Atuagagdliutit - 17.01.1963, Blaðsíða 13

asimioKarfingnit igdloKarfingnut nungneit
ajornartorsiutinik pilersitsissåinarpoK
igdlume sujunersuissartoKarneK pissariaKarpoK igdlonarfit ing-
mikortuisa nåkanganerussunik inOKalinginigssat isumagalugo,
tamatumanilo sulissugssat aggersitat atornenarsinaungitdlat
ukiune måkunane kalåtdlit inoKa-
tigit akornåne avdldngortiterinerup
nalåne inoKatiglssutsip tungåtigut a-
jornartorsiutit piler sxmåput. agdlag-
kame uvane ajornartorsiutaussartut i-
lait erKartorneKartugssat tassduput a-
jornartorsiutit ilagissarit ilåinut ma-
lungniutartut, tåssa inuit nugtertini-
arneKarnerånut tungassumik ilagissa-
rit asimioKarfingnit nunaKarférKanit-
dlo igdloKarfingnut nugtertineKarå-
ngata.
tamåna kalåtdlit akornåne taimåg-
dlåt malugineKarsimångilaK. ajornar-
torsiutime tamåko åsserdluinait nuna-
ne tamane sulivfigssuartigut inuitdlo
eKiterneKarnerunigssåinik sujunerta-
Kardlune suliniarfiulersune malung-
niutarsimåput. tamatumåtaoK tungå-
tigut Danmarkime ajornartorsiuteKar-
tarpoK, tåssa inuit nunåinarmiuneru-
galuartut igdloKarfingnut sule nugter-
tuarmata.
ukiut 1930-t ingerdlaneråne nunåi-
narmit igdloKarfingnut nugterneru-
lugssuaKarsimavoK — tåssa imåingi-
kaluartoK igdloKarfingne sulivfigssar-
smiarneK ajornånginerungmat, tåssa-
me taimanikut tamane sulivfigssaeru-
torpagssuaKarpoK — pissutausimavor-
n}e inoKatiglssutsip tungåtigut ikiutau-
sinaussut igdloKarfingne ajungine-
lungmata nunåinarme atorneKartunut
periautsinutdlo nalerKiutdlugit. kisalo
inuit pissortat tungånit ikiorneKardlu-
tik inussut igdloKarfingne inoKati-
mmgnit issiginiarneKånginerussarput
nunåinarmlnermut nalerKiutdlugit,
tåssame nunåinarme inuit tamarmik
ingmingnut ilisarisimagajugtarput. i-
lagissarit ardlagdlit ukiune tamåku-
nane ima atugardliortigisimåput ag-
alåt kinguåve måna tikitdlugo sule
Pissortanut ajornartorsiutaussardlu-
tik.
åmalo sorssungnerssup kingugdliup
kingornagut nunåinarmit igdloKar-
fingnut nugtertoKarsimaKaoK pissuti-
gineruvdlugo nunåinarme sulinerup
avdlångorsimanera, tåssa maskinat a-
tugaunerulersimaneratigut nuname
sulissartut ilarpagssue sulivfigssaeru-
simangmata. inuit tamatuma kingor-
nanit igdloKarfingnut nugtertariaKar-
tut tåssaunerusimåput inuit pitsune-
russut nangminerissamingnik nunau-
teKångitsut. inuitdlo tamåko igdloKar-
fingnilerdlutigdlo igdloKarfingne inu-
nermut nalerKutungorsarniåsavdlutik
ajornartorsiutigissartorujugssuvåt tai-
nialo pissortat tungéinit ikiortariaKa-
lersardlutik. Kujanartumigdle suliv-
figssuartigut ukiune tamåkunane ine-
riartorsimanerup inuit tamåko suliv-
figssaKartiniarnigssait ikiorsersimavå.
ajoraluartumigdle sule inuit ilait ta-
niåko ima pigssaKåssutsip tungåtigut
ajornartorsiuteKartigiput agdlåt pi-
ssortat tunganit ingmikut ikiorserni-
artariaKalersimavdlutik. ilagissarit a-
lornartor- , irtut pivdlugit pissortat tu-
nganit i;, taussartut tamaisa erKar-
°rniåsa\ ugit agdlagkåkut matumu-
na tamåkerdlugit taiorneKarsinåungit-
njat. tam,i':o ikiutaussartut ilagait ig-
ngssailr ssut ikiorniarneKartarne-
ra<-
S inuit ipoKatimik atugardliornerat
1‘vdlugo iKiuniardlutik igdlugssaKar-
Slniartnrr irat, mérKat iliniartiniar-
git iki'rserniarneKartarnerat av-
tdlo. — uvanilo erKartorniarneKar-
,,K atauseK tåssauvoK igdlune anger-
ar?imavfingne nåkutigdlissoKartar-
tåssame taimatut ikiuniarneK
„ atdlit-nunåne ikiuiniarnerup tu-
^atigut sulinermut ilånguneKarsinau-
Snnarrnat.
issorineKarnigssaK
anilangatigissarpåt
agdlauseriSsap uma sujuliane anå-
ikiorserneKartarnerånik årKigssu-
eit erKartorneKarérsimavoK. anå-
aKai tarpordle anånanut ikiuiniar-
eimut tamatumanilunit sulissdssunut
1 101 tigssarsiorumassångitsunik. anå-
na taimåitut tåssaugajugput silatu-
ssutsikut amigautigdlit, piikordlugtut
arrugartumigdlunit akissugssåussusig-
' arnat tairnåitut kigsautigissångi-
at ajussusertik inungnit avdlanit ta-
kuneKartugssångortisavdlugo, nuåna-
rinago igdlumut mérKamingnutdlo
Parssinerdlungnermik issorineKarsi-
naunera. taimåitumik amerdlanertigut
tamatuma tungåtigut isumagingning-
niartugssångortartut tåssaugajugput
nterKanik isumagingnigtut, tåssa ig-
dlume pissutsit ima ajortigigångata
mérKanut parssinerdlungnermik o-
kartoKarsinauvdlune. ukiune sujug-
dliunerussune pissutsit taimåitut ki-
ngunerigajugpåt mérKat tamaisa ig-
nlumil pérsitaussarnerat mérKanutdlo
angerdlarsimavfingnut inigssitdlugit.
aimatutdle årKigssussineK inoKatigl-
ssutsip tungånit pinarane åmale inu-
nerup tungånit issigalugo pitsauvigsu-
tut OKautigineKarsinåungilaK. mérKa-
nut angerdlarsimavfingme mérKap
najugaicartarnera måna ukiumut 6—
7000,— kruninik naleKalerpoK, tai-
måitumigdlo mérKat Katångutigit ar-
finigdlit arfineK-pingasutdlunit mér-
Kanut angerdlarsimavfingmitisavdlu-
git akisupilorujugssussugssauvdlune.
angajorKånutdlo taimatut mérKanik
arsårneKarneK amerdlanertigut ima
kinguneKartarpoK påsissarmåssuk
mérKamingnik isumagingnigsinåu-
ngitsutut issigineKalersimavdlutik tai-
malo tamatumuna ingmingnut tatigi-
lårnimininguisa nungutåt pérneKar-
agdl.:
socialinspektør Kaj V. Petersen
tardlune, tamatumalo kingunerigajug-
på inunerdlungnermut sangussarmata
imerajugtungordlutik avdlatutdlunit.
mérKat mérKanut angerdlarsi-
mavfingmititdlutik timikut pissa-
riaKagkamingnik amigauteKartå-
ngikaluardlutik angajorKåmingnut
maKaissinermingnik akornuteKar-
tarput mérKanutdlo angerdlarsi-
mavfingmisimanerat malungniute-
Kalersardlune taimalo kingorna i-
nunermingne tamåna åtatarissar-
dlugo. mérKat angajorKåmingnut
angerdlarsimavfingmingnutdlo mi-
sigissuseKartuartarput, tamånilume
pissariaKarpoK kussanartumik ag-
dliartusagpata.
inerteriniarneK kisime
nåmångilaK
taimåitumik ukiune kingugdlerne
igdlut angerdlarsimavfit sångéKute-
Kartut ikiorserniardlugit sujunersor-
neKartarnerat atortulersineKarsima-
vok. tamåna ima pissarpoK, tåssa
kommuneKarfit igdlune angerdlarsi-
mavfingne nåkutigdlissugssanik arna-
nik atorfinigtitsissarmata igdlume ni-
ngiugssanik iliniartitsissugssatut ilini-
arsimassunik taimåitunigdlunit ami-
gauteKarnerme avdlatut iliniagaKarsi-
magaluartunik. arnat taimatut suli-
ssugssarsiarineKarsimassut isumagi-
ssagssaråt igdlume ningiussut iliniar-
tiniåsavdlugit igdlutik mérKatigdlo
KanoK påriniåsagait. arnat tamåko a-
joKersussinartugssåungitdlat åmale i-
lånériardlutik nangmingneK suleKa-
tauvigsinaussardlutik sordlo nerissag-
ssiutdlugit, evKiautdlugit, merssutdlu-
git avdlatutdlo. soruname sujunerta-
rineKarneK ajorpoK arnat tamåko ig-
dlo igdlume ningiussoK sivnerdlugo
ingerdlatisagåt, tåssale ilikartiniagag-
ssarå takutitdlugulo igdlup KanoK på-
rineKarnigsså.
suliagssau tamåna ajornaitsuinåu-
ngilax perorsardluarsimassutut taku-
titarianarpoK inoKatitdlo sussusinik
påsisimassanardluartariaKardlune. i-
luaKutdungilaK issornartorsiuivdlunilo
erKartussinidsagåine. igdlume ningiu-
ssok kafumigtungortiniarneKåsaoK,
nersualårneKatsiartarunilo mikis sti-
ngugaluartutigutdlunit ingminut tati-
giartulerumårpoK ugperilerdlugulo
suliagssane ilumut pisinaugine.
igdlume ningiussup amerdlaner-
tigut pulårneKartalernine autdlar-
Kåumut nuånarivatdlårneK ajorpå,
taimåitumigdlo navsuiåuneKartari-
aKartarpoK mérKanik isumaging-
nigtut mérai igdlumit pérsisinau-
gai nåkutigdlissutitaussoK suleKa-
tigalugo igdlumine pissutsit iluar-
siniångikunigit.
mérKat 6—8-ngorsimagångata a-
ngerdlarsimavfingne nåkutigdlissu-
ssup ningiussoK misiligdlugo inåniar-
talersarpå nårtunavérsårneKarterKuv-
dlugo, tåssame påsineKarérsimangmat
igdlume ningiussumut OKilisautaussa-
KissoK nårtorKigsinaujungnaerdlune
påsigångamiuk. suliagssane oKigineru-
ssutut misigisimalersarpai nåmagsisi-
naunerulersardlugitdlo ilisimalerå-
ngamiuk måna mérKerKigsinaujung-
naerdlune. taimåitumik ilåne pissaria-
KartarpoK igdlumik nåkutigdlissutitap
igdlo angerdlarsimavfik ukiut ardlag-
dlit ingerdlaneråne ornigtariaKartar-
dlugo, pissutsit pissusigssaK erKordlu-
go pitsåussuseKalernigssåta tungånut.
taimatut igdlunik angerdlarsimav-
fingnik nåkutigdlissussup pikorigsup
uvdlormut igdlut 10—20-t ornigtarsi-
naussarpai.
Kavsitigut pissariaKartarpoK pissor-
tat tungånit ikiutitut igdlut anger-
dlarsimavfit ikiortardlugit peKutinik,
sinigfingnut atortunik igdlumutdlunit
atortutinik avdlanik, sordlume åma
ilåne pissariaKarsinaussartoK nutåmik
pitsaunerussumigdlo igdlugssarsissu-
tisavdlugit. taimatut ikiorsissarnerit
ardlaligtigut ajornartorsiutauleraluar-
tut ajugauvfigineKarsinaulernerat ki-
ngunerisinaussarpå, tåssa ningiussoK
kajumissuseKalersinaussarmat igdlu-
me suliagssane mérKanilo ajungineru-
ssumik isumagiumavdlugit.
suliagssamut pingartumut atavoK
ningiussoK iliniartiniåsavdlugo a-
ningaussat atugkat atorumagkatdlo
nautsorssusiortarnigssånik, tåssa
igdlume angerdlarsimavfingme a-
ningaussarsiausinaussut ilåtigut a-
merdlavatdlarneK ajortut pissusig-
ssaK erKordlugo atorneKarsinaor-
Kuvdlugit, pingartumigdlo påsiti-
niardlugo nerissagssat sordlit aki-
mingnut nagdlersutumik inussutig-
ssaKarnerpaunersut, igdlune a-
ngerdlarsimavfingne nåkutigdli-
ssussut soruname åma igdlume i-
tussoK påsitiniagagssaråt igdlup a-
ngerdlarsimavfiup napatiniarnera-
ne suleKataussariaKarneranik. i-
merajugtungorsimagpat ikiorser-
neKarfigisinaussånut autdlartitau-
ssariaKarpoK.
akisunerujugssusaoK
ikiorsiniångivigkåine
ikiutausinaussut uvane erKartorne-
Kartut atortiniarnigssåt soruname a-
kikitsungikaluaKissoK taimåitoK aki-
kinérarssuvoK mérKat mérKanut a-
ngerdlarsimavfingnut inigssineKåinar-
nigssåningarnit, sorunalume akisune-
rujugssusagaluardlune ikiorsiniångit-
suvigsimåsagaluaråine. tåssame ikiu-
niångivigsimagåine ukiut ingerdlane-
råne angajorKåt taimåitut nangming-
neK pinaratik méraitdle åma pivdlu-
git ikiuniarnerme aningaussarpag-
ssuit atorneKartariaKartarumårmata.
inuit tamåko agdliartorumårput (tåssa
mérKat angajorKånit taimåitunit pi-
ssut) pitsaussunatik inoKatigingnutdlo
nanertutaujumårdlutik sulisinauvdlu-
ångissutsimikut, pinerdlungniartarner-
mikut, imerajussutsimikut amalo ilå-
tigut nuliardlutigdlo méraKalersima-
nermikut angajorKåmingnit pitsaune-
rungitsumik ingerdlatamingnik.
kisalo tamatuma tungåtigut ajor-
nartorsiutit aningaussarsiornermut a-
kornutaulersinaunerånit taimågdlåt
issigineKåsångitdlat. issigineKautigsså-
me pingårneK inugtut issigalugit taku-
niartariaKarpoK.
ikiortariaKarneK måne
angneruvoK
Kalåtdlit-nunane igdlunut anger-
dlarsimavfingnut ikiuniartarneK er-
KartorneKartoK agsut atorfigssaKarti-
neKartugssauvoK, Kalåtdlit-nunåne
igdloKarpoK mérKanut najugaritisav-
dlugit igdlersorneKarsinåungitsunik,
amigartumik nerissaaardlutik, mi-
nguitsunatik, amigartunik atissaKar-
dlutik, il. il. ilungersortumik ikiorni-
arneKångikunik mérKat tamåko Ka-
låtdlit-nunane moderniussume KaKu-
go iluamik tamåkissumigdlo sulisinau-
lernaviångitdlat. inoKatigit ardlaligti-
gut pissaKutsersortarumårpait inoKa-
tigissutsimutdlo ardlaligtigut akornu-
taussarumårput sorunalume Kalåtdlit-
nunåta nutåp sanarfineKarnerane su-
leKatausinåussusiat mikissuararssuåi-
naussugssauvdlune.
ningiunut nangmingnérdlutik napa-
tisinåungitsunut ikiunigssaK atautsi-
mut issigalugo Kalåtdlit-nunane Dan-
markimingarnit angneruvoK (pissaria-
KartineKarneruvoK). tamåna ersser-
KigdluarpoK ilagissarit igdlOKarférKa-
nit asimioKarfingnitdlo igdloKarfing-
nut angnerussunut nugtersimassut er-
Karsautigalugit. inuit tamåko nutåmik
igdlutårångamik Kavsitigut påsisima-
neK ajorpåt KanoK ilivdlugo pårisav-
dlugo. init KanoK iliordlutik peuuser-
susavdlugit ilisimassångilåt sukuju-
sivinartutdlo atortardlugit ilagissarit-
dlo igavfingne eKiterutinartardlutik.
igdlut kussanaraluartut sivitsoriå-
ngitsoK sugssaujungnaertarput najo-
ruminaitdlivdlutigdlo. ilagissarit tai-
måitut igdloKarfingne nunarKatiming-
nut nikanartitutut misigisimalersar-
put, tåssa ilagissaringnut igdlugissa-
mingnik ajungitsumik parssissunut a-
jukutungortardlutik. ilagissarit tamå-
ko taimatut misigisimanertik pissuti-
galugo amerdlanertigut imigagssamik
atornerdluinermik kinguneuartitarpåt
taimalo sule igdlonarfingme nunarsa-
timingnut malingnauniarnigssånut a-
jornartorsiornerulersitardlugit.
Kavsitigut ilagissarit taimåitut ig-
dlumingnit nugtitaussariaKartarput
igdlunutdlo ajornerussunut inigsslne-
Kardlutik. ilagissarit taimåitut Kavsi-
tigut igdloKarfiup ilåne naligissaming-
nut akulersunialersarput tamatumu-
nalume igdloKarfiup ilai „pitsut na-
jugåinik" taineKartartut pilerslneKar-
tarput, inuit atugardlioKissut atautsi-
mordlutik najugait.
ajornakusornerujugssussarpoK ila-
gissarit avdlat taimatutdle atugardli-
ortigissut nunarKatigigångatigik. tai-
måitumik Danmarkime atorneKartar-
poK ilagissarit taiméitune najugagdlit
ikiorniardlugit avdlamut nugtineKå-
sagångata igdloKarfiup ilånut pitsau-
nerussunik nunarKateKarfigisinausséi-
nut nugtitardlugit, tåssa igdlunut a-
ngerdlarsimavfingnut nåkutigdlissu-
ssut ikiuniarnerisigut.
kalåtdlit ilagissarit igdlunit nu-
tånit anisinagit ikiorniardlugit pe-
rorsarniardlugitdlo sulissutiginar-
tariaKaraluarpoK.
aggersitat atorsinåungitdlat
tamatumåtaordle tungåtigut ajor-
nartorsiutigssaK tåssauvoic nåmagtu-
nik pikorissuseKartunik sulissugssar-
sinigssaK, tåssa angerdlarsirriavfingne
nåkutigdlissoKalernigssaK erKarsauti-
galugo. taimatut sulissugssat séruna-
me kalåliussugssåuput taimalo Kav-
dlunånit inugtalerneKarnigssåt erKar-
sautigineKarsinaunane.
taimåitumik avdlamik avKutig-
ssaKångilaK taimågdlåt kalåtdlit
arnat nalerKutut Danmarkimut ili-
niariartortitdlugit kisiåne, tamåna-
lume nåmagsineKarsinaugpat er-
KortusaoK sujugdlermik igdlumik
ningiugssat atuarfiåne iliniarKårsi-
massusagpata kingornalo ukiua-
lungne Danmarkime igdloKarférKat
igdlunik nåkutigdlissartOKarfisa
ardlåine sulisitdlugit. uterdlutik
Kalåtdlit-nunSnilernermingne nu-
narKatimingnik iliniartitsisinauli-
såput.
En af de bedste modtagere, der nogensinde har vceret pressenteret på det danske marked
I I :i l \ \l I x' KING
Plyds-tut u vdlut tamaisa foskatortarit.
ivsingigagssat FOSKA perqingnar-
dluinarput!
Gør som Plyds - spis FOSKA hver
dag - guld værd for sundheden!
VI SKA’
FOSKA
fineste nøddenstede havregryn
ELTRAs musikgengivelse er så
fantastisk, at De føler Dem.
placeret i selve koncertsalen.
med fuldkommen
symmetrisk
HI-FI STEREO
l grammofon-
gengivelse

1035,- Leveres l nød og teak
Ved effektiv udnyttelse af de erfaringer,
den vældige tekniske udvikling Indenfor
TV fabrikationen har givet, er det lykke-
des at konstruere en radiomodtager af
meget høj kvalitet og med stort teknisk
udstyr til en særdeles rimelig pris. Air
Klng har alt det, den kritiske køber for-
langer i dag.
FM-delen er yderst følsom med 3-trlns
MF forstærker, stor støjundertrykkelse
og Foster Seeley kvalltetsdétektor.
AM-delen er bygget for distancemodtag-
ning med 2-trins MF og kvalitetsdetektor
med katodefølger. Den har bølgeomrfider-
ne KB, SB, MB og LB med højantenne-
spoler. Desuden MB og LB med højføl-
som ferritretningsantenne.
STEREO-delen er udstyret med 2 kom-
plette htghfidelity LF forstærkere hver
med 2-trlns LF forstærkning, 12 watt ud-
gangspen toder og højttalere for fuldkom-
men symmetrisk stereogengivelse på
grammofon. Stereobalancen giver op til
100 pct. korrektion. Pick-up tilslutningen
er gjort brumfri med et særligt antl-
brumrør.
Gå ind til Deres ELTRA forhandler og oplev Air King med den
helt fantastiske STEREO gengivelse.
13