Atuagagdliutit - 17.01.1963, Blaðsíða 30

nunat arnanigdlit mérartait
ilagalugit lejrskolimineic
Jensine Nielsen iluliarmio sujorna aussåkut Danmarkimisima-
vok nunanit åssigingitsunit mérKat lejrskoliméKatigalugit nuå-
nivigsunigdlo misigissaKarsimavdlune
aussaK IluUssane atuardluta o-icar-
figineKarpugut Danmarkimut feriåsa-
ssugut. ilagssåka pingasuput atenar-
putdlo: Johan Jensen, Steffen Fisker
ånia Juliane Lange uvangalo. iliniar-
titsissup Peter Olsvigip ilagåtigut.
junip 27-éne autdlartugssaugaluar-
pugut kinguartipåtdle julip sisamå-
nut, tauvalo julip pingajuane aitsåt
piarérsalerpugut, aKagukut autdlar-
tugssauvdluta „TikeråK“mut ilauvdlu-
ta.
unukut nal. Kulinut autdlarpugut i-
nigssarput årKigssuterérmåssuk. i-
ngerdlagavta unuame sisamanut K’a-
sigiånguanut tikisimavugut. uvdlåkut
iteravta nereriardluta uvdlup Kerita-
nut kujåmut autdlarKigpugut uvali-
afrikamiuaraK Kitigtune nipilerssortoK
kutdlo sisamanut Ausiangnut tikit-
dluta. niugavta kuffertit bilinut ikio-
rarpait tauvalo gæstehjemimukåupå-
tigut. apukavta isersimaortarfiliarpu-
gut, téssane avisinik issigingnårdluta,
Ausiangnipugutdlo uvdlut tatdlimat.
Kangerdlugssuarme fjernsyn
Ausiangnit tingmissartumut ilauv-
dluta autdlarpugut ingerdlavdluta ti-
mit mardluk. KangerdlugssuaK ersse-
ravtigo alianaeKaoK tikikiartordlutigo
igdlorssuaK kussanartoK angilårtoK.
mikavta tamaunga cementinarssuar-
mut sordlume naluvdlugo nateK, tå-
ssale maningårmat. tåssane uvanga
åiparalo Juliane nr. 9-me ineicarpu-
gut. Johan åma Steffen nr. 13-ime i-
neKarput PitaK ama ineKatigalugo.
uvdlut pingasugunartut Kanger-
dlugssuarme uningavugut. tåssani-
nivtine unukut nereriardluta fjern-
synimik issigingnårtarpugut unuap
KerKata tungånut ilånilo Kulip tu-
ngånut. fjernsynikut issigingnår-
dlune nuånertaKaoK. åma igdlor-
ssup Kåvane anérasarångavta ila
nuåneKl
ilåniuna igdlorssup Kåvane anéra-
sårdluta japanimiup filmiliarigamiti-
gut, Juliånalo uvangalo igsiavingmut
ingitdluta åipara sanivne nikuitarni-
ardlunilo ingitarniardlunilo, igdlarili-
vingajagpugut.
Kangerdlugssuarme nerissagssat a-
merdlauissut nerriviup Kåvanut ilio-
rarsimassarput, tåssalo uvagut piuma-
ssavtinik tigoraissardluta. åma tai-
maitdluta kukukutoravta, tingmissar-
tortartut nereKatigissaravtigik. tamå-
ko ajagssausersorneK nalunginamiko
kukukoK agfatc ajagssausersorpåt. u-
vagut artoriaravtigo savingmik ave-
riardlugo mikdkavtigo aitsåt inuit i-
ssigåtigut, taimanime agsut tupigitsia-
vigsorpåtigut.
arnap KaerKugamigisigut isertipåtigut
alångitauseriardluta.
iseravta ilavut igdlarilingajagput,
Steffertarpume KataiaKigame igdlarå-
ngame agsut nipitussarame. igdlor-
ssup iluagut ingerdlagavta igdlua’tu-
ngåtigut anivugut niuvfiortuvtinutdlo
ikivdluta bilimut.
Københavnip avKusinerssuinut pi-
gavta tupingnaKaon bilerpagssuit. I-
lulissane atuardluta tusartarnikuvar-
put avKuserngit silenissut åmalo iki-
tartunik penarton, augpalugtoK ikikå-
ngat bilit unigtarput, norsorpalugtor-
dlo ikikångat ingerdlassarput.
niuvfiorterput ateKarpoK Heide
Jørgensenimik, pania angajugdleK
Dorthemik nukardlerdlo Bittenimik.
tåuko aniat ateKarpoK Svendimik.
tåukunanipugut uvdlakut arfineK pi-
ngasunit uvalikut pingasunut. Kulai-
luap migssånit uvdlup KerKata tungå-
nut Københavnime bileriardluta unu-
milå arfinernut Hillerødimut lejrsko-
limut autdlarpugut bilerdluta tåssu-
ngalo pigavta nerivdluta.
tulugtut erinarssut
taimane tikikavta mérKat ikangåra-
mik (amerdlangåramik). sisamåkutår-
tuput nunanit ukuninga pissut: Ame-
rikamit, Guatemalamit, Polenimit,
Norgemit, Sverigimit, Japanimit, Fin-
landimit, Afrikamit, Grønlandimit,
Danmarkimit Hollandimitdlo.
tåssane sujulersuissuput Hans, Ben-
te åma Bjarne, inusugtuarKatdlo ar-
finigdlit ateKartut: Nelle, Brigithe
Paulinilo åma angutitai: Tony, Peter
Diderilo. åma tåuko lejrskolip inger-
dlåneKamigssånik ikiuiput.
atautsimérKårpugut julip tatdlimå-
ne. uvdlåt tamaisa nererérdlutalo
augpalårtoK Kutdlariardlugo agssav-
tigut tigorKautdluta tulugtut erinar-
ssut atortarparput unukutdlo arfineK
pingasunut arKartardlugo.
japanimiut kage tarajornitsut
taimane issigingnårtitsissaKåtårto-
KarpoK. sujugdliuvdlutik issigingnår-
titsiput hollandimiut, kinatik pauter-
dlugit augpalugtumik Kanermik sinå
amerdlugo, ningiuat Anna Lise jule-
mandiuvdlune. issigingnårtitsigamik
igdlarnaKaut, tauvalo tamavta portug-
japanimio niviarsiaraK pufdlarfartoK
kanik tunisipugut, uvanga kågimik
mamartorujungmik agsut tungusung-
nitsumik åma tunissutisiaråra åssiliaK
marraK aserorterivingmik Kalipagka-
mik åssiliartalik. avdlat ilåka åma å-
ssigingitsunik tunisiput. hollandimiut
ateKarput: Valravina, Jantina, Heen
åma Jos.
tauva svenskit issigingnårtitsiput.
ningiuat ateKarpoK Kunila mérKatdlo
sisamat. Kerstin, Mikael Staffan He-
lenalo. tåuko jutdlisiortarnermingnik
■takutitsiput, jutdlimilo nerissagka-
mingnik tamusserpåtigut.
nukagpiaraK guatemalamio karrii ine-
riiut akornåne
norgemiut ningiuat ateKarpoK Inger,
mérKatdlo: Sigruun, Karin, Eivind å-
ma Tom. tåuko erinarssordlutigdlo pi-
nguautinik Kitigput. takutitseréramig-
dlo uvagut tamavta misiligtipåtigut.
misiligkavtigo agsut paitsunganarpoK,
erinarssutåt uvanga måssåkut sule er-
Kaimåvara.
finlandimiut ningiuat Kåttemik ate-
KarpoK, mérKatdlo: Matti, Kimmo,
Katarina åma Leena. tåuko Kitigtau-
siat avdlanikajåKaoK, agsutdlo nuå-
nerput.
guatemalamiut ningiuat ateKar-
poK Goralia, mérKatdlo: Cicilia,
Maria, Rinaldo åma Jacobbo. Ki-
tingnerat nalunaKaoK erinarssor-
putdlo agsut tusarnersumik gua-
temalamiut nunartik pivdlugo eri-
narssutånik. guatemalamiunit på-
nakånik tunisipugut.
polenimiut ituat ateKarpoK Mie-
crystav mérKatdlo: Ewa, Jola åma
Tadek, Ryszard. tåuko spejderiuput
issigingnårtitsigamigdlo agsut pikorig-
put.
japanimiut ningiuat ateKarpoK Mie-
ko mernatdlo Tadanobo, Yoshilide,
Kai Keikolo. ingassagdlune tåuko ui-
tingnerat nalunardluinarpoK. tåukuni-
nga kågisorpugut tarajornigkaluardlu-
tik agsut mamartunik.
afrikamiut ningiuat Ninamik ate-
KarpoK mérartai: Benjamin, Sampson,
Rose, Mary. tåuko Kitigput kåkigsar-
fitik tigoriardlugit kåkigsarfik avdla-
mut tuniutardlugo, tunineKartoK ava-
lagtardlune.
danskit ajoKeråt tulugtut nugteri-
ssok. mérartai ateKarput: Ane, Pia,
Nikolaj åma Vagn. issigingnårtitsiput
Nikolaj bilertuliutdlugo ilai tamar-
mik agssakåssuvdlutik putdlaertarni-
ardlutik, bilertussaramigdlo Kuiana-
Kaut.
ukiarme augustip autdlartilårnerane
arfiningornikut auvariardluta aut-
dlarpugut aKagumut tikiniardluta Si-
simiunut. ukuvdluta autdlarpugut, u-
vangalo atåtagalo igdloraralo Gértilo.
avangnavtinut Kangerdluarssungmut.
tåvunga tikikavta pisåtavut niorar-
pavut. tauva tuperfigssavtinukarpu-
gut. tuperputdlo nåpardlugo. iluane
tiliorpugut Kalangmatdlo titupugut
Kårsitdlardluta. tauva akitsiorpugut i-
nardlutalo aKago uvdlåkut pisungnia-
ravta. unuåkut KiakujoKaugut. uvdlå-
kut iteravta tituteriardluta-åsit. uv-
dlåkut arferngup ereåne pisugdluta
autdlarpugut. tamavta autdlaisissar-
dluta. 2 timit migssåne pisugkavta
KåKarssup atånut unigpugut Kasuer-
serniardluta. tåssane uninganivtine
Kinerussårpugut. årime atåtaga OKar-
poK: åpinga tugto. isumaKarpunga
sagdloKitaråtigut. atåtama tikuartuka-
luarmanga takusinåungivigpara ta-
mavta autdlaisivut imerpagut KåKå-
kutdlo Kumukalerdluta nipaersåKaugut
tikileravtigo patdlorpugut. sujugdler-
igpagssåne Råmulo pilerisauteriar-
dluta aKigssiliardluta autdlarpugut. i-
ngerdlagavta uvanga sisorautima ig-
dlua iluarsiniardlugo unigkama åipara
sujuangåtsiartoK maligdlugo aKigssit
pingasut Kulaungmånga maligkalua-
ravkit peKångingmata uterama åipara
maligdlugo pigama pigama tikikavko
teriangniap tumai tuvssarniardlugit å-
ma aKigssit pingasut atåukaminga åi-
para OKarfigeriardlugo ornigkavtigit
åiparma tingissisimagamigit. Kiner-
dlerniartoK nuileriatdlariga sakissane
tikitardlugit KinerdlersoK. åmut taka-
nunga sisuvfigalugo tikikavko siso-
rautima kingorainut pisitdlugo ujar-
dlerniardluta erKavtinit tingigamik,
tarringmata unigkavta tåkuterKing-
mata ornilerdlugit tingigamik, Kuliv-
tinut uningmata ornigdlugit åipara
atuarungnaerdluta aulisariardluta
autdlartaleravta nuånertaKaoK. ilåne
autdlaravta umiaussårKamik KeKertap
sinåne aulisaraluaravta kisiåne peKar-
patdlånginame tauva pujortuarKap
aggersup kalusiupåtigut avangnamut.
aulisarfigssavtinut pigavta aulisaler-
dlutalo umiarssuåraK „Remmesæl"
saniorKutdluta ingerdlagame putsu-
mut åungarsimalersordlo, åma taima-
ne pujorame, geodætit umiarssuåråt
„Ole Rømer" nuigame avKutåtigut
maligdlugo. kisiåne ilarput oKaluler-
mat: ikardliséngila? taima oKaluler-
mata uvanga issigingnålerigalo ikar-
dlikame KaKivdlune sarpé nuivdlutik
uvagut issigingnårtitsigavta Juliane
ArnajarauvoK uvagutdle Kavdlunåjar-
Kat ilaliutdlugit inuarugdligauvdluta.
taimane nuanenateKangilaK
julip 20-åne taimane Tom nagdliu-
tOK Københavnimukarpugut, takorna-
riardluta busimut ilauvdluta. Råd-
husimut takornariaravta tungmerKati-
gut majuarpugut mérKat 25 øremik
inusugtutdlo 50 øremik akilivdlutik.
åma pisiniarfigpagssuit iserpavut tai-
manime nuåneKateKångilaK.
augustip Kulailuane lejrskolimit
autdlarpugut. uvagut aussarsiortar-
fingmukaratdlarpugut tåssanitdluta
uvdlut tatdlimat Heide Jargensenikut
aussarsiortarfiåne. uvdlut tatdlimag-
ssåne Københavnip erKaralunguanu-
karpugut tåuko igdluånut. unukut ar-
fineK pingasunit fjernsynimik issi-
gingnårpugut Kulit tungånut. tauva
bilimik tingmissartut mitarfiånukar-
pugut Kastrupimut, uterdlutalo nu-
navtinut autdlardluta unuap Kerna-
nut.
Kangerdlugssuarmit tingmissartu-
mik Ausiangnukariardluta tåssångå-
nit Agdlermut ilauvdluta Ilulissanut
apupugut.
Jensine Nielsen, 12 år
Jakobshavn
Ilulfssat
mik atåtama suvdlukitsumik autdlae-
riaraluarpå itigardlunilo. itigariarmat
Gértip Korortumik autdlaivå erKor-
dlugo sunauvfa neruvkarorsimavdlu-
go- tauva atåtama autdlaei-Kigpå su-
jugdlivisigut pisoriarångame pusigat-
dlåraoK, tauva uvagut igdloraralo na-
ngitaKåtårparput. niaKuinågut upitit-
dlardlugulo toKutdlardlugulo tåssalo
uvagut igdloraralo tugtumik perngar-
dlardluta. tauvalo ågtorparput. ågto-
réravtigo tamavta nangmagkerdluta
tupivtinukarpugut. tupivtinutdlo pi-
gavta titutikutsoriardluta pisåtavut
tukutuarKamukéussorpavut tamavtalo
ikigavta autdlarpugut Sisimiuliardlu-
ta. Sisimiunut tikipugut aKaguane sa-
påtikut. tauvalo anånaga tåkupoK ku-
ngujulåinaK. sunauvfa pissaKarsima-
ssugut tusarsimariaramisigut. bilinik
ilauvfigssarsioriardluta Kumukarpu-
gut. tåunalo uvdloK anånaga kavfi-
sortitsivdlune aKaguanilo Katånguti-
ka paggatdlutik.
Lars Lynge 6 A. 12 år...
Sisimiut
maugångame ilåne sakissane angu-
ssardlugit. tikikavtigit åiparma igssu-
kaluaramigit uniordlugit tingingmata
åiparma Råmup mardluk sårdlinera-
riardlugit tagpikunga majualerdlunga
åipara igingmat ornigdlugo erKåuka-
luaravtigit tingigamik maligdlugit u-
jardlugit åiparma apume nuisalårtoK
igssukamiuk toKutdlugo. uvanga ma-
juardlunga Kinerdlunga åKigsseK nui-
ssok åipara OKarfigalugo ujaraluarav-
tigo peKångingmat angerdlamut aut-
dlaravta åipara sisorautima tkingorai-
nut pisitdlugo autdlarugtordluta or-
dlugavta tivsinaK. åipara isigåerse-
rugtordlune igdlalerdlune pigavta si-
sussardlutalo angerdlamut ajorata a-
pupugut. inuvdluaritse.
skoledreng Karl David Olsen,
K’ornoK.
kugssardlune unigkame. tauva pujor-
tuarKap maskinå autdlarteriardlugo
ornigkavtigo sanianut pivdluta issi-
gingnårparput. ikardluk tåuna tinig-
kångat nuissarame. taimane tinigkiar-
torame tinigkame umiarssuåraK tåuna
ikardlup Kåvane kisime issigerKuvoK.
tauva kingunerilerå avdla nagdliuka-
luarpoK, kisiåne tinugutarérmago sa-
nianut pivdlune ulingnigsså utarKi-
narpå.
tåssunga nåvåka tugdliane avatånut
aulisariartarnerput univkårisavara.
tåssauvunga
Karl Jacob Kleist,
Julianehåb
lkardligtumik issigingnårneK
kalåliarKat Danmarkime lejrskolimifuf nuånissånguaisia<alutik
aKigsserniarnermik
tugtumik perngarnera
tupingnaKaon bilerpagssuit
Kangerdlugssuarmit Danmarkimut
autdlaravta nalunaerKutap akunere
sisamat minutitdlo 15 ingerdlavugut.
tingmissartoK ilauvfigissarput angi-
ngårame sordlo tåssa igdlorssup ilua-
nitdlune. autdlarnialeravta nipå så-
kortoKissoK Kangåtaravta iluanitdlune
nipeKarpiångilaK. ingerdlanivtine si-
nigtardlutalo pivugut. nerigavta uva-
nga nererérsimatsiardluta meriarpu-
nga.
tikipugut agsut siagdlertoK. tingmi-
ssartumit anigavta uvanga Juliånalo
uningatsiarpugut, sunauvfa ilavut ig-
dlorssuarmut iserérsimassut. silame
uningåsarKårtugut tingmissartortartup
FERD’NAND
Forberedt på det
værste
sitdlimautdlugo
(s>
26