Atuagagdliutit - 17.01.1963, Page 28

atuagagssiaK »Grønland«
ukiunik Kuling or t or siortoK
atuagagssiaK tåuna siåmarnerussaleriartuinarpoK pingårtumig-
dlo iluaKutiginenardlune atuarfingne bibliotekinilo
En hilsen fra Kongen
kungimit inuvdluarKussut
atuagagssiaK Grønland Det grøn-
landske Selskabip naKitertitagå ja-
nuarip autdlarKautåne 1963 Kulinik u-
kioKalerdlune nagdliutorsiusaoK.
atuagagssiaK Det grønlandske 'Sel-
skabip ukiumortunik naKitertitagai-
nik (årbøger) taorsisimassoK Dan-
markime siaruarnerpauvfeKarpøK,
Danmarkimilo — pingårtumik atuar-
fingne, højkkolene bibliotekinilo —
Kalåtdlit-nunåt Kalåtdlit-nunånilo pi-
ssutsit pivdlugit påsissutigssauvdluar-
tuvdlune.
atuagagssiaK avKutigalugo Det
grønlandske Selskabip anguniagarisi-
mavå ersserKigsumik perKigsårtumig-
dlo Danmarkime nunanilo avdlane so-
Kutigingnigtut ilisimassaKalersiku-
mavdlugit Kalåtdlit-nunåt Kangaune-
russoK månalo KanoK itoK pivdlugit.
ukiune kingugdliunerussune atua-
gagssiap aulajangersimassumik pi-
ssartagaKartue amerdliartuåginarsi-
måput, pingårtumigdlo agdlagaussar-
tut ilisimatusautinut inuinarnut på-
siuminarsagkanut tungassut nailisar-
dlugit tulugtut agdlangneKartaleriar-
mata nunane avdlane aulajangersi-
massumik ipissartagagdlit amerdlasu-
ngorsimåput.
atuagagssiap ukiune Kuline naKi-
terneKartardlune sarKumertagai åma
Kalåtdlit-nunåne bibliotekine atuar-
fingnilo pigineKartut iluaKutauvdlua-
lersimåput.
Det grønlandske Selskabip atua-
gagssiaK nagdliutorsiortisavå ukiune
Kuline atuagagssiane agdlagaussartut
imait åmalo agdlautigineKartartut ag-
dlagtutdlo kikussusé nalunaerssusior-
dlugit. tamåna ujagaKarniartunut o-
KilisautaussugssauvoK åmalo sut ki-
mitdlo agdlautigineKarsimassut nalu-
naerssorneKåsavdlutik ersserKigsumik.
atuagagssiap åndgssuissorå Helge
Christensen 1951-imit 1953-imut Atua-
gagdliutit Kavdlunåtortåinut årKigssu-
issusimassoK.
kalåtdlit tungånit atuagagssiamut
imaKa iluaigingnissutausinauvoK ka-
låtdlit Kavdlunåtut agdlagsinaussut
ikigpatdlåt agdlagaKartarsimangmata,
uvdlutdle ingerdlanerine pissutsit ta-
måko atuagagssiap agsut iluarsartu-
kusugkaluarpai.
atuagagssiap autdlancautåtungåne
OKautsit takugssaujuåinångitsut tama-
tigut agdlagsimassarput: isumat ag-
dlagaussartune sarKumiuneKartut ag-
dlagtup nangmineK isumagai tamati-
gutdlo agdlagtup akissugssauvfigalu-
git.
OKauserineKartutigut tåukununa tai-
mågdlåt sujunertarineKarpoK kialunit
isumane OKautigisinåusagå avdlat isu-
månut nalerKutingikaluarpatdlunit.
Landshøvdingen sendte 24. decem-
ber 1962 følgende telegram til Deres
majestæter Kongen Og Dronningen:
„på landsrådets vegne sender jeg
deres majestæter, tronfølgeren og
prinsesserne de bedste ønsker om en
glædelig jul og et godt nytår fra alle i
Grønland".
Herpå indløb samme dag følgende
svar:
„med hjertelig tak ønskes alle i
grønland en glædelig jul og et godt
nytår — ingrid frederik r“.
Landshøvdingen sendte ligeledes 24.
december 1962 følgende telegram til
Hans kgl. højhed arveprins Knud:
„på landsrådets vegne beder jeg
deres kgl. højheder modtage de bedste
ønsker om en glædelig jul og et godt
nytår fra alle i grønland".
Der indløb samme dag følgende te-
legram:
„arveprinsessen og jeg ønsker alle i
grønland en glædelig jul og et godt
nytår — arveprins knud".
handelip 1962-ime teriangniat ami-
nik akitsorterivdlune tuniniaineråne
260.000 kr. isertineuarput. akitsorte-
rissoKarpoK nålagauvfiup katerssu-
gausivigssuata nagdliiltorsiortarfiane,
kernertat amé 3.200 KdKortatdlo amé
2.800 tuniniarneKardlutik. niorKutau-
ssut amerdlaKatiginangajagpait 1961-
ime tuniniarneKartut. åminik niorKu-
teKarneK soKutigineKangåtsiaKaoK pi-
ngårtumik tulungnit amerikamiunit-
dlo.
Kernertat amisa pitsaunerit aké av-
dlångungitdlat, åmitdle nr. 4 akikit-
landshøvdinge decemberip 24-åne
1962 telegramerpoK imåitumik atarKi-
nartorssuarnut kungimut dronningi-
mutdlo:
„landsråde sivnerdlugo atandnar-
torssuit, kungigssaK prinsessitdlo ka-
låtdlit-nunåmiunit tamanit jutdlime
ukiortåmilo pivdluarKutipåka".
uvdloK tåuna akissut imåitoK tikiu-
Pok:
„Kamånga pissumik Kujavdluta ka-
låtdlit-nunåmiut tamaisa jutdlime
ukiortåmilo pivdluarKuvavut — ingrid
frederik r“.
åmåtaoK decemberip 24-åne 1962
landshøvdinge telegramerpoK atand-
nartumut kungip nukånut arveprins
Knudimut:
„landsråde sivnerdlugo atarKinartut
kalåtdlit-nunåmiunit tamanit jutdlime
ukiortåmilo pivdluarKutipåka".
uvdloK tåuna akissut imåitoK tikiu-
Pok:
„arveprinsesse uvangalo kalåtdlit-
nunåmiut tamaisa jutdlime ukiortå-
milo pivdluarKuvavut — arveprins
knud".
dlingåtsiardlutik 1961-ime akitsorteri-
nermut nalerKiutdlugo, taimåikaluar-
tordle atautsimut issigalugo Kernertat
amé 5 pct-imi'k akitsorput.
KaKortat amé pitsaunerpåt 1961-i-
misut akeKartineKarput taimåitordle
nr. 3 åma 4 nåmaginartumik akiler-
sineKaratik. avguaKatigigsitdlugo Ka-
Kortat amé 1961-imingarnit 16 pct-
imik akikineruput.
akitsorterinerme ama nånut amé 8
niorKutigineKarput soKutigineKaKalu-
tik tunineKardlutik.
teriangniat amé akitsortigkat
260.000 kr.-sissutigineKartut
teriangniat amé 6000 tuninenartut. avguaKatigigsitdlugo KaKor-
tat amé 1961-imit 16 pct-imik akikineruput, Kernertatdle ame
5 pct-imik akitsordlutik

n rfpr
£4l iCI ™
ssuaK
ag dl ag to K
HERMAN MELVILLE
(nangitaic)
pivfigssångormat unukorsiutigssa-
nik nereKataujartorpunga. sivisumik
igsiavunga umiartortutdlo Kanigtukut
sivikitsumik arfangniarsimavdlutik
tikisimassut OKalugpalårtut tusarnår-
dlugit, tåssa umiarssuårKat ungasili-
artautåungitsut Atlanterhavimut Æk-
vatorip avangnåniginardlutik arfang-
niartartut. sivisumik igsiarérama tu-
sarnårdlugitdlo nal. arKaningulersor-
dlo inivtinut majuarKigpunga inariar-
tordlunga — Kularingitdluinardlugo
kåmalåssuarma Kinune måna inersi-
måsagå.
kisiåne tåssa taimåingilaK. sule ig-
siavoK sordlume Kimåkavnile inimit
nikiatdlagsimanane. taimåitoK takuv-
dlugo puvfakujulerpunga isumaKaler-
pungalo pissariaKångitdluinartumik i-
sumaKångitsumigdlo taimaisiortoK,
tåssa uvdloK tamåt unuavdlo agfå tai-
matut inime Kianartume igsiåsagpat
Kissuminikasik niarKume Kulånut i-
lisimavdlugo.
„Queequeq, tåssa nåmalerputit ni-
kuiniarit. makiniarit isiniardlutigdlo,
perdlerdluinarungnarsivutit. taimaisi-
simåinaruvit toKusautit". kisiåne o-
Kautsimik atautsimigdlunit akingilå-
nga.
tåssalo avdlatut ajornartoK påsiv-
dlugo taimaitinarniardlugo isumerpu-
nga inarniardlunga siningniardlunga-
lo. imaKa taimaisioruma ernlnaK ma-
lingnialisavånga inardlunilo. kisiåne
inartinanga Kåtigorssuara nånup a-
mia Kånut ilerKåratdlarpara Kularnå-
ngingmåme unuap ingerdlanerane
puerKortitorujugssujumårtoK åmalo
avdlamik atugaKångingmat tulujune
kisiat atisimangmago.
inarérnerma kingorna sivisumik
nalavunga sinilersinaunangalo nauk
agssakåjuaraluardlunga. inalerama
nanerut supisimavara — erKarsauti-
gigavkulume Queequeq isigkat sisa-
måinait uvavnit ungatdliuvdlune tai-
ma iluaitsigissume nalassoK inime
puerKOKissume tårtumilo — erKigsi-
simångitsoK.
taimaitdlungame imaisitdlartoK si-
nilersimavunga sianigissaerusimav-
dlungalo aKaguane uvdlångortoK iter-
nera tikitdlugo. sinigfik ungarKutdlu-
go avåmut Kiviarama ila tupingnara-
lugtuaK Queequeq sule tåssa naterme
igpagssartut igsiåsancårpoK. tauvale
seKernup Kingornerisa sujugdlit iga-
låtigut Kingorfigigånilo taimaitdluni-
me aulagsangniamissålerpoK nisunilo
avatinilume tamarmik ånernålugtui-
nautitdlugit nikugtilerdlune. kinå nuå-
nårpalugpoK tungivnutdlo aggilerame
KungujulaortuånguarpoK. tikikaminga
Kaune Kauvnut tugtitdlugulo Kungu-
jugpoK OKardlunilo måna Kinunine
(Mamadanime) tåssa KångiutoK.
sordlo sujusingnerussukut oKarér-
nikussunga inuit kikutdlunit ugperi-
ssarsiornerånut akuliukusungilanga —
tåssa inuit tamåko Kanordlunit itumik
ugperfigissaKaraluarångata inoKati-
mingnut toKutsiniaratigdlo ajuatdlag-
titiniångikångata. inugdle ugperissar-
siornermine ingassagtajårissungorå-
ngat — tåssa ugperniarpatdlålerdlune
inugtaminut agdlåt erKigsissutigssau-
jungnaerångat uvanga isumaga ma-
ligdlugo pissariaKalersarpoK inuk tai-
måitoK ingmikortisavdlugo OKaloKati-
gisavdlugulo ilorraup tungånut såti-
niardlugo.
månalo taimatordluinaK iliorpunga
Queequeqip tungånut. „Queequeq",
oKarfigåra, „mana inarniarit tusåriå-
ngalo KanoK oKausigssaKartunga". —
tauvalo OKalugfigilerpara navsuiaut-
dlugulo sujugdlermik ugperutsit åssi-
gingitsut inungnilo kinguarsimaneru-
ssune atorneKartut Kanordlo ilivdlu-
tik pilersimanerat OKalugtuaralugo,
siaruarsimåssusiat kisalo uvdluvtine
ugperutsit KanoK ilivdlutik pilersima-
nerat tikitdlugo. tamåkulo OKalugtua-
rigavkit Queequeq sapingisavnik er-
sserKigsumik påsitiniarpara ugperi-
ssarsiornerme ilerKulersutit sordlo
tamåko Ramadanit avdlarpagssuitdlo
iiuaKutåussuseKångitsut, perKingnara-
tik, tarnimut iluaKutåussuseKaratik —
tåssa avdlatut oKautigalugit inuit per-
Kingnigssamik påsingnigneranut aker-
dliussut åmalo silatussutsip piuma-
ssainut tamanut tungåssuteKaratik.
kisalo OKarfigåra Queequeq ima a-
ngutitsialautigingmat silatutigalunilo
ajoraluarnerardlugo taima soKutåu-
ngitsigissumik tivsinåinangajagtumig-
dlo pissusilersorsinaungmat. taimatut-
dlo erssersiniarpara isinginiarnerup
time nungusartarå taimatutdlo aner-
såp ineriartornigssaralua, taimåitu-
migdlo erKarsautit nutåt isinginiarne-
rup nalåne pilersimassut timip aner-
såvdlo pissusigssaK erKornago suni-
gausimanerånit åma ilaKartåsassut.
tamånarpiarme pissutausimagunarpoK
inuit ugperutsinik nutånik pilersitsi-
ssartut amerdlanerit aKajarKumikut
ajOKutigdlit inunerup åipånik takor-
dluissarnermikut ima amikakutigi-
ssarmata. avdlatut OKautigalugo,
Queequeq, OKarpunga imaKa inga-
ssangajagkaluartumik, tornårssi vik
tåunalo pivdlugo isumat pilersitausi-
måput æbleskive aipassoK nårdluti-
galugo isumatdlersimårnerme, tåssalo
isuma tamåna kinguårit ingerdlane-
råne pitsångoriartorsimångilaK må-
narpiaK pissutigalugo inuit tamatumi-
nga isumaliuteKartartut isinginiartar-
nermikut aKajarKumikut peridssusiat
amigauteKartuartarmat.
tauva Queequeq aperåra ardlåne
sumilunit nåminik åniauteKarsima-
nersoK, aperåralo sapingisavnik
KanoK isumaKarnera paitsugagssau-
jungnaerdlugo OKausertalerdlugo. tai-
maisimångisåinardlune OKarpoK na-
ngitdlunile atausiåinavigdlune nårdlu-
kujungnikuvdlune. tåssagoK taimane
angune KeKertame kungiussoK nerer-
ssuartitsitdlarmat nåsserisimavoK.
taimane nererssuarsimåput angune
sorssungnerme ajugausimangmat a-
kerKamik ilait 50-it toKusimavdlugit
uvalikut nal. mardluk erKarileråt. a-
kerKat toKutaussut tåuko tamarmik
nerissagssiarineKarsimåput unugdlo i-
maisinartOK nunguneKarsimavdlutik.
taimanigoK agsut nårdluleraluarpoK.
„taima OKaluseriungnaerniåkit", o-
Karfigåra amilåmivdlungalo. „aso ni-
pangiuniåkit". — OKalugtuarme tai-
måitoK nalungilara, Queequeqilo OKa-
lugtuaridngikaluarpatdlunit påsisi-
nauvdlugo KanoK pissoKartarsimassoK.
ilåne umiarssuarmioK KeKertane tåu-
kunanisimassoK OKaloKatiginikuvara,
OKalugluarålo nunane tåukunane iler-
kussok nagguveKatigit sorssungner-
mingne ajugaussortaussut ajorssarti-
tamik tOKussortait nålagkamik igdlor-
ssuata ungaluliugartåinut erKussoriar-
dlugit ingnermut Kilugtardlugit neri-
ssarait.
taimatutaoK nerineKartugssat Kilug-
tardlugit siarKåriardlugit igarssuarnut
Kissussunut igssorarneKartarput igfia-
lianik KåKortariarssuarnigdlo sinåku-
sersordlugit avdlatutdlo pinersariar-
dlugit nererssuariarKussutigineKartar-
simåput, sordlume imaKa nerdlernik
siatartutinakasitdlartut.
kisiåne tåssa isumaKarpunga ugpe-
rissarsiornerit pivdlugit Queequeqi-
mut OKauserissaraluåka soKutigissor-
ssungikai. sujugdlermik OKautsika pi-
ngårteKissåkalo agsut akissutigssaile-
Kissupai, kisalo åipagssånik OKautsi-
ma Mi-é taimågdlåt påsigunarpai —
nauk OKautsika sapingisamik mérar-
palugtiniarsimagaluarivka. kisalo isu-
maKånguatsiavigpoK ugperissap er-
Kortup tungåtigut uvavnit ilisimassa-
Karneruvdluardlune. OKalugfigititdlu-
go malugisimavara nikagerpalugdlu-
ngalo åmalo åipåtigut nåkigerpalug-
dlunga Kiviartarånga, isumaKaruna-
vigdlune inusugtOK una nakinårssung-
nerardlugo taima ugperissap tungåti-
gut ilisimaitsutigisinaungmat.
(nangitagssait)
24