langrendski „Karhu“ ........... 88,—
Langrendski „Six-Je“ ........... 138,—
Kabelbinding, norsk ............ 28,50
Østrigsk kabelbinding, „Tyrolia"
luksus ........................ 42,—
Plastikovertrukne stave ........ 19,50
Stålstave, med læderhåndtag .. 58,50
sisorautit
ukiukut timerssornermut atortut
pivdlugit ingmikut katalogerput ang-
nertoK akeKångitsumik nagsiuneicar-
tarpoK.
katalogip ilåtigut imarai sisorautit
åssigingitsut 28, a.1åupissat åssigingit-
sut 7, bindingit 8, skistøvlet åssigi-
ngitsut 8 atissarparujugssuit pisatser-
sCltigssarpagssuitdlo.
sordlo taineKarsinåuput:
østrigimiut sisorautait „Stan-
dard" sisangmik sinigdlit ake-
Kartut .......................... 116.—
„Quick" sisangmik singrssugdlit 149,—
norgemiut sisorautait angatdlatit
„Madshus" orpit KåKortariagdlit
Kissugtånik alågdlit ............ 118,—
norgemiut sisorautait angatdla-
tit „Bonna" sisangnik sinarssug-
dlit ............................ 178,—
langrendiutit „Karhu" ........... 88,—
langrendiutit „Six-Je“ .......... 138,—
norgemiut kabelbindingé .......... 28,50
østrigimiut kabelbindingé „Ty-
rolia" luksus ................... 42.—
ajåupissat plastikimik Kagdlig-
kat .............................. 19,50
ajåupissat sisait amernik tigu-
mivigdlit ....................... 58,50
Nørregade 36
KØBENHAVN K.
På alle ordrer til Grønland må
inden varerne afsendes V« af
beløbet være forudbetalt. Ind-
send dette sammen med ordren
Kalåtdlit-nunanit piniagkat ta-
marmik nagsiunekartinagit a-
kigssåta agfå sujumut akile-
rérsimassariakarpok. piniag-
kangnut ilångutdlugo akigssåta
agfå nagsiuguk.
dlagsimavoK isumakatigissutigine-
KarsimassoK ukiune aggersune i-
kiuinerup tungåtigut maligtarissag-
ssat pilersinekarnigssåne landsrådit
aulajangissunerpaujumårtut, tåssa
tamatumuna kulåkérnekarsinau-
nerungmat ikiuinerup tungåtigut
aulajangersagkat kalåtdlit inokati-
gingnerup tungåtigut påsingnigsi-
manerat najorkutarivdluardlugo
pilersineKarumårtut.
tamåna tungavigalugo landsråde
1951-ime atautsimlnermine utorkali-
nersiutit pivdlugit maligtarissagssa-
liorsimavoit, taimatutdlo mérkanut i-
kiuineK åmalo pissortat tungånit ikiu-
taussartut tuniunekartarnerat pivdlu-
go. maligtarissagssat tåuko maligdlu-
git periautsit måne Danmarkime i-
kiuinerup tungåtigut periausiussut å-
ssigait kalåtdlinutdle nalerkutungor-
sagausimavdlutik, ilisimatitsissutigi-
savarale utorkalinersiutit pivdlugit
maligtarissagssat pilersmeicarsimang-
mata måne Danmarkime utorkaliner-
siutit folkepensionimik tainekartartut
atorneKalingikatdlarmata. pissortat
tungånit ikiuinerme maligtarissagssat
maligdlugit amigautekartut ikiornekå-
såput ikiutigissartagagssavdlo angi-
ssusia aulajangersumik kigdlilerne-
KarsimångilaK. utorkalinersiutitdle i-
lokiagsiutitdlo pivdlugit ikiutiginekar-
tugssap angissusia aulajangersimavok.
tuniunekartartut tamåko kingorna
avdlångorartinekartarput akit kagfa-
riartornerat maligtaralugo.
landsrådip 1962-ime atautsiminera-
ne ikiuissarnigssap tungåtigut malig-
tarissagssatut socialinspektør Kaj V.
Petersenip nutåmik sujunersusiai sar-
kumiunekarsimåput, landsrådivdlo
tungavigssatut sujunersutit isumaka-
tigisimavai. pingårtumik landsrådip
isumakatigisimavai inuit ikiornekar-
tartut pissariaicartitsinerånut måne
Danmarkime ugtutiginekartartok sa-
pingisamik tamåt manamut Kalåtdlit-
nunåne ikiuissarnerme tungavigine-
kartumut taorsiuniat-nekarnera. ikiui-
ssarnerme nutåmik aulajangersagag-
ssatut sujunersutaussut ilimanarpok
landsrådip 1963-ime atautsimlnigssåne
pimorutdlugit okaluserinekarumårtut.
landsrådip påsiguniuk landskassip
isertitagai suliagssane aningaussartu-
tigssanut — tamåkununga ilångutdlu-
go kalåtdlit kommunisa ikiuinerup tu-
ngåtigut aningaussartutigissartagait
— matussissutausinåungitsut, tauva
landsrådip ingmikut pissariakartitsi-
nerme najorkutagssatut inatsisaussok
tungavigalugo nalagauvfik kinuvigi-
sinauvå tapissutekarkuvdlugo. tai-
måitumik inatsisigssatut sujunersut
sarkumiunekartok isumakarnarpok
pissariakångitsok, tåssame inatsisiti-
gut ajornakutigssakångerérpok nala-
gauvfik landskassimut tapissutekarti-
savdlugo, taimatutdlo pisinautitaunek
soruname iluakutiginekarsinauvok
nålagauvfiup aningaussartutigssainik
akuerssissartut akuerssissutekarnera-
tigut.
uvanga isumakarneruvunga inat-
sisigssatut sujunersutip landskassip
ikiuinerme atortagaisa 80 procen-
tiat nålagauvfingmit matunekarta-
lernigssånik — sujunigssame per-
kigsårtumik tungavekardluartu-
migdlo årkigssussiniarneK ajokusi-
narsinaugå, taimåitumigdlo suju-
nersut mana piviussungortinekar-
sinåungitsoK. kisalo sujunersut må-
na OKaluserinekartutut itok nå-
magsinekarsinåungilaK kalåtdlit
landsrådiåne okaluserinekarkårsi-
matinago.
Savner De lys?
KciumarKutigssaileKivit
I løbet af de sidste 5—6 år har
vi leveret ca. 150 el-aggregater
til Grønland.
Stationære og transportable,
benzin- og dieseldrevne, for
jævn- og vekselstrøm, kort sagt
til ethvert formål.
ukiut 5—6 ingerdlaneråne ingnåtdlagissiuténcat 150 migss. Kalåtdlit-
nunånut tunisimavavut.
nikitagåungitsut angatdlånekarsinaussutdlo, benzinatortut solåritortutdlo,
jævnstrømimut vekselstrømimutdlo, naitsumik okautigalugo kanordlunit
itut.
Gør det selv — gør det let med
MILLERS FALLS
el-værktøj
nangminérdlutit suliaruk — MILLERS
FALLS ingnåtdlagiarfortoK atordlugo
ajornanginåvisavat.
Millers Fails Company
har siden 1868 fremstillet værktøj
i gør-det-selv bevægelsens fædre-
land USA.
Håndmotoren
er en ret stor og kraftig motor på
430 watt med et omdrejningstal —
ubelastet — på 3.200 omdrejninger
i minuttet.
Universal tilbehør til 6—8 mm
boremaskiner
Millers Fails Company har også et
meget omfattende program af til-
behør, som kan monteres i næsten
enhver '/■«” boremaskine.
Millers Falis Company
nangminérdlune suliaringnigtar-
nigssamik pingårtitsissut nunåne
USA-me 1868-imitdle tamatumane
såkugssanik sanaortortalersima-
VOK.
motore agssagssoriak
angitajårssuvdlunilo såkortujår-
ssungmat 430 watt-eicardlune akiu-
gagssakartinane minutimut 3.200-
nik kaujatdlariartardlune.
pisatagssat kivdlerutinut 6—8
mm-inut.
Millers Falis Company åma Kiv-
dlerutinut V4“-nut tamangajangnut
ivertinekarsinaussunik pisatag-
ssauterpagssuakarput.
Vi sender Dem
gerne udførligt
prospekt- og
prisraateriale.
°*/s
piumaguvit påsl-
ssutigssanik åssi-
glngitsunik nag-
sisinauvavtigit.
Vesterbrogade 181, København V. Tlgr. adr.: ELMOTOR
Holger Vivike: uvanga Kalåtdlit-
nunånut ministeritut atarkinakissutut
nåmagigtartigingilanga, tåssa avångu-
nakingmat månåkorpiak ukiunilo ag-
gersune nunarkatekaravta Kalåtdlit-
nunånitunik kågtunik kiassunigdlo,
nunarkativut tåuko timimikut ajoku-
tekardlutik akornutekartut utorkali-
nermikutdlunit pisinaujungnaertut,
sulivfigssakångitsut il. il. taimåitumik
isumakartariakarpok landsrådip Ka-
nordlunit iliusekalårtariakalersok å-
malo grønlandsudvalgime 1960-imér-
sume Kanordlunit iliortokalårtariaka-
lerdlune.
uvagorpiak-una påmårnerssuarput
inuit atugardliornerånik kingunekar-
tariakartok — åmalo ukiorparujug-
ssusinåuput inuit tåuko atugardliutai-
sa ikiorsernekarnigssåta tungånut
avkutigssatut ministerip atarkinaki-
ssup sujunersutå malisagaluaruvtigo.
sujunersut sarkumiusimassarput i-
sumakarfiginekåsångilak ajungitsu-
liorniardlune ikiuiniarnerinartut, tå-
ssame nåmagsinekåsagaluarune Ka-
låtdlit-nunåta inutigssarsiornerata i-
neriartortitaunerane angisupilorujug-
ssuarmik suniutekartugssaulisaok. i-
neriartortitsinermile tamatumane i-
nuit nangmingnek pingårnerpautita-
riakarput, tåssale manåkorpiak pissut-
sit erkarsautigalugit inuit aserorter-
nekarput.
kisalo erkaimassariakarparput Ka-
låtdlit-nunåne maunga nalerkiutdlu-
go mérkat uverssagkat amerdlaneru-
jugssuit inussarmata. kakutigungilar-
me arnak inusugtok 23—25-nik ukio-
kalersimassok sule åipanigane pinga-
sut anguvdlugit mérakalerérsimassar-
dlune åmalo anånat inusugtut tamåko
mérkatik isumagisinaussångikait. tai-
måitumik pissariakartorujugssulerpok
aningaussagssakartariakartok mérkat
tamåko ikiorsernekarnigssånut, tåssa
mérkat mikigatdlarnermingnit nåki-
narsisångigpata.
måne Danmarkime kommunenarfit
aningaussartutigissartagkatik ikiui-
nermut, utorualinersiutinut avdlanut-
dlo nålagauvfingmit angnertupiloru-
jugssuarmik taorsivfigineuartitarpait
— taimåitumik suna pivdlugo kalåt-
dlit kommune taimatut taorsivfigine-
kartåsångitdlat? suna pivdlugo åssi-
gingisitsinekåsava? kalåtdlit uvavti-
tordiuinardle måne nålagauvfiup ku-
jasingnerussortåne najugakartututi
kavdlunåjuput, taimåitumik suna piv-
dlugo ajornerussumik pisavavut?
K. Axel Nielsen, socialdemokratinut
ilaussok: uvanga partimutdlo ilau-
ssortakatima tapersersortuarumava-
vut. kalåtdlit kavdlunånut nagdler-
sukiartortinekarnigssånut avkutausi-
naussut nalerkutut tamaisa. taimåika-
luartordle puiorumångilarput mana-
mut åssigingissutaussut ilait tåssaung-
mata kalåtdlit nangmingnek kigsau-
tigissait maligdlugit atortinekartut.
kularnångilak ilame ilimanardlune ag-
dlåt, kalåtdlit tungånit isumaliutigine-
kartok taimatut ingerdlatsinek sordlo
ingerdlatitaunikut åssigingissutaussut
akilerårutekarnerup tungåtigut, ikiui-
nerup tungåtigut, erkartussissokarner-
me avdlanilo, isumakarfiginekartut u-
kiunut nutånut ikårsårnialernerme u-
tarkisauginaratdlartutut. pissutsitdle
tamåko atornekartitdlugit uvagut må-
ne nålagauvfiup kujasingnerussortåne
najugakartugut inimigissariakarpavut
avdléngortiniarnagitdlo taimalo Ka-
låtdlit-nunåta ingerdlatitaunikut av-
dlåussusekarnera namagissariakar-
dlutigo.
tamåko tungavigalugit nalerkuti-
ngilak Kalåtdlit-nunåt ikiuinerup
tungåtigut pingitsailissutut itdlugo
inatsisiliutisaguvtigo kalåtdlit
nangmingnek sule kigsautigilersi-
mångisåinik. ilame taimatut iliusa-
galuaruvta uvanga perorsarsimå-
ngissutsip erssiutånik taiumaneru-
savara agdlåt, tåssa kalåtdlit ani-
ngaussaminårssungnik nalugsivigi-
saguvtigik inuit ilaisa pitsussusiat
pinardlugo, sordlume sujunersutip
tamåna sujunertarigå.
Søren Andersen, Venstre-nut ilau-
pisiarikit
ssok: venstret Kalåtdlit-nunåne suju-
nigssamut ineriartortitsiniarnermut
tapersersuiput, kisiéne ikiuinerup tu-
ngåtigut avdlångortitsissokåsagpat
Kalåtdlit-nunåne inatsisigssat tungå-
tigut avdlångortitsiniarnermut ilå-
ngutdlugit sulissutigissariakarput. na-
luvara uvdlume pivfigssangorsimaner-
sok inatsisit atortussut avdlångorti-
ternigssånut — kukungikuma ukiup
1950-ip ingerdlanerane inatsisit nutåt
arfinek-pingasut atortugssångortitau-
simånguatsiarput.
kakugo Kalåtdlit-nunåne inatsisit
avdlångortitertariakalisagpata pissu-
sigssamisortusaok kalåtdlit lands-
rådiat aperinekåsagpat okausekartine-
kardlunilo, imåiportaordlo rådip tåu-
ssuma inatsisit atortorérsok Dan-
markime nålagauvfiup aningaussartu-
tigssanik akuerssissartuinut kinute-
karsinaunermingnut avkutausinau-
ssok iluakutiginiarsimångikå.
taimåitumik uvanga partima isuma-
karfigåt tuaviorneruvatdlårtok, pia-
rérsardluarkårnagulo tåssångéinar-
patdlårdlune, sujunersut taimåitok
folketingime okaluserissagssångorti-
tausimangmat.
Asger Jensen, konservativinut ilau-
ssok: issertugåungilak Kalåtdlit-nu-
nåne ikiuissarnek nutarterniardlugo
suliniartokarmat, tamavtaluna soku-
tigalugo maligtariniarigput suliap ta-
matuma ' kanok inernekarnigsså åma-
lo sokutigekigigput Kalåtdlit-nunåni-
saok ikiuinerup tungåtigut pissutsit
nalerkutungorsarnekarnigssåt.
kisiåniliuna Kalåtdlit-nunåta tungå-
nit pissutsinik avdlångortitererauv-
dluta sule kinuviginekarsimångitsu-
gut. kinutiginckarsimavok ikiuinerup
tungåtigut suliakarsimassok misiligta-
gakardluartordlo Kalåtdlit-nunånu-
karterkuvdlugo kalåtdlit nangming-
nek sujunersutekarnigssåne ikiutug-
ssamik.
uvangalo ministere atarkinakissok
okausekarsimassutdlo avdlat isuma-
katigåka okarmata kalåtdlit isumåt
atarkissariakarigput uvdlutdlo utarki-
ssariakarivut kalåtdlit nangmingnér-
dlutik sujunersutekarfigissariakagait.
Jens P. Jensen, radikale venstre-
nut ilaussortak: partinut ilaussorta-
katika sivnerdlugit ikiuinerup tungå-
tigut inatsisiliornigssak Kalåtdlit-nu-
''■jnfmut kalåtdlinutdlo tungatinekartok
"■ sulekatauvfigiumavarput, isumakar-
pungale taimatut inatsisiliornialersi-
nane avdlatut ajornartumik kalåtdlit
nålagkersuissuinik sujunersiuivdluni-
lo ilitsersuissugssarsiortariakartok, tå-
ssame tåuko Kularnångitsumik Kalåt-
dlit-nunåne pissutsinik ilisimassakar-
dlutigdlo pissutsit avdlåussusinik påsi-
simassakardluåsangmata — taimalo
utarkivdlugit kanok Okausekarnigssåt.
ingmikut udvalgiliortokarnigssånik i-
suma tapersersorumavara, tåssa a-
perkutinik okaluseringnigtugssanik.
nerissagssat mamartut
Nikolaj Rosing, Kalåtdlit-nunåt: so-
cialinspektørip Kaj V. Petersenip Ka-
låtdlit-nunåne ikiuinek pivdlugo o-
kauserissai åmalo avisime agdlauseri-
ssat ajorssarnerssuak pivdlugo angi-
sorssuarnik kulekutserdlugit erkartor-
nekartut, maligtarisimagåine, påsinek
ajornångilak inatsisigssatut sujuner-
sumik taimåitumik sarkumersokarsi-
mangmat ilimanarsinauvok isumakar-
tokarsinaussok uvanga Kalåtdlit-nu-
nånit folketingime atarkinartume aut-
dlartitaussunga, uvavnut suliagssissu-
taussut karssupisimagika — tamatu-
malo kinguneranik sujunersumik må-
ne pinekartutut itumik sarkumiussi-
ssokartariakalersimassok, ilaussortap
avdlap ilame partip avdlauvdluinar-
tup tungånit. okauserissagssavne er-
ssersisinåusangavara patsisekardluar-
simassunga suna pivdlugo taimaisior-
simånginama.
landsrådip atautsimissutai — tåssa-
me ukiut kingugdlit kulit migssåne
Kalåtdlit-nunåne ineriartornek malig-
tarisimagåine erninak påsinek ajornå-
ngilak ikiortariakarnerpånut angneru-
ssumik ikiutekarnigssak kisime ami-
gautiginekångitsok åmale ikiuinerup
tamarme ingerdlånekarnerata nutar-
ternekarnigsså amigautaussok. tama-
tumunga pissutaussut ilagåt kalåtdlit
inokatigingnerata tungaviane avdlå-
ngornekarsimangmat. inuit sumissu-
siat nikisimavok taimalo måna nuna-
karfingne okartarnek maligdlugo ig-
dlokarfigtut ineriartortinekarsinau-
ssunut ekitilersimavdlutik. igdlokarfit
pilersimåput, inunerme pissutsit av-
dlångorsimåput, pigissat nunap tuniu-
sinaussaisigut piungnaerdlugit ani-
ngaussatigutdle ugtornekartalersimå-
put inuitdlo sujornatigut nunakarfi-
nguane piniartuvdlutigdlo aulisartusi-
magaluartut, måna sulivfigssuit ator-
dlugit iluanårniarsinauleriartorsimå-
put. ineriartornek maligdlugo inuitdlo
igdlokarfingmiungoriartortitdlugit a-
jornartorsiutit inokatigissutsimut tu-
ngassut pileriartorsimåput, tåssa ta-
måko ajornartorsiutit tainekartartut
ineriartornerup alånguinik.
pissutsit tamåko socialinspktørimut
agsut tagpingnarsimåsåput, tåssa i-
nungmut tamatuma tungåtigut ukior-
8